Vattenskydd

Enligt stadsstrategin ska statusen hos småvattnen och kustvattnen i Helsingfors förbättras och vandringsfiskbeståndens återhämtning uppmärksammas. Den havsnära dimensionen stärks och närskärgården öppnas ytterligare för allmänt bruk.

I Helsingfors vattenområden ingår omfattande havsområden och sötvattensområdena Vanda å, bäckar, diken, träsk och källor. Vattenkvaliteten påverkas av föroreningar i dagvattnet, näringsämnen från spridd belastning, renat avfallsvatten som leds ut i yttre skärgården, mänskliga aktiviteter, grumliga vattenmassor som strömmar från Vanda å och statusen i Finska viken. Stadens vattenskydd styrs förutom av miljöpolitiken även av småvattenprogrammet, dagvattenprogrammet, översvämningsanvisningen och aktionsprogrammet för Östersjöutmaningen.

De små vattendragen i städerna är viktiga livsmiljöer och rutter för olika organismer, och de utgör även värdefulla rekreationsmiljöer för stadsborna. De små vattendragens ekologiska, rekreationsmässiga och landskapsmässiga värde har ökat betydligt under de senaste åren, och det är viktigt att beakta de små vattendragen i stadsplaneringen och -ekologin. Vattenkvaliteten i bäckar och dammar följs upp genom årlig provtagning.

Typiskt för Helsingfors bäckar är stora ogenomträngliga ytor i avrinningsområdet, stora variationer i vattenflödet, tidvis stora mängder fast material i bäckvattnet, hygienproblem, förflyttning och modifiering av fårorna samt minskad naturlig växtlighet längs stränderna.

År 2019 inleddes en utredning av kvaliteten på det dagvatten som leds till bäckarna genom kontinuerliga mätningar och analyser av det skräp som samlas i dagvattenbrunnarna.

Det tvååriga projektet Stadsvattendragen i skick avslutades 2019. Projektets mål var att förbättra vattenkvaliteten i närliggande vattendrag genom att rena stadens dagvatten. Inom ramen för projektet genomfördes två projekt för filtrering av dagvatten med hjälp av biokol i Helsingfors och Esbo, där dagvattnet har konstaterats belasta närliggande vattendrag. Målet var att testa biokol som filtreringsmaterial samt få erfarenhet av att bygga och använda lösningar med biokol. Samtidigt strävade man efter att skapa konstruktioner för rening av dagvatten som lämpar sig för en tätbebyggd stadsmiljö och som även kan användas på andra platser i städer.

I Helsingfors förverkligades området för filtrering med biokol som en grund filtreringsbassäng i ett biflöde till Månsasbäcken i Krämertsskog. På grund av småindustrier är detta biflöde särskilt känsligt för bland annat oljeskador och läckage av skadliga ämnen. Det senaste betydande oljeläckaget inträffade hösten 2016. Läckage av olja och andra skadliga ämnen äventyrar den population av havsöring som förökar sig naturligt i Månsasbäcken.

När filtreringsbassängen var klar kontrollerades dess funktion och reningseffekt genom vattenprover före och efter biokolsfiltreringen. Det konstaterades att filtreringen effektivt avlägsnade fosfor ur dagvattnet, men för kväve blev den uppnådda nyttan mindre. Olika skadliga ämnen såsom tungmetaller, oljekolväten och polyaromatiska kolväten, som förekommer i stadens dagvatten, filtrerades också effektivt bort. En betydande del av avlägsnandet av skadliga ämnen skedde genom att fasta ämnen avlägsnades. Uppföljningen av filtreringsbassängens funktion fortsätter med finansiering från miljöministeriet våren 2020.

I närheten av Vanda å bor över en miljon människor och ån ringlar sig över 100 kilometer från Riihimäki till Gammelstadsviken. Ån är ett värdefullt natur- och kulturlandskap och en fantastisk fiskeplats, dit både havslax och havsöring vandrar. Belastningen på Vanda å har minskat, och åns skick är tillfredsställande vad den ekologiska klassificeringen beträffar. I Kytäjokiområdet och i Kervo ås övre lopp är den ekologiska statusen god. Det skulle vara möjligt att uppnå ett ekologiskt hållbart tillstånd även för åns nedre lopp om den totala fosforhaltens årsmedian kunde sänkas till 60 µg/l. Fosfor och kväve kommer ut i Vanda å med avloppsvatten och från jordbruket.

