Energi
Energiproduktionen och -användningen har en central roll i att uppnå koldioxidneutralitet. Av hela stadens (stadsområdets) CO₂-utsläpp står fjärrvärmeförbrukningen för 54 procent och fastigheternas elförbrukning för 16 procent. Stadskoncernens CO₂-utsläpp utgör 14 procent av hela stadsområdets utsläpp och omkring 95 procent av denna andel kan kopplas till byggnadernas energiförbrukning.
Energispararbetet i Helsingfors baserar sig på åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors, vars mål är att uppnå koldioxidneutralitet senast år 2030. Helsingfors har också ingått energieffektivitetsavtal som ingås mellan kommunerna och staten, genom vilka man genomför åtgärder enligt Finlands energi- och klimatstrategi på kommunnivån. Mer information om stadens arbete för energieffektivitet finns på webbplatsen Helsingfors klimatåtgärder.
Mer energieffektivt byggande än vad de nationella bestämmel-serna förutsätter och lokalt producerad förnybar energi
Redan i flera års tid har stadens egna nybyggnads- och renoveringsprojekt genomförts på ett mer energieffektivt sätt än vad de nationella bestämmelserna kräver. Från början av år 2021 skärptes kravet för servicebyggnader med tio procentenheter, vilket innebär att E-talet för nya nybyggnadsprojekt från och med den 1 januari 2021 ska vara minst 30 procent bättre än den nivå som bestämmelserna föreskriver och att E-talet vid renoveringar ska förbättras minst 20 procentenheter mer än vad bestämmelsenivån kräver. Inom bostadsproduktionen var målet för nya byggnader år 2021 att bostadshöghus ska ha energiklassen A. I renoveringsprojekt inom bostadsproduktionen ska E-talet sänkas med 32 procent jämfört med byggnadsårets E-tal och med 25 procent jämfört med nulä-get.
I de bindande verksamhetsmässiga målen i budgeten för år 2021 ställde man upp ett mål för servicebyggnadsprojekt enligt vilket man ska välja värmepumpsteknik som huvudsakligt uppvärmningssystem alltid när det är tekniskt möjligt att genomföra och när investeringens återbetalningstid är 15 år eller mindre. Ett krav för både nya byggnader och renoveringsprojekt är också fortfarande att en mängd som motsvarar omkring tio procent av den köpta elen ska produceras med hjälp av solenergi, om systemet är eko-nomiskt lönsamt.
År 2021 var jordvärme den primära värmeproduktionsformen för nya objekt inom bo-stadsproduktionen, och även andra värmepumpsystems genomförbarhet och lönsamhet i förhållande till fjärrvärme utreddes. I renoveringsobjekt utredde man jordvärme- och andra värmepumpsystems genomförbarhet och lönsamhet i förhållande till fjärrvärme. I nybyggnads- och renoveringsprojekt var ett krav att solpaneler installeras på alla objekt som har potential för solenergi. Med solenergin täcker man åtminstone fastighetens elförbrukning under sommardagar.
Energiförbrukningen orsakar märkbara koldioxidutsläpp
Stadens andel av hela stadsområdets elförbrukning var 13 procent, av värmeförbrukningen 18 procent och av fjärrkylan ungefär fyra procent. De fastigheter som ägs av staden har sällan separat uppvärmning, utan de värms huvudsakligen upp med fjärrvärme, varvid utsläppen från energiförbrukning uppstår i centraliserad energiproduktion.
I tabellen nedan presenteras stadskoncernens energiförbrukning och CO₂-utsläpp åren 2020 och 2021. Stadskoncernens CO₂-utsläpp ökade med bara en procent samtidigt som energiförbrukningen steg med sju procent jämfört med 2020. Den måttligare tillväxten i CO₂-utsläppen förra året förklaras av att en del av elen år 2021 köptes som grön. Utsläppskoefficienten för Helens basprodukt för fjärrvärme, som används i beräkningen, steg med 1,6 procent, medan utsläppskoefficienten för basprodukten för el minskade med sex procent jämfört med föregående år.
