Luftvård
Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste årtiondena och är ganska god i internationell jämförelse. Utsläpp av avgaser från trafiken, gatudamm samt utsläpp från förbränning av ved i små eldstäder orsakar dock fortfarande olägenheter för människors hälsa och för trivseln. Världshälsoorganisationen WHO publicerade hösten 2021 nya riktvärden för halterna av luftföroreningar, som baserar sig på färska hälsoundersökningar. Riktvärdena är betydligt striktare än de tidigare och överskrids i stor utsträckning även i Helsingfors, i synnerhet när det gäller kvävedioxid, inandningsbara partiklar och luftburna partiklar.
Ett mål i Helsingfors stadsstrategi är att stadsmiljöns kvalitet förbättras och att säkerheten och trivseln främjas. Elektrifiering av trafiken och andra satsningar på hållbarare lösningar främjar förutom klimatmålen även luftvården. Genom stadens luftskyddsplan försöker man minska kvävedioxidutsläppen från trafiken så att gränsvärdena inte överskrids. Vid sidan av minskning av avgasutsläppen fokuserar planen på gatudamm och småskalig förbränning av ved. Planen innehåller sammanlagt 48 åtgärder för åren 2017–2024.
Halterna av kvävedioxid minskar
Under de senaste åren har man i Helsingfors inte längre uppmätt några överskridanden av det årliga gränsvärdet för kvävedioxid som fastställt av EU. Utsläppen av avgaser från trafiken har minskat tack vare elektrifiering och mer avancerad fordonsteknik. Införandet av utsläppssnålare bussar har haft stor betydelse. Halterna av kvävedioxid kan dock tidvis öka i livligt trafikerade gatuschakt. Förra året var halterna i allmänhet högre än 2020, då de minskade trafikmängderna till följd av coronapandemin och den milda vintern medförde bättre luftkvalitet.
Gatudammet kontrolleras genom främjande av användningen av friktionsdäck
Utöver direkta avgasutsläpp orsakar trafiken också gatudamm. Under de senaste åren har gränsvärdena för gatudammet, det vill säga inandningsbara partiklar, inte överskridits i Helsingfors men risken för att värdena överskrids finns fortfarande på vissa platser. Dammsituationen under våren påverkas i betydande grad av väderförhållandena och snöläget under vintern. År 2021 var situationen i fråga om gatudamm besvärligare än föregående år.
Helsingfors har redan i flera år deltagit i gemensamma forskningsprojekt där man har utrett hur gatudamm bildas och åtgärder för att minska det. De metoder som visat sig effektivast har inkluderats i det praktiska gatuunderhållsarbetet. Därtill försöker staden genom information främja användning av friktionsdäck, som sliter betydligt mindre på vägbeläggningen jämfört med dubbdäck. Staden köper endast friktionsdäck till sina egna person- och paketbilar. Staden beredde hösten 2021 ett försök med förbud mot dubbdäck, som inleds på Lönnrotsgatan hösten 2022.
Stora byggarbetsplatsers inverkan på partikelhalterna i närområdet har identifierats som en utmaning. År 2021 gjordes mätningar på Busholmen, precis som tidigare år. Man arbetar för att bekämpa damm tillsammans med entreprenörerna och nya metoder har utvecklats bland annat inom HOPE-projektet, som samordnas av Helsingfors stad.
Utsläppen från vedeldning minskas genom information
I tätbebyggda småhusområden försämras luftkvaliteten av småskalig förbränning av ved i öppna spisar och bastuugnar. Utsläppen av små partiklar från eldstäder är i huvudstadsregionen större än utsläppen från trafiken. Man försöker hitta sätt att minska utsläppen från småskalig förbränning av ved bland annat genom ett forskningsprojekt som staden deltar i. Invånarna har också fått omfattande information om hur man kan påverka renheten i förbränningen.
En blick framåt
De direkta avgasutsläppen har minskat tack vare elektrifiering och utveckling av fordonstekniken. Gatudammet förblir dock en utmaning även i framtiden, och man bör därför satsa på dambekämpning och främjande av användning av friktionsdäck. Man har till och med bedömt att elbilar orsakar större dammutsläpp, eftersom de är tyngre. Den förtätade stadsstrukturen minskar dessutom utspädningen av luftföroreningar. Stora byggarbetsplatser har identifierats som betydande källor till gatudamm, och dammbekämpningen i anslutning till dem behöver vidareutvecklas. Vedeldningen i eldstäder i småhus kommer inte att minska under den närmaste tiden, så man måste försöka minska utsläppen från den.