Klimatskydd
Helsingfors skärpte i sin stadsstrategi för fullmäktigeperioden 2021–2025 koldioxidneutralitetsmålet till år 2030. Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors uppdaterades för att motsvara det nya målåret och i det fokuserar man framöver i enlighet med stadsstrategin på de åtgärder inom byggande, trafik och energilösningar som är mest effektiva när det gäller uppnåendet av utsläppsmålet. I strategin fastställdes också att man ställer upp en ambitiös nollvision för kol för år 2040.
Förverkligandet av åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors under den första programperioden framskred bra, och många av åtgärderna har slutförts. En del av åtgärderna har integrerats i det normala tjänstearbetet, och för de åtgärders del där genomförandet ännu inte är slutfört och som gagnas av program har man överfört åtgärderna till andra program, exempelvis färdplanen för cirkulär ekonomi och delningsekonomi.
De totala växthusgasutsläppen höll sig på samma nivå som föregående år
2021 var det sjätte varmaste året på jorden under den tid man har gjort mätningar. De sex senaste åren har varit de varmaste, och 2011–2020 har varit det varmaste årtiondet. I Finland blev 2021 slutligen ett normalt år i fråga om temperatur, även om juni var den varmaste under den tid man gjort mätningar och även juli var väldigt varm i södra och mellersta Finland.
År 2021 uppgick de totala växthusgasutsläppen som orsakades av Helsingfors invånare, tjänster och industri till 2 345 kt CO2-ekvivalenter, och de höll sig på samma nivå som året innan. Det beror på att även om de övriga sektorernas utsläpp i huvudsak minskade, så ökade utsläppen från fjärrvärmen. De ökade utsläppen från fjärrvärmen förklaras huvudsakligen av Helen Ab:s bränslefördelning, då naturgasens relativa andel minskade och stenkolets och oljans andelar ökade. Jämfört med år 1990 var Helsingfors totala utsläpp omkring 33 procent mindre. Även utsläppen per invånare hölls på samma nivå som föregående år. Utsläppen var 3,6 t CO₂-ekv. per invånare och 50 pro-cent mindre än år 1990.
Andelen energi som producerades med Helens förnybara energi var 16 procent år 2021. Energi producerades med vattenkraft, träpellets, vindkraft och solenergi samt med värmepumpar från olika spillenergiströmmar.
Målet är koldioxidneutral energiproduktion
Helens mål är att uppnå koldioxidneutralitet i energiproduktionen år 2030. År 2022 bereder Helen ett nytt koldioxidneutralitetsprogram enligt målet, där energiproduktionen år 2030 är helt koldioxidneutral. År 2021 fattade Helen beslut om att stänga Hanaholmens kraftverk och avsluta produktionen senast våren 2023 samt att sluta bränna stenkol i Sundholmens kraftverk våren 2024. Genom dessa beslut slutar Helen använda stenkol över fem år tidigare än planerat. Enbart stängningen av Hanaholmens kraftverk medför att koldioxidutsläppen år 2023 minskar med nästan 50 procent jämfört med nivån år 1990, och produktionen ersätts med spillvärme, biovärme, sol- och vindkraft samt lagring av energi. I och med stängningen av Sundholmen minskar utsläppen med minst 60 procent år 2024. Stängningen av Sundholmen påskyndar en övergång mot en decentraliserad värmeproduktion och ett decentraliserat energisystem. Fram till år 2030 kommer koldioxidutsläppen från energiproduktionen att minska med minst 85 procent jämfört med nivån år 1990. De återstående utsläppen kompenseras.
Inom byggandet pågår många utvecklingsprojekt
Programmet Kehittyvä kerrostalo (höghus i utveckling) ansvarar för utvecklingsbehov som anknyter till planering och byggande av höghus. I programmet har man under de senaste åren inkluderat många projekt där klimatförändringen har en betydande roll. Programmet Kehittyvä kerrostalo fick år 2021 två nya projekt, 0-CO2- och Urbaani puukortteli (urbant träkvarter). I projektet 0-CO2 i Fiskehamnen är målet att skapa en verksamhetsmodell där man uppnår ett helt koldioxidneutralt kvarter i fråga om bruksenergi. Projektet Urbaani puukortteli i Norra Böle baserar sig på en plan som vann arkitektur-tävlingen Asuntoreformi (bostadsreform) år 2018. Målen för projektet är att utveckla en trähustyp i urbana slutna kvarter, undersöka grupptillhörighet i olika skalor samt föra fram nya lösningar inom bostadsplanering. Av projekten i programmet slutfördes ett livscykelkvarter i Forsby, ett SunZEB-kvarter i Fiskehamnen, ett energieffektivt och ljust höghus på Busholmen samt ett grupphyresprojekt i Kronbergsstranden.