Tabell 4–9. Helsingfors stadskoncerns energiförbrukning och CO2-utsläpp 2020 och 2021.
| FASTIGHETER, Som ägs direkt av staden* | GWh, 2020 | GWh, 2021 | GWh förändrings-%, 2020–2021 | CO2 kiloton, 2020 | CO2 kiloton, 2021 | CO2 föränd-rings-%, 2020–2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El | 190 | 191 | 0,30 % | 47,0 | 44,3 | -6 % |
| Fjärrkyla | 2,67 | 4,79 | 79 % | 0,0 | 0,0 | 0 % |
| Fjärrvärme | 329 | 391 | 19 % | 61 | 74 | 21 % |
| Sammanlagt | 521 | 587 | 13 % | 108 | 119 | 9 % |
| FASTIGHETER, Övriga (bl.a. dottersammanslutningar) | GWh, 2020 | GWh, 2021 | GWh förändrings-%, 2020–2021 | CO2 kiloton, 2020 | CO2 kiloton, 2021 | CO2 förändrings-%, 2020–2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El** | 205 | 238 | 16 % | 50,6 | 38,5 | -24 % |
| Fjärrkyla | 2,32 | 3,34 | 44 % | 0,0 | 0,0 | 0 % |
| Fjärrvärme*** | 782 | 804 | 3 % | 146 | 152 | 4 % |
| Sammanlagt | 989 | 1045 | 6 % | 197 | 190 | -3 % |
| UTEBELYSNING, TRAFIKLJUS | GWh, 2020 | GWh, 2021 | GWh förändrings-%, 2020–20211 | CO2 kiloton, 2020 | CO2 kilo-ton, 2021 | CO2 förändrings-%, 2020–2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utebelysning, el | 42,8 | 38,4 | -10 % | 10,6 | 8,9 | -16 % |
| Trafikljus, el | 1,18 | 1,21 | 2 % | 0,29 | 0,28 | -4 % |
| Sammanlagt | 44 | 39,6 | -10 % | 10,9 | 9,18 | -15 % |
| ALLMÄNNA OM-RÅDEN | GWh, 2020 | GWh, 2021 | GWh förändrings-%, 2020–2021 | CO2 kiloton, 2020 | CO2 kilo-ton, 2021 | CO2 förändrings-%, 2020–2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El | 3,25 | 3,88 | 19 % | 0,80 | 0,90 | 12 % |
| Fjärrvärme | 3,36 | 3,87 | 15 % | 0,63 | 0,74 | 17 % |
| Sammanlagt | 6,61 | 7,75 | 17 % | 1,43 | 1,64 | 14 % |
| TRAFIK | GWh, 2020 | GWh, 2021 | GWh förändrings-%, 2020–2021 | CO2 kiloton, 2020 | CO2 kiloton, 2021 | CO2 förändrings-%, 2020–2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Metrotrafik, el (grön) | 49,9 | 49,9 | 0 % | 0,0 | 0,0 | 0 % |
| Spårtrafik, el (grön) | 25,1 | 27,8 | 11 % | 0,0 | 0,0 | 0 % |
| Färjetrafik, bränsleenergi | 6,64 | 7,00 | 5 % | 1,71 | 1,81 | 5 % |
| Sammanlagt | 81,7 | 85,0 | 4 % | 1,71 | 1,81 | 5 % |
| BILAR OCH ARBETSMASKINER | GWh, 2020 | GWh, 2021 | GWh förändrings-%, 2020–2021 | CO2 kiloton, 2020 | CO2 kilo-ton, 2021 | CO2 förändrings-%, 2020–2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bilar och arbetsmaskiner | 17,6 | 24,3 | 38 % | 4,1 | 3,7 | -11 % |
| GWh, 2020 | GWh, 2021 | GWh förändrings-%, 2020–2021 | CO2 kiloton, 2020 | CO2 kiloton, 2021 | CO2 förändrings-%, 2020–2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| ALLA TOTALT | 1660 | 1788 | 7 % | 323 | 325 | 1 % |
* Servicebyggnader som ägs direkt av staden, med förbrukningsuppföljning per timme (i Nuuka-systemet, ca 600 fastigheter).
