Cirkulär ekonomi

I Helsingfors stadsstrategi 2017–2021 har man ställt upp målet att utsläppsminskningar och projekt inom den cirkulära ekonomin ska förverkligas i Helsingfors i samarbete med näringslivet och stadsborna. Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 innehåller ett tjugotal åtgärder som berör cirkulär ekonomi. En av dessa är en färdplan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Utifrån den kick off-tillställning som ordnades våren 2019 valdes fyra teman ut för färdplanen: byggande, upphandlingar, växtavfall samt delningsekonomi och nya affärsmöjligheter för cirkulär ekonomi. För varje tema ordnades arbetsseminarier, utifrån vilka man utarbetade en färdplan med åtgärder. Stadsmiljönämnden godkände färdplanen i maj 2020.

Helsingfors deltog i projektet EIT Climate-KIC Circular Cities, vars mål var att påskynda integreringen av principerna för cirkulär ekonomi som en del av stadens processer. Som ett resultat av det arbetspaket som leddes av Helsingfors publicerades en rapport, som bland annat identifierar möjliga flaskhalsar i integreringen av lösningar för cirkulär ekonomi i upphandlingar relaterade till byggande och föreslår lösningar på dem. Rapporten innehåller också en case-katalog över byggande i enlighet med principerna för cirkulär ekonomi på olika håll i Europa. Tidtabellen för genomförandet av projektet var 5/2018–12/2019.

Medvetenheten om den cirkulära ekonomins betydelse för uppnåendet av stadens klimatmål har ökat klart under 2019. Detta syns i synnerhet inom byggsektorn, där staden på olika sätt har letat efter metoder för att främja cirkulär ekonomi bland annat i upphandlingar som anknyter till byggande. Hösten 2019 anslöt sig Helsingfors till en arbetsgrupp för cirkulär ekonomi inom byggande som tillsatts av Europakommissionen. Gruppens mandatperiod är ett år, och dess mål är att sprida kunskap och erfarenheter gällande projekt inom cirkulär ekonomi samt bidra till att främja cirkulär ekonomi inom byggande.

År 2019 deltog staden i ett pilotprojekt gällande miljöministeriets rivningskartläggningsmetod i samband med ett rivningsprojekt och inledde utarbetandet av rivningsanvisningar som beaktar cirkulär ekonomi. Helsingfors deltog också i projektet HYPPY, som samordnas av Green Net Finland och vars mål är att genom konkreta försök utveckla verksamhetsmodeller som främjar återvinningen av byggnadsdelar och rivningsmaterial från rivnings- och renoveringsobjekt i de deltagande kommunerna. Projektet pågår under perioden 9/2019–1/2022.

Man strävar efter att effektivisera återvinningen av möbler och material även inom stadens organisation. Återvinningssystemet Tavarat kiertoon (http://kierratys.hel.fi/) togs i bruk i slutet av 2019. Där finns information om föremål och material som återanvänds inom Helsingfors stad.

Stadsmiljönämnden godkände i september 2019 de principer för användning av schaktmassor, stenmaterial och rivningsmaterial vid markbyggnad som utarbetats av stadens massaarbetsgrupp, samt ett åtgärdsprogram för förverkligandet av dessa. Principerna styr, förtydligar och förenhetligar stadens verksamhet, och åtgärdsprogrammet syftar till att förbättra stadsmiljösektorns centrala processer i enlighet med målen.

I byggen på allmänna områden utnyttjades år 2019 sammanlagt 1 869 603 ton schaktmassor och stenmaterial. Tack vare återvinningen sparade man 11,3 miljoner euro och 1 560 000 liter bränsle, och utsläppen minskade med 3 689 t CO₂e. Staden har sju tillfälliga återvinningsfält där man mellanlagrar och behandlar bland annat sten och jordmassor, rivningsmaterial och förorenad jord i enlighet med miljötillstånden.

Helsingfors har utarbetat anvisningar för användning av återvunnen jord i växtunderlag, som följs vid anläggning av parker och grönområden.

Utveckling av utnyttjandet av olika organiska biomassaflöden har identifierats som ett viktigt tema för att uppnå koldioxidneutralitet i Helsingfors. Hösten 2019 gjordes en utredning av kvaliteten och mängden på det trädgårdsavtal som uppstår i underhållet av allmänna områden. I utredningen studerades de nuvarande hanteringsprocesserna för olika trädgårdsavfallsfraktioner, och man identifierade alternativa metoder genom vilka det skulle vara möjligt att optimera transporterna och förbättra nyttan av materialet.

Helsingfors deltar i projektet CircVol, som samordnas av Turku Science Park och vars mål är att främja affärsverksamhet som sker enligt principerna för cirkulär ekonomi samt utnyttja jordmassor och stora sidoströmmar från industrin. Projektet pågår under perioden 8/2018–12/2020. I Helsingfors delprojekt skapar man en process för bioekonomiintegration i industriell skala. År 2019 gjordes en omfattande kartläggning av behoven av plats och service bland företag inom bioekonomi och cirkulär ekonomi, samt en regional biomassakartläggning. Resultaten av kartläggningen presenterades och vidareförädlades vid ett evenemang för företag i december 2019.

Servicecentralen Helsingfors arbetar aktivt för att minska matsvinnet. År 2019 deltog Servicecentralen Helsingfors i pilotprojektet Lukeloki, som samordnades av Naturresursinstitutet och vars mål var att utreda mängden svinn från linjerna. År 2019 inleddes också utvecklingsprojektet IoT–Älyvaaka, där man mäter mängden matrester från tallrikarna i skolorna med hjälp av smart teknik. Servicecentralen Helsingfors deltog också i ett projekt för visualisering av matsvinnet, som samordnades av stadskansliets näringslivssektion.

En del av Servicecentret Helsingfors verksamhetsställen säljer överbliven mat från linjerna som kan tas med efter att matserveringen avslutats. På några verksamhetsställen har man också tagit i bruk appen Lunchie för att sälja överbliven mat. I slutet av 2019 ordnade Servicecentralen en kampanj med målet att aktivera till försäljning av överbliven mat från linjerna.

Mellan hösten 2018 och våren 2019 deltog servicecentralen i förändringsprojektