Cirkulär ekonomi
I stadsstrategin 2021–2025 har Helsingfors koldioxidneutralitetsmål tidigarelats till år 2030, och som en metod för att minska utsläppen ser man ett ambitiöst genomförande av färdplanen för cirkulär ekonomi. Förverkligandet av Helsingfors färdplan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, som godkändes år 2020, framskrider i huvudsak bra.
Utbildning och kommunikation är nyckelfaktorer i engagerandet av organisationer
Förverkligande av målen för cirkulär ekonomi kräver att organisationen har en gemensam förståelse och engagemang. För detta behövs kommunikation och utbildning. År 2021 ordnade man som en del av förverkligandet av färdplanen för cirkulär ekonomi och delningsekonomi totalt fyra utbildningstillfällen på temat cirkulär ekonomi för stadsmiljösektorns hus- och infrastrukturbyggare. Totalt omkring 300 personer deltog i tillfällena. Temat cirkulär ekonomi ingick också i tre utbildningstillfällen för ekostödpersoner inom staden, där totalt 168 ekostödpersoner deltog. Miljötjänsterna erbjuder också utbildning i cirkulär ekonomi och hållbar utveckling för studerande inom specialexamen i ledarskap och företagsekonomi vid yrkesinstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto. År 2021 ordnades tre utbildningstillfällen. Det sammanlagda antalet deltagare i tillfällena var omkring 100 personer. Cirkulär ekonomi har också inkluderats i den pedagogiska verksamheten inom stadens sektor för fostran och utbildning; under 2021 planerade man bland annat lärandehelheter för att stärka kompetensen om cirkulär ekonomi i grundskolan.
År 2021 grundades ett nätverk för cirkulär ekonomi inom staden. Nätverket består av representanter för olika sektorer och affärsverk. Till dess uppgifter hör bland annat att etablera och samordna åtgärder på temat cirkulär ekonomi i program på stadsnivån, stödja den årliga miljörapporteringen, samordna uppdateringen av Helsingfors färdplan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi samt sprida kunskap och god praxis gällande cirkulär ekonomi. Nätverket för cirkulär ekonomi samlades år 2021 två gånger.
Återvinningen av material inom byggandet effektiviserades
Hösten 2021 inledde staden ett treårigt klusterprogram för cirkulär ekonomi. Målet för programmet är att främja cirkulär ekonomi inom byggbranschen genom att utveckla lösningar och nya innovationer inom konkreta planläggnings- och byggprojekt. Till klustret har staden bjudit in byggföretag, forskningsinstitutioner, universitet samt andra aktörer som anknyter till branschen.
I färdplanen för cirkulär ekonomi och delningsekonomi har man ställt upp mål och åtgärder gällande rivningsprojekt. År 2020 färdigställdes en rivningsanvisning som beaktar cirkulär ekonomi för rivningar av stadens servicebyggnader. Separat insamling av rivningsavfall enligt anvisningarna förutsattes år 2021 vid totalt 8 objekt. En utredning om rivningsmaterial i planeringsskedet genomfördes vid totalt 9 objekt, och återanvändning av rivningsmaterial förutsattes vid 5 objekt. I bostadsproduktionens rivningsobjekt har man även genomfört pilotprojekt om ovan nämnda rivningsanvisningar och rivningsmaterialsutredning.
I byggen på allmänna områden utnyttjades år 2021 sammanlagt 1 500 000 ton schaktmassor och stenmaterial. Tack vare återvinningen sparade man 8,5 miljoner euro och 1 100 000 liter bränsle, och CO2-utsläppen minskade med 2 600 ton. Ett massaverktyg som baserar sig på geografiska data och är avsett för hantering av jordmassor togs i bruk i Helsingfors infrastrukturplaneringsprojekt och under 2021 samlade verktyget data om massor från 70 projekt.
I Helsingfors effektiviseras också andra materialströmmar som bildas i infrastrukturbyggandet. Hit hör exempelvis ytjord bestående av humus som grävs bort vid byggande, växtavfall som uppstår vid underhåll av allmänna områden samt sten som blir över vid byggande. På Stensböles behandlingsfält och Talis jordgård tillverkas återvunna substratprodukter av jord från stadens byggarbetsplatser samt av komposterat grönavfall. Under 2021 har substratproduktionen i Stensböle och Tali etablerats, och återvinnings-fälten har utnyttjats effektivt. Man använde totalt 12 300 kubikmeter återvunnet substrat. Staden har under 2021 också skapat en verksamhetsmodell för återanvändning av åter-vunnen sten och inlett systematisk återvinning av sten.
Förverkligade exempel
- Iståndsättningen av Nordsjötoppen slutfördes hösten 2021. I saneringen av soptippen användes totalt 800 000 kubikmeter återvunna material. Genom återvinningen sparade man 2 400 000 liter bränsle och 6 000 ton CO2-utsläpp jämfört med en situation där massorna skulle ha förts till mottagningsställen utanför staden.
- I byggandet av Spårjokern har man använt återvunnet material, i synnerhet betongkross. Av den ytjord som skalats bort på byggarbetsplatsen har man också gjort återvunnet substrat till området. Man strävar efter att använda sanerat jordmaterial, och kant-, gat- och beläggningssten som rivits upp används på nytt.
- I projektet Från Fiskehamnen till Böle definierades cirkulär ekonomi som ett av projektets centrala mål. Projektområdets egna schaktmassor och strukturer används systematiskt. Återvunnet substrat, återvunnen sten och återvunnen asfalt minskar behovet av att använda nyproducerat material. Genom balansering av massaekonomi samt genom att använda återvunnet material minskar man projektets koldioxidavtryck även genom att trafiken till byggarbetsplatsen minskar.