** Inkluderar 30 procent grön el år 2021 (år 2020 har inte beaktats i beräkningen).
*** Högholmens fjärrvärme är utsläppsfri cirkulär värme (ca 4 GWh).
CO₂-utsläppen 2020 har beräknats med hjälp av Helen Ab:s produktspecifika utsläppskoefficienter, som är:
- För fjärrvärme 187 g/kWh
- För el 247 g/kWh (information från 2019, koefficienten för 2020 är inte tillgänglig)
- För kylning 0 g/kWh
CO₂-utsläppen 2021 har beräknats med hjälp av Helen Ab:s produktspecifika utsläppskoefficienter, som är:
- För fjärrvärme 190 g/kWh
- För el 232 g/kWh (information från 2020, koefficienten för 2021 är inte tillgänglig)
- För kylning 0 g/kWh
År 2021 orsakades största delen av CO₂-utsläppen (95 procent) av fastigheternas energiförbrukning. Från och med 2019 har man i beräkningen av CO₂-utsläppen använt energiprodukternas produktspecifika utsläppskoefficienter. I beräkningen för 2021 har man som en ny faktor även beaktat gröna el- och fjärrvärmeavtal till de delar som information om dem har varit tillgänglig. I beräkningen har man beaktat en förbrukning på 72 GWh enligt gröna elavtal. Här ingår dottersammanslutningar som endast köper grön el, såsom Helsingfors stads bostäder Ab, Högholmen, Fastighets Ab Kabelhuset och Busholmens sopsug Ab. I fråga om grön fjärrvärme har man i beräkningen år 2021 endast beaktat den utsläppsfria cirkulära värme som köpts av Högholmen.
Både fastigheternas och de allmänna områdenas förbrukning av fjärrvärme ökade med åtta procent jämfört med 2020, till följd av den relativt varma vintern 2020.
Servicebyggnadernas elförbrukning höll sig nästan på förra årets nivå. Under pandemitiden har man använt effektiviserad ventilation i servicebyggnaderna, vilket ökade förbrukningen av el och fjärrvärme år 2021.
Fastigheternas förbrukning av fjärrkyla ökade på grund av det ökade antalet fjärrkylningsobjekt. Utomhusbelysningens elförbrukning har fortsatt minska tack vare systematiska energieffektivitetsåtgärder.
Metrotrafikens elförbrukning hölls på samma nivå som förra året, men spårvagnstrafikens elförbrukning ökade med 11 procent på grund av kallförvaringen av vagnar då depån i Forsby var belagd med användningsförbud. På grund av kallförvaringen måste man hålla spårvagnarna igång mer för att värma upp dem innan de sätts i trafik.
Sveaborgsfärjans bränsleförbrukning ökade med fem procent jämfört med år 2020, på grund av att man återgick till det normala efter den glesare trafiken år 2020.
Fjärrvärmen stod för 67 procent (1 199 GWh) av hela stadens förbrukning, elen för 31 procent (550 GWh), kylningen för 0,5 procent (8,13 GWh) och bränslen för 1,8 pro-cent (31,4 GWh).
Energiförbrukningen var på samma nivå som tidigare år i förhållande till invånarantalet
Energianvändningen i stadens egen verksamhet i förhållande till invånarantalet varierar från år till år. År 2021 var ökningen sju procent jämfört med 2020. Till detta bidrog den relativt varma vintern 2020, som minskade förbrukningen av fjärrvärme det året. Även tillväxten i stadens invånarantal har saktat ner under de senaste åren. I grafen nedan presenteras utvecklingen av energiförbrukningen i stadens egen verksamhet i jämförelse med invånarantalet under de senaste 16 åren. Under den aktuella tidsperioden har energiförbrukningen per invånare minskat med nästan 20 procent. Energiförbruk-ningsuppgifterna för åren 2019–2021 är mer omfattande än i rapporteringssystemet som användes åren 2006–2018, varför minskningen av energiförbrukningen per invånare som uppnåtts under den granskade tidsperioden i verkligheten är större än vad som presenteras här.
