Trafik

Ett mål i stadsstrategin är att Helsingfors arbete för koldioxidneutralitet ska koncentreras i synnerhet till elektrifiering av trafiksystemet samt till främjande av hållbara och smarta trafiklösningar. När strategin förverkligas minskar också de hälsofarliga utsläppen från trafiken i betydande grad. Motorfordonstrafiken ökade jämfört med föregående år, men var ändå mindre än hösten 2019, före coronaepidemin. Även passagerarantalen inom kollektivtrafiken hölls lågt.

Det nya koldioxidneutralitetsmålet påskyndar utvecklingen av cykling

Målet för programmet för utveckling av cykeltrafiken åren 2020–2025 är att Helsingfors ska vara en bra cykelstad för personer i alla åldrar året runt. Stadens tidigarelagda koldioxidneutralitetsmål påverkar direkt utvecklingsprogrammets mål. Hela programmet och i synnerhet programmeringen av målnätverket kommer framöver att preciseras utifrån det nya målet.

I fråga om nätverket för cykling var slutförandet av ombyggnaden av Tavastvägen det mest betydande projektet år 2021. Tavastvägen gjordes till en gata som i första hand är avsedd för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Förnyelsen förbättrar säkerheten i synnerhet för fotgängare och cyklister.

Ett annat betydande projekt var inledandet av byggandet av Kajsatunneln. I det tvååriga projektet bygger man en tunnel för fotgängare och cyklister under bangården och centralstationens spår. Tunneln underlättar cykeltrafiken i öst-västlig riktning, och i anslutning till den byggs ett cykelcentrum och en cykelparkering som ska drivas av Stadstrafik Ab.

Av det nätverk på 130 kilometer som är målet för stadskärnan var totalt 50 kilometer förverkligat eller under byggnad år 2021. Av Baana-nätverkets mål på 130 kilometer är däremot 20 kilometer förverkligat eller under byggande. När det gällde antalet byggda cykelparkeringsplatser uppnåddes nästan målet för 2021 på 1 000 stycken.

Programmet för främjande av gång godkändes i stadsmiljönämnden. Från juni till augusti 2021 byggdes en sommarterrass och sommargator på Kaserntorget.

Coronans effekter på kollektivtrafiken fortsatte

Helsingforsregionens trafik (HRT) har målet att minska kollektivtrafikens närutsläpp och koldioxidutsläpp med över 90 procent (2010–2025). Ett annat mål är att minst 30 procent (ca 400 st.) av HRT:s bussar ska drivas med el senast 2025. I slutet av 2021 var 176 av HRT:s bussar elbussar. 80 av dem kör inom Helsingforsområdet.

Coronavirusläget höll fortfarande passagerarantalet inom kollektivtrafiken på en låg nivå jämfört med tiden före pandemin. Inom HRT:s område sjönk passagerarantalet år 2021 med 7,3 procent i metron, 3,6 procent i bussarna och 10,0 procent i lokaltågen jämfört med år 2020. Även spårvagnarnas passagerarantal sjönk med 9,6 procent jämfört med föregående år. När man jämför med 2019 syns coronans effekter tydligare: i metron minskade antalet med 39,5, i bussarna med 40,3, i lokaltågen med 40,0 och i spårvagnarna med 44,5 procent.

Säsongen för stadscyklar inleddes den 1 april och pågår till slutet av oktober. År 2021 fanns 457 stadscykelstationer i huvudstadsregionen. I Helsingfors utvidgades tjänsten med 105 nya stationer och 1 050 cyklar. Stadscyklarna användes för cirka 2,4 miljoner turer i Helsingfors. Användningen av cyklarna har inte ännu återgått till den nivå som gällde före pandemin.

Helsingforsregionen kom på fjärde plats i den internationella BEST-jämförelsen. I undersökningen jämfördes hur nöjda passagerarna är med kollektivtrafiken i 11 europeiska städer. År 2021 var 74 procent av HRT-områdets invånare nöjda med kollektivtrafiken.

Antalet elbilar ökar

Stadens mål är att andelen elbilar utgör 30 procent av Helsingfors fordonspark år 2030. År 2021 ökade antalet elbilar betydligt jämfört med föregående år. Vid årets slut fanns 14 125 laddbara hybrider och 4 401 elbilar, det vill säga totalt 18 526 laddbara personbilar, som användes i trafiken. De laddbara bilarnas förhållande till alla bilar i trafikbruk var cirka 8,4 procent. År 2020 var andelen 3,4 procent.

I Helsingfors allmänna områden finns omkring 100 offentliga laddningspunkter för elbilar. År 2021 bereddes en ny konkurrensutsättning av offentliga laddningsstationer, genom vilken Helsingfors ska få 50 offentliga laddningsstationer under 2022. I Helsingfors finns även halvoffentliga och privata laddningspunkter.

Förverkligandet av laddningspunkter främjas också i samband med ny- och kompletteringsbyggande. Utökande av antalet laddningsstationer vid det befintliga byggnadsbeståndet främjas också genom stadens villkor för tomtöverlåtelse.