Utvecklingen av en nationell utsläppsdatabas för infrastrukturbyggande fortsatte under 2021 under ledning av Trafikledsverket. I det första skedet kommer databasen att fokusera på byggande av trafikleder, men också i så stor utsträckning som möjligt beakta särdragen i urbant infrastrukturbyggande. Intervjuer och datainsamling under 2021 har gett en preliminär databas, som testas under våren 2022. Samtidigt har man inlett utredningar och utvecklingsarbete för att förenhetliga metoderna.
År 2021 fortsatte arbetet med uppdatering av livscykelstyrningsmodellen som styr stadens eget husbyggande och som samlar stadens mål och anvisningar för ekologiskt hållbart byggande. Den nya versionen publicerades vid årsskiftet 2021–2022, och styrmodellens namn ändrades samtidigt för servicebyggnadsprojektens del till mål för ekologiskt hållbart byggande. Inom bostadsproduktionen utvecklades livscykelstyrningsmodellen för att lämpa sig för bostadsbyggande och pilottestades i flera projekt. Efter pilottesterna i början av året beslöt man att ta i bruk livscykelstyrningsmodellen för alla projekt som inleds.
Under 2021 tog man i bruk ett miljödokument för byggarbetsplatser i stadens servicebyggnads- och bostadsproduktionsprojekt, vars mål är att styra förverkligandet av byggarbete så att miljökonsekvenser av byggandet förebyggs, minskas och mildras. Dokumentet innehåller bland annat krav på entreprenörer enligt det första skedet i Green Deal-avtalet om utsläppsfria byggarbetsplatser.
Koldioxidavtrycket under byggnadens livscykel beräknas för alla stadens egna nybyggnadsprojekt, och enligt övervägande även för renoveringsprojekt. Beräkningarna används i styrningen av utsläppssnålhet och uppgifter från dem sammanställs för fastställandet av ett gränsvärde för koldioxidavtrycket. Koldioxidavtrycket har också använts som ett minimikrav och ett kvalitetskriterium bland annat i stadens livscykel-, hyres- samt planera och bygg-entreprenadprojekt.
Inom projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (Canemure) pilottestades också beräkning av koldioxidavtryck som en del av planeringen av ombyggnaden av Tavastvägens gatuområde. Genom klimat- och resurssmart planering, tekniska lösningar och materialval kan man minska utsläppen från en entreprenad med nästan en tredjedel. Mer information om Canemure-projektet ges i kapitlet Upphandlingar i rapporten.
Klimatfrågor beaktades i planläggningen
Planläggningen av trähusområden gick framåt år 2021, när detaljplanen för området Björnjägaren (50 000 m2 vy höghus i trä) och detaljplanen för Björkholmen (27 100 m2 vy höghus i trä) blev klara och gick vidare till beslutsfattande. Detaljplaner bereddes också för Hermanstadsstranden och Västra Haga. Mindre detaljplaner för byggande i trä för bland annat Malm, Mosabacka, Rönnbacka, Dammen och Gumtäkt befann sig också i olika skeden.
Möjligheterna och beredskapen för jordvärme utreddes i planen för Björnjägaren samt i planerna för Hermanstadsstranden och Västra Haga. På Björkholmen utredde man också användning av havsvattenvärme. Perspektivet gällande cirkulär ekonomi förverkligades bland annat av planbestämmelserna om massabalans och konverteringar i detaljplanen för Björkholmen samt främjandet av lösningar som bevarar det gamla, exempelvis i planerna för undervisningsbyggnaden på Lyckovägen och för Barnmorskeinstitutet. Perspektiven gällande koldioxidavtryck togs upp i planeringsprinciperna för Malms centrum, som godkändes av stadsmiljönämnden år 2021.
Med hjälp av bedömningsmetoden för koldioxidsnålhet för Helsingfors detaljplaner (HAVA) kan man granska koldioxidavtrycket och -handavtrycket för Helsingfors detaljplaner under hela deras livscykel. Målet med HAVA är att den ska vara en tydlig och användarvänlig metod som kan uppdateras och som synliggör klimateffekterna. Genom den kan man vägleda till koldioxidsnåla, rentav kolpositiva lösningar. Resultaten från HAVA kan användas bland annat som en del av utvärderingen av effekterna av en plan exempelvis när man jämför lärdomar inom ett planprojekt (byggande i trä vs betong, riv-ning vs bevarande, underjordisk parkering vs parkeringshus). Med hjälp av HAVA kan man identifiera faktorer i planerna som är betydande med tanke på koldioxidutsläppen och även påverka dessa.