Uppföljning av energiförbrukningen
Fastigheter som ägs direkt av staden har anslutits till Nuuka-systemet och deras energiförbrukning följs på timnivå. Ungefär en tredjedel av energiförbrukningen i stadskoncernens fastigheter omfattas av Nuuka-systemet. Helsingfors stads bostäder Ab:s (Heka) energiförbrukning motsvarar cirka 56 procent av förbrukningen i stadskoncernens fastigheter. Energiförbrukningen i Hekas byggnader följs upp månadsvis.
Hela stadskoncernens förbrukningsuppgifter fås från Helen Ab:s informationssystem, varifrån de har hämtats enligt fastigheternas abonnemang. Förbrukningen har rapporterats som användningsställenas sammanlagda förbrukning. Fastighetslistningen baseras på stadens fastighetsinformationssystem Facta, varifrån man har plockat de fastigheter som tillhör koncernen.
Omkring 30 procent av KETS- och VAETS-målen har uppnåtts
kommunernas energieffektivitetsavtal (KETS) har Helsingfors förbundit sig till en energibesparing på 61 GWh och i hyresbostädernas energieffektivitetsavtal (VAETS) har stadens dotterbolag som äger hyresbostäder förbundit sig till en energibesparing på 55,7 GWh under avtalsperioden 2017–2025. Avtalens förpliktelser förverkligas med energibesparingsåtgärder, vars besparingseffekter rapporteras årligen till Motiva.
I slutet av 2025 har stadens kända energieffektivitetsavtalsåtgärder givit en sammanlagd (KETS + VAETS) energibesparing på uppskattningsvis 34 GWh, vilket är 30 procent av hela besparingsmålet för avtalsperioden. Utvärderingen av effekterna av byggande som är mer energieffektivt än den föreskrivna nivån för byggande och renoveringar pågår ännu delvis, så alla projektens energispareffekter har inte ännu beaktats i de rapporterade åtgärderna.
Åtgärder för förbättrad energieffektivitet
Staden installerar solkraftverk i samband med nybyggen och renoveringar samt som separata investeringar på befintliga byggnader. Under 2021 fortsatte man utredningarna av lönsamheten i solenergisystem och konkurrensutsatte solenergisystem för sex servicebyggnader, som började installeras under 2021. På taket till en fastighet som tillhör stadens dotterbolag Postparks Parkering Ab installerades 210 solpaneler, vars sammanlagda effekt är 92,4 kWp.
I den nya ishallen i Britas installerades system för tillvaratagande och återvinning av kondensvärme med värmepumpar. Med kondensvärmepumparna beräknas man producera 2 525 MWh/a värmeenergi, som kan användas i uppvärmningen av ishallen.
Pilotprojektet med en partnerskapsmodell för energieffektivitet, som inleddes år 2020, fortsatte i fyra servicebyggnader. I ESCO-modellen ger partnerföretaget en spargaranti för investeringen, och utfallet följs upp under avtalsperioden. I ESCO-projekten för Motionskvarnen och skyddsrummet i norra Gårdsbacka gick man vidare till uppföljningsskedet. Som en åtgärd inom projektet har man exempelvis förnyat ventilationsaggregaten och byggt ett jordvärmesystem i Motionskvarnen. De genomförda åtgärderna kan ge en energiinbesparing på upp till 2 GWh per år.
Energisynsverksamheten kom också igång efter den fördröjning som pandemin orsakade. Energisyner beställdes för sammanlagt omkring 30 servicebyggnader. En del fältarbeten och åtgärder utfördes år 2021, och en del sker längre fram.
Under 2021 utvecklades diagnostiska funktioner i den smarta fastighetsdataplattformen för servicebyggnader, Nuuka-systemet, för att säkerställa funktionen hos de hustekniska systemen. År 2021 har byggnadsautomationssystemen i 70 fastigheter integrerats i Nuuka-systemet, vilket möjliggör användning av olika styrprocesser för att optimera förhållandena inomhus och energieffektiviteten. Målet är att integrera några hundra objekts byggnadsautomationssystem i Nuuka under de kommande åren.