I samband med Vanda ås och Helsingforsregionens vattenskyddsföreningars projekt Pienet AVL 20-99 puhdistamot (Små AVL 20-99 reningsverk) besöktes fem fastigheter i Helsingfors. Fastighetsspecifika reningsverk kan medföra en betydande risk för belastning av miljön om de fungerar bristfälligt. Avloppsvattensystem som vad belastningen beträffar hamnar mitt emellan egnahemshus och reningsverk som kräver miljötillstånd finns exempelvis på läger- och kurscentrum samt i företagslokaler utanför avloppssystemet. Genom rådgivningsbesök utredde man hur fastigheternas avloppssystem fungerar och gav skötarna av reningsverken råd om underhållet av systemen. Utifrån besöken utarbetades en guide med åtgärdsrekommendationer för reningsverken och för de kommuner i området som ansvarar för tillsynen. I de flesta objekt i Helsingfors noterades brister, vars åtgärdande behöver följas upp.

Tillståndet i havsområdet i Helsingfors kontrolleras inom ett omfattande gemensamt observationsprogram. Förändringarna i havsvattnets kvalitet har varit relativt små under de senaste åren, och tillståndet för livet på bottnen har förblivit i stort sett detsamma under 2010-talet. Den minskade yttre näringsbelastningen håller Helsingfors havsområdes helhetstillstånd relativt stabilt. Helsingfors havsområdets ekologiska status varierar från hjälpligt till tillfredsställande när man förflyttar sig utåt från strandlinjen. Enskilda händelser, såsom driftsstörningen i reningsverket i Finno sommaren 2019, orsakar dock fortfarande lokala försämringar av vattenkvaliteten.

År 2019 förekom inte lika utbredda och långvariga blomningar av blågröna alger som 2018. I efterdyningarna av år 2018 lanserades en algmätare riktad till kommuninvånarna (hel.fi/merivesi), som ger information av mängden alger och blågröna alger i vattnet på skalan 0–100. Mätarens värde uppdateras dagligen under badsäsongen och erbjuder därmed värdefull information för kommuninvånare som rör sig i havsområdet. 

År 2019 gjordes en mer omfattande kartläggning av växtligheten under vatten längs kusten. Kartläggningen av växtligheten under vatten stöder förverkligandet av stadens marina strategi genom att utreda förekomsten av värdefulla naturtyper under vatten. Tillståndet för växtligheten under vattenytan i Helsingfors havsområde har på 2010-talet varit stabilt, men relativt svagt. Nyckelarten blåstång mår exempelvis dåligt, och förekomsten är mindre än under tidigare decennier. Närmare kusten har det intensiva byggandet på strandområdena och användningen av havsområdet hållit bottnarna förslammande, och vattnets grumlighet har ökat under de senaste åren, vilket försämrar statusen för växtligheten under vattnet. 

År 2019 pumpades 96 miljoner m³ vatten in i vattenledningsnätet på HRM:s område och 42 miljoner m³ i Helsingfors nätverk. Vattenförbrukningen per invånare i Helsingfors var 180 liter per dygn, vilket är detsamma som år 2018.  

Totalt 107 miljoner m³ avloppsvatten leddes till reningsverket i Viksbacka för behandling, 78 miljoner m³ av vattnet kom från Helsingfors. Mängden avloppsvatten var större än föregående år. Reningsverket i Viksbacka uppfyllde alla föreskrifter i miljötillståndet. Antalet översvämningar i blandavloppsnätet var 0,19 procent av den totala mängden avloppsvatten. 

Belastning till havsvatten

År 2019 uppnåddes vid Viksbacka en reningseffekt på 97 procent för fosfor, 97 procent för biologisk syreförbrukning och 90 procent för kväve. Avloppsvattnet som rengörs i Viksbacka reningsverk leds genom bergstunnlar ut i öppna havet ungefär åtta kilometer från kusten. Fosforbelastningen som havsområdet utanför Helsingfors utsattes för från Viksbacka reningsverk var 20 ton (+33 % jämfört med år 2018) och kvävebelastningen 530 ton (+17 % jämfört med år 2018). För övergödningen är kvävebelastningen av större betydelse, eftersom kvävet är en miniminäring i vattnen i Helsingforsområdet. 

Stadens samarbete med Finlands miljöcentral och Håll skärgården ren rf för att motverka nedskräpningen av stränder fortsatte. Ifyllning, muddring och strandbygge ökar på nedskräpningen av havet. År 2019 kunde nedskräpning på grund av fylljord kontrolleras bättre än tidigare. Havsutfyllningar gjordes vid Hundholmen i Kronbergsstranden och Ahtibassängen på Busholmen inom ett område som avgränsades av ett skyddsdraperi. Inga andra havsutfyllningar gjordes 2019. 

År 2019 avgjordes en innovationstävling gällande hanteringen av snö i Helsingfors. Arbetet med att testa och vidareutveckla idéer i samarbete med de fyra företag som valdes ut i tävlingen fortsätter. Samtidigt utvecklas i samarbete med andra aktörer inom staden olika alternativ för hanteringen av snö, bland annat nya dumpningsplatser och alternativ för smältning av snö. År 2020 publicerar miljöministeriet en rapport gällande dumpning av snö i havet. 