En vinnare i tomtöverlåtelsetävlingen för ett koldioxidsnålt grönt kvarter på Nätholmen valdes
I tomtöverlåtelsetävlingen för ett koldioxidsnålt grönt kvarter på Nätholmen, som utlysts för att främja koldioxidsnålt byggande i Helsingfors, gavs koldioxidavtrycket, E-talet och grönfaktorn en vikt på 50 procent. Med hjälp av en tomtöverlåtelsetävling med ett bra läge kan man bedöma hur högt mål enligt kriterierna framöver kan ställas samt hur dessa centrala kriterier som påverkar koldioxidneutraliteten kan förverkligas samtidigt. I tävlingen deltog sammanlagt 12 ambitiösa förslag, varav byggbolaget Hartelas förslag ”Grün in der Mitte” utsågs till det bästa. För förslagets arkitektur ansvarade Arkkitehtitoimisto Anttinen Oiva arkkitehdit Oy. Det mycket innovativa och koldioxidsnåla förslaget var ett av de bästa förslagen när det gällde att integrera klimatvänliga lösningar i en arkitektoniskt högklassig lösning. Utifrån de bästa tävlingsförslagen ordnade man våren 2022 också ett marknadsdialogtillfälle för företag och experter inom staden som en del av CNCA-nätverkets projekt Embodied Carbon.
Trafikutsläppen minskas på många sätt
Ett mål i stadsstrategin är att Helsingfors arbete för koldioxidneutralitet ska koncentreras i synnerhet till elektrifiering av trafiksystemet samt till främjande av hållbara och smarta trafiklösningar. Enligt åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2030 strävar man efter att utsläppen av växthusgaser inom trafiksektorn ska minska med 69 procent åren 2005–2030.
Minskade utsläpp från trafiken uppnås bland annat genom att cykling och gång görs mer attraktiva och genom att andelen elbilar, elbussar och spårvagnstrafik ökar. Du kan läsa mer om hållbar trafik och transport i kapitlet Trafik i rapporten.
Projekt påskyndar utvecklingsarbetet
Helsingfors stad samordnade projektet 6Aika Koldioxidneutrala och resurssmarta företagsområden (HNRY), som avslutades i maj 2021 och som främjade klimatneutralitetsarbetet i företagsområden. Inom projektet letade man efter metoder för att minska utsläppen från arbetsmaskiner och effektivisera användningen av material. Man gav också företag vägledning gällande koldioxidneutralitet. HNRY-projektet verkade i Helsingfors, Esbo, Vanda och Åbo. I Helsingfors pilotprojekt för byggarbetsplatser inom infrastruktur testades upphandlingskriterier och rutiner som främjar utsläppssnålhet på byggarbetsplatser. I Nordsjö hamn pilottestades en gemensam insamling av plastavfall för företagsområdet och potentialen i plastens värdekedja, och man gjorde en utredning och en färdplan för åren 2021–2035 för minskning av utsläppen från hamnarbetsmaskiner. Den utsläppsberäkningsmodell med utbildningsvideor som utarbetats för hamnarbetsmaskiner lämpar sig även för utsläppsberäkning för andra arbetsmaskiner. Dessa och projektets övriga resultat finns på webbplatsen hnry.fi.
I projektet mySMARTLife, som hör till EU-programmet Horisont 2020, har man testat innovativa och smarta stadsenergilösningar och försökt främja deras möjligheter att komma ut på marknaden. Utöver delprojektet i Helsingfors har pilotprojekt som långt baserar sig på smart teknologi genomförts i Hamburg och Nantes, och lärdomarna från åtgärderna har spritts till många europeiska städer. Längden på projektet, som inleddes 2016, förlängdes från slutet av 2021 till september 2022. I synnerhet i projektet för minskning av utsläppen från trafik och energi är man nu i ett övervaknings- och rapporteringsskede, och en sameuropeisk publikation om åtgärdernas resultat, lärdomar och utveckling är under planering.
En blick framåt
I programmet Kolneutralt Helsingfors fokuserar man i enlighet med stadsstrategin på allt effektivare åtgärder. För att kunna ingripa tillräckligt snabbt i den teknologiska utvecklingen, den politiska och övriga styrningen samt andra faktorer som påverkar utsläppen kommer man framöver att uppdatera åtgärderna årligen. Inom staden fortsätter också annat arbete för bekämpning av klimatförändringen, som följs upp som en del av miljö- och klimatnätverkets verksamhet. Dottersammanslutningarnas roll i klimatarbetet kommer att växa som en del av den process där alla dottersammanslutningar utarbetar koldioxidneutralitetsplaner.
Helsingfors utsläppssituation, kt CO2e
.