År 2021 satte staden inom projektet mySMARTLife i samarbete med VTT upp en gemensam laddningsperrong för elbussar och tunga fordon i Hagnäs. Genom pilotprojektet påskyndar man elektrifieringen av tunga fordon.

Helsingfors främjade incitament för utsläppssnåla fordon. Stadens experter började erbjuda avgiftsfri rådgivning för byggande av laddningspunkter för höghusbolag. Helsingforsregionens miljötjänster HRM ordnar motsvarande för småhusbolag. Helsingfors stads miljötjänster och ITS-Finland ry ordnade en serie webbinarier om utsläppssnål trafik för huvudstadsregionens företag. Dessutom förbereddes en uppdatering av parkeringsrabatten för utsläppssnåla fordon.

Den nationella lagen om rena fordon, som verkställer EU:s direktiv om rena fordon, trädde i kraft den 2 augusti 2021. Lagen bidrar i stor utsträckning till en ökning av andelen rena fordon i Helsingfors egen fordonspark och i upphandlingar av transporttjänster. Man främjar också utsläppssnåla arbetsmaskiner och underhållsfordon.

Smarta trafiklösningar ger en smidigare vardag

Den nya stadsstrategin gersmarta trafiklösningar en viktig roll för garanterandet av en smidig vardag. Smart trafik och insamling av trafikinformation i Helsingfors har även hittills främjats genom utvecklingsprogrammet för smart trafik.

År 2021 inleddes projektet LIDO-TIKU, vars mål är att förverkliga en tjänst som ger en lägesbild i realtid samt statistik och uppföljningsbilder av trafiken. Tjänsten ger möjlighet till att använda data i planering av, forskning om och kontroll av trafiken.

Stadsborna fick möjlighet att kommentera utkastet till Helsingfors nya parkeringspolitik år 2021. Målet är att prissätta parkeringen enligt den eftersträvade servicenivån och att använda realtidsinformation om parkeringssituationen. Även beredningen av villkoren för parkeringstillstånd för distributionstrafik och rabatter för utsläppssnålhet framskred under 2021.

Tillståndet ska användas via en I samband med projektet Jätkäsaari Mobility Lab genomfördes 12 nya försök och FUI-projekt som anknöt till smidig, säker och hållbar trafik och rörlighet. Även försöken med automatiska bussar fortsatte under 2021, bland annat inom projektet Sohjoa Last Mile.mobilapplikation.

Trafikprojekten fortskred

Byggandet av Kronbroarnas spårväg och spårvägen mellan Fiskehamnen och Böle inleddes i slutet av 2021. Av de 25 kilometer som är målet för snabbspårvägen Spårjokern hade man i slutet av 2021 redan byggt 21,5 kilometer.

Översiktsplanen för västra Helsingfors spårvägar och genomförandet av den godkändes av stadsfullmäktige i januari 2021. Spårvägsnätet i stadskärnan utvidgades våren 2021 till Eirastranden och till Atlantgatan på Busholmen.

Helsingfors stadsfullmäktige godkände projektplanen för Sörnäs biltunnel, som ska koppla ihop Sörnäs strandväg med Hermanstads strandväg.

För Helsingforsregionens MBT-plan för markanvändning, boende och trafik bereddes en helhet för vision, mål och indikatorer. Helheten godkändes vid Helsingforsregionens samarbetsmöte i början av 2022. Ett utkast till MBT 2023-planen blir klart för utlåtanden hösten 2022.

Antalet motorfordon på beräkningslinjerna är fortfarande lägre än före coronatiden

Motorfordonstrafiken (person-, paket- och lastbilar, långtradare, bussar och spårvagnar) i Helsingfors ökade år 2021 jämfört med föregående år med två procent både vid uddens gräns och vid gränsen till stadskärnan. På den tvärgående beräkningslinjen ökade motorfordonstrafiken med tre procent år 2021 jämfört med 2020. Trots den ökade trafikmängden var mängderna på alla tre beräkningslinjer ändå lägre än hösten 2019, före coronaepidemin.

Under ett genomsnittligt vardagsdygn överskreds stadsuddens gräns av 31 400 cyklister, vilket är 8,7 procent färre än år 2020.

Helsingforsarnas bilägande ökade med 1,62 procent jämfört med föregående år (personbilstäthet = 428 bilar/1 000 invånare) och antalet personbilar som används i trafiken ökade med 0,68 procent från föregående år (336 bilar/1 000 invånare). Personbilstätheten har ökat med 4,53 procent under de fem senaste åren och tätheten av personbilar som används i trafiken har ökat med 1,87 procent under samma tid.

En blick framåt

Invånarantalet i Helsingfors ökar och markanvändningen förtätas, vilket gör det ännu viktigare att stävja trafikens negativa effekter. Trafiken elektrifieras snabbt i synnerhet när det gäller lätta fordon, till följd av EU:s reglering och marknadens utveckling. Helsingfors koldioxidneutralitetsmål för 2030 uppnås förutom genom elektrifiering av trafiken även genom att påverka själva körandet inom fordonstrafiken. Bland annat planeringen av markanvändningen, främjandet av hållbara trafikformer samt prissättningen och tjänsteutbudet inom trafiken har nyckelroller. Det ökade distansarbetet minskar behovet av pendeltrafik permanent.