I de omfattande renoveringsprojekt som inleddes inom Heka år 2021 (totalt åtta fastigheter) förbättrades det beräknade jämförelsetalet för energieffektivitet, det vill säga E-talet, i enlighet med målet med minst 32 procent jämfört med byggnadsåret i alla fastigheter utom en. Sju nya fastigheter och en renoverad fastighet fick solkraftverk, med en sammanlagd effekt på 118 kWp. Därtill installerade man två frånluftspumpsystem och beslöt att inleda tre jordvärmeprojekt. Som upphandlingar inom förnybar energi konkurrensutsatte man solkraftverk till fem befintliga fastigheter.
Inom Hekas projekt HELENA, som inleddes i oktober 2020, lät man göra flermålsoptimeringar för 24 omfattande renoveringsprojekt, med vars hjälp man eftersträvar en 40-procentig förbättring av energieffektiviteten i renoveringsprojekten. Inom projektet HELENA lanserades i oktober 2021 också ett innovationsprogram för Heka, där man sökte efter nya innovativa lösningar för att förbättra byggnaders energieffektivitet. Man fick in 39 ansökningar från både Finland och utlandet, och man beslöt att fortsätta diskutera med nio av de sökande för att utarbeta pilotprojekt. Mer information om Helsingfors stads bostäder Ab:s ansvarsfullhet finns på deras webbplats.
I början av år 2021 startades Energirenässans-verksamhetsmodellen, som används för att förbättra energieffektiviteten hos privatägda höghus samt öka användning och produktion av förnybar energi i husbolag. Som en del av projektet besöker energiexperter husbolag för att ge praktisk hjälp och stärka invånarnas aktörskap med hjälp av avgiftsfri rådgivning. Mer information om projektet finns på Helsingfors klimatåtgärder.
År 2021 inleddes även projektet Energiaviisas kaupunkikonserni (En energismart stadskoncern) som finansieras av miljöministeriet och där staden erbjuder stöd för att identifiera och genomföra dottersammanslutningarnas energibesparingsåtgärder. Inom projektet lät man göra energiutredningar och utarbetade åtgärdsprogram för att förbättra fastigheters energieffektivitet. Projektet har tillhandahållit hjälp till bland annat Urheiluhallit Oy, Fiskehamnens sopsug, Kajsaniemi Metrohall och Högholmen. Mer information om projektets resultat finns på webbplatsen Helsingfors klimatåtgärder.
Helens mål är att förbättra energieffektiviteten med 5,4 procent jämfört med år 2015 senast år 2025. År 2021 var de mest betydande åtgärderna för energieffektivitet i produktionen Katri Valas sjätte värmepump och en effekthöjning i den femte värmepumpen samt ökning av anslutningseffekten för fjärrkyla och fastighetskylning. Inom energidistributionen, en renovering av fjärrvärmenätet och ibruktagande av ett optimeringsprogram för nätet. Sparmålen enligt energieffektivitetsavtalet har överskridits. Mer information om ansvarsfrågor inom Helen Ab finns i Helens ansvarsrapport.
En blick framåt
Investeringar i energieffektivitet och förnybar energiproduktion bereds och genomförs som kontinuerlig verksamhet. Energisynsverksamheten för servicebyggnader kommer att fortsätta för att få energieffektiviteten i det befintliga byggnadsbeståndet till en bättre nivå. Under de kommande åren kommer man också att fokusera särskilt på att förverkliga de åtgärder som föreslås i energisynerna i rätt tid. Man strävar efter att utveckla uppföljningen av förverkligandet och konstaterandet av de energiinbesparingar som uppnåtts genom åtgärderna i samarbete med byggnadernas ägare, användare och underhåll.
Under de kommande åren kommer man att förbättra stadens byggnaders beredskap för smarta system, så att den motsvarar framtidens behov. För detta ändamål har man redan genomfört och kommer att fortsätta testa exempelvis tillgångsstyrd förbrukningsanpassning för el och fjärrvärme samt olika AI-lösningar för optimering av byggnaders förhållanden och energiförbrukning.