Anpassning till klimatförändringen
Med anpassning till klimatförändringen avses metoder genom vilka man förbereder sig för extrema väderfenomen och minskar nackdelarna med det förändrade klimatet.
Den framskridande klimatförändringen förutsätter också en anpassning till dess effekter. Helsingforsbornas livsstil, hälsa och egendom ska tryggas. Helsingfors ska vara förberett på extrema väderfenomen och deras indirekta effekter.
Helsingfors stadsstrategi 2021–2025
Staden vidtar de åtgärder som behövs för anpassning. Beredskapen syns i stadsplaneringen samt i nybyggande och renoveringar. Helsingfors har utvärderat stadens väder- och klimatrisker. Helsingfors viktigaste klimatrisker är dagvattenöversvämningar efter kraftiga regn, plötsliga höjningar av havsytan på grund av stormar, halka, extrema och avvikande vinterförhållanden, värmeböljor, torka och övergödning av Östersjön.
Riktlinjer för anpassning till klimatförändringen – ett centralt
program i hanteringen av klimatrisker
Helsingfors riktlinjer för anpassning till klimatförändringen 2019–2025 är ett program genom vilket staden strävar efter att anpassa sig till klimatförändringen och förbereda sig för extrema väderfenomen. Visionen för riktlinjerna är ”Ett klimathållbart Helsingfors år 2050”. Anpassningsåtgärderna integreras i stadens planering och styrning av bland annat planläggningen, beredskap och beredskapsplaneringen, dagvattenhanteringen samt programmen för utveckling av grönområden och grönstruktur, naturskyddet och naturvården.
Hur Helsingfors riktlinjer för anpassning till klimatförändringen 2019–2025 har avancerat år 2021
En anpassningsexpertgrupp på stadsnivå, som tillsatts av kanslichefen, inledde sitt arbete hösten 2021. Gruppens uppgift är att prioritera och konkretisera åtgärderna enligt riktlinjerna för anpassning. Arbetet är igång, och de första prioriteringarna för anpassning är naturenlig hantering av dagvatten, klimathållbart byggande och klimathållbara renoveringar, stärkande av grönstrukturen och hantering av klimatrisker som en del av stadens ledningssystem.
Hanteringen av dagvatten är en central del av anpassningen till klimatförändringen. Den kvantitativa och kvalitativa hanteringen av dagvatten styrs genom ett dagvattenprogram. För att effektivisera kontrollen av dagvattnets kvalitet inleddes projektet HuLaKaS, där Helsingfors har som mål att fastställa var det finns risker i fråga om dagvattnets kvalitet. Kvaliteten på dagvattnet från Mechelingatan och funktionen hos filtreringslösningen i Edesviken följs också upp separat. Även funktionen och filtreringseffekten hos filtreringslösningen för dagvatten i Kungseken följs upp under ungefär 1,5 år.
Med hjälp av grönytefaktormetoden skapar man gröna, trivsamma och klimathållbara tomter i den förtätade stadsstrukturen, vilket även främjar stadsområdenas anpassning till klimatförändringen. En tomtspecifik grönytefaktor används i alla detaljplaner, om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta. Man har genomfört en utredning om användningen av grönytefaktorn och dess tillämpning i praktiken. Utredningen innehöll även förslag på hur verktyget kunde utvecklas. Även utvecklingen av ett regionalt grönstrukturverktyg för planläggningen är igång.
Helsingfors handlingsplan för hållbar energianvändning och klimat (Sustainable Energy and Climate Action Plan, SECAP) blev klar. SECAP-planen omfattar stadens klimatprogram samt bedömningarna av klimatrisker och sårbarheter.
Naturenliga lösningar främjar anpassningen
Som en del av anpassningen till klimatförändringen ökas mängden träd och grönska i staden. Antalet ängar som tål hetta ökas, parker, gröna tak och andra grönstrukturer som kontrollerar dagvatten likaså. En fungerande grönstruktur underlättar hanteringen av dagvatten, minimerar översvämningsrisker och minskar fenomenet med urbana värmeöar.
Helsingfors stadsstrategi 2021–2025
I Helsingfors har man infört naturenliga lösningar bland annat för hanteringen av dagvatten och för att göra stadsstrukturen grönare. Naturenliga lösningar främjar anpassning till klimatförändringen och ger också många andra fördelar, såsom hälsoeffekter, rekreationsmöjligheter och grönare boendemiljöer.
För att göra befintliga höghusgårdar grönare har Helsingfors stad tillsammans med Ramboll samlat information och anvisningar i form av ett infopaket. Infopaketet beskriverhöghusgårdarnas historia, naturenliga lösningar,deras effekter och fördelar samt ger exempel på hur man kan förändra gårdarna. Paketet innehåller också separata informationskort för planerare och invånare om användning av gården samt för disponenter och husbolag om underhåll.
I projektet B.Green skapar man nya lösningar för grön infrastruktur med tillhörande digitala verktyg som stöd för stadsplaneringen. I projektet skapas en verksamhetsmodell för inkluderande stadsplanering, som kan användas för att i stor omfattning anpassa den gröna infrastrukturens lösningar.
Hösten 2021 genomfördes en kommunikationskampanj om anpassning till klimatförändringen som riktade sig till stadsborna. Kampanjens tema var ”gröna lösningar – klimatförändringens superhjältar”. Kommunikationskampanjen genomfördes genom att stadsmiljösektorn gjorde inlägg på Facebook, Instagram och Twitter samt med hjälp av digitala Ad Shel-skärmar i gatumiljön i centrum.
En blick framåt
Helsingfors förbereder sig för extrema väderfenomen samt ett föränderligt klimat och dess följder. Helsingfors stärker sin klimathållbarhet genom effektiva anpassningsåtgärder. Klimatförändringen påverkar olika grupper, näringar och områden på olika sätt. I bedömningen av klimatförändringens effekter prioriterar Helsingfors i beredningen och beslutsfattandet rättvisa och riktande av åtgärderna med beaktande av social sårbarhet.