Tillsammans med Åbo stad har Helsingfors förbundit sig till att verkställa ett tredje åtgärdsprogram för Östersjön åren 2019–2023. Åtgärdsprogrammet för Östersjön omfattar 117 vattenskyddsåtgärder, som bland annat beaktar EU:s strategi för Östersjön och FN:s hållbarhetsmål. Åtgärderna har grupperats under fem målsättningar, som är klara kustvatten, en välmående marin natur, ren och trygg vattentrafik, planenlig användning av vattenområden och ett aktivt Östersjömedborgarskap. Åtgärderna fördelar sig brett över stadens olika sektorer, men därutöver deltar också Stara, HRM och Helsingfors Hamn. Förverkligandet av åtgärderna följs regelbundet upp, och man strävar efter att förbättra tilldelningen av resurser exempelvis genom projekt. 

År 2019 anslöt sig tio nya medlemmar, däribland Sibbo kommun, till nätverket för Östersjöutmaningen. För nätverkets medlemmar ordnades ett nationellt seminarium om Östersjöutmaningen i november. Östersjöutmaningen ordnar också regelbundet olika evenemang i samarbete med nätverkets medlemmar. Under Helsinki Design Week ordnades exempelvis evenemanget Ilmastoleirikoulu (Klimatlägerskola), som var öppet för alla. Östersjöutmaningens verksamhet har också presenterats vid både internationella och lokala evenemang och tillställningar. 

Projektet BEST – Better Efficiency for Industrial Sewage Treatment, som samordnas av Helsingfors, syftar till att förbättra samarbetet mellan industriföretag, avloppsreningsverk och miljömyndigheter samt utveckla lösningar för behandling av industriellt avloppsvatten i Östersjöområdet. Projektet pågår 10/2017–9/2020. 

År 2019 har man inom projektet genomfört en utredning av nuläget i fråga om behandlingen av industriellt avloppsvatten i hela Östersjöområdet. I utredningen har man särskilt fokuserat på de industrianläggningar vars avloppsvatten går till kommunala avloppsreningsverk. Den lagstiftning, de regelverk och den myndighetstillsyn som binder industrianläggningar i olika länder har jämförts, och man har också strävat efter att kartlägga skillnaderna mellan länderna och lyfta fram såväl god praxis som flaskhalsar. 

Rekommendationer för hanteringen av industriellt avloppsvatten som går till kommunala avloppsreningsverk i hela Östersjöområdet är också under beredning. Målet med rekommendationerna är att ge enhetliga riktlinjer för god praxis såväl för hela Östersjöområdet som nationellt för enskilda länder. 

Helsingfors fortsatte som partner i projektet BSR WATER, som inleddes 2018. Projektet samlar tidigare och pågående flaggskeppsprojekt inom EU:s Östersjöstrategi, med målet att föra projektens resultat vidare och vidareförädla dem. År 2019 deltog Helsingfors i synnerhet i dagvattenarbetet inom projektet. Inom projektet utreds nuläget i fråga om hanteringen av dagvatten, och politiska rekommendationer för dagvattenhanteringen utvecklas. Helsingfors samlade in information om den lokala hanteringen av dagvatten från städer i Finland, sammanställde en utredning över lagstiftningen gällande dagvatten i Finland och deltog i HELCOMs arbete för uppdatering av dagvattenrekommendationerna. Utöver dagvattenrekommendationerna samlar man inom projektet in material för rekommendationer gällande återvinning av fosfor och skadliga ämnen. I webbportalen Baltic Smart Water Hub, som upprätthålls av projektet, publicerades exempel på naturenlig hantering av dagvattnets kvalitet i Helsingfors. 

En blick framåt:

År 2020 fortsätter Helsingfors stad kartläggningen av värdefulla naturobjekt under vatten i samarbete med Finlands Miljöcentral och Forststyrelsen. Även om naturen under vattnet i Helsingfors havsområden ställvis är i dåligt skick, finns där även vackra och värdefulla objekt. Det är viktigt att lyfta fram dessa med tanke på bevarandet av naturen under vatten. Skyddet av värdefulla havsnaturobjekt bör beaktas i planeringen av områdesanvändningen.

Under de kommande åren skulle det också vara viktigt att utreda förekomsten av värdefulla naturtyper under vattnet i vattendrag samt fördjupa kunskaperna om arter i mindre vattendrag. På så sätt kan man utforma korrekta åtgärder för skydd och iståndsättning samt värna om bevarandet av mångfalden.