Synlighet för tjänster inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi
I Helsingfors stadsstrategi 2021–2025 har man ställt upp som mål att stadsbornas egna möjligheter att göra miljövänliga val i vardagen ska underlättas.
På huvudstadsregionens servicekarta skapades våren 2021 en servicehelhet för cirkulär ekonomi. Detta avsnitt omfattar både stadens och företags tjänster, som fokuserar på bland annat försäljning av återvinnings- och överblivna produkter, utlåning, uthyrning och reparation av produkter samt lokaler och fordon som används gemensamt. I samband med lanseringen av den nya servicehelheten genomfördes en informationskampanj där servicekartan marknadsfördes på stadens utomhusskärmar och nyhetsartiklar publicerades om ämnet.
Staras återvinningscentral säljer lösöre från stadens byggarbetsplatser och renoveringsobjekt. Materialet och lösöret säljs i Staras återvinningscentrals affär i Åggelby, som är öppen för alla stadsbor. Fordon och arbetsmaskiner auktioneras ut två gånger om året. År 2021 sålde Staras återvinningscentral bland annat 197 små maskiner och arbetsplatsutrustningar, 103 person- och paketbilar, 53 arbetsmaskiner, 33 hyvelbänkar samt 27 arbetsplatsbaracker och containrar.
Baggböle arbetscentral rustar upp möbler från stadens lokaler. En del av dem återgår till stadens användning och resten säljs till privatkunder i möbelaffären i Baggböle. Överblivet trä och spån från renoveringen av möbler pressas ihop till brännbara briketter, som kan användas tillsammans med ved. År 2021 såldes omkring 18 000 kilo briketter.
På Uusix-verkstaden tlillverkas produkter av återvunnet och överblivet material, och där rustar man också upp bland annat datorer och andra apparater som tagits ur bruk inom staden, som sedan säljs i Uusix-verkstadens PC-shop i Byholmen. År 2021 sålde man 1 556 arbetsstationer, 508 bärbara datorer, 1 098 skärmar och 568 skrivare.
Helsingfors stads bibliotek förverkligar aktivt delningsekonomi i sin verksamhet. På biblioteket kan man låna exempelvis verktyg, instrument, lastcyklar och säsongskort till idrottsevenemang. Man kan också testa och boka olika typer av utrustning, såsom symaskiner, VR-glasögon eller 3D-skrivare. En del bibliotek har också en studio eller ett musikrum samt instrument och tillbehör.
Tabell 11. Föremål som lånades från biblioteken år 2021
| Lånat föremål | Antal | Antal lån |
|---|---|---|
| Pulka | 37 | 58 |
| Snöskor | 32 | 62 |
| Mölkky | 34 | 266 |
| Energimätare | 51 | 161 |
| Decibelmätare | 3 | 58 |
| Strukturdetektorer | 7 | 188 |
| Symaskiner | 5 | 41 |
| Borrmaskiner | 2 | 72 |
| Sammanlagt | 171 | 906 |
På 14 bibliotek har man inrättat ekohyllor med böcker om återvinning, klimatförändring och energieffektivt byggande, och från dem gjordes 540 lån. Stadsbiblioteket informerade om sina delningstjänster bland annat genom kampanjen Rakas kirjasto (kära bibliotek), och på bibliotekens infoskärmar publicerades varje månad information om olika miljöteman.
Försök och etablerade verksamhetsmodeller för användning av överbliven mat
Kanslichefen godkände hösten 2021 riktlinjer för serveringen vid tillställningar som ordnas av staden. Målet med riktlinjerna är att minska klimateffekterna av den mat som serveras, förebygga matsvinn och minska användningen av engångskärl och -bestick. Riktlinjerna baserar sig på stadens färdplan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi och trädde i kraft från början av 2022.
Servicecentralen Helsingfors arbetar kontinuerligt för att minska matsvinnet. I skolorna introducerades år 2020 en programvarubaserad lösning för uppföljning av matsvinn. Under 2021 utvidgades användningen av uppföljningssystemet till att omfatta alla skolor och daghem. I linjerestaurangerna på vårdsidan introducerades i maj applikationen Hävikkivalvoja. Målet för de kommande åren är att förenhetliga uppföljningen av svinn så att alla Servicecentralens verksamhetsställen använder samma uppföljningssystem. Man har utarbetat enhetliga anvisningar för verksamhetsställenas personal gällande minskning av överbliven mat från köket. År 2021 pilottestade man på daghemmet ett nytt betalsystem för försäljning av överbliven mat.
Stadin safka inledde och etablerade sin verksamhet. Det första verksamhetsåret satsade man på att skapa processer för verksamheten och på relationerna till donatorer samt på att utvidga nätverket för mathjälp. I slutet av 2021 omfattade Stadin safka-nätverket 55 donatorer och 57 mathjälpsaktörer. Den överblivna mat som förmedlas av Stadin safka går till behövande helsingforsare i form av bland annat matkassar, måltider och mellanmål. Under året levererades omkring 660 000 kg överbliven mat från Stadin safkas terminal. Våren 2021 skapades en beräkningsmodell med vilken man kan utvärdera verksamhetens klimateffekter.
En blick framåt
Färdplanen för cirkulär ekonomi och delningsekonomi kommer att uppdateras under 2022 så att den framöver täcker olika teman inom cirkulär ekonomi i större utsträckning. Av de nuvarande fokusområdena medför byggandet störst utmaningar. Man strävar efter att påskynda åtgärderna inom byggandet genom det klusterprogram för cirkulär ekonomi som inletts hösten 2021. Ett mål är också att under 2022 utveckla en verksamhetsmodell för hela stadsorganisationen som strävar till intern återanvändning av möbler. Man reflekterar också över möjliga metoder för att främja synligheten och populariteten hos olika tjänster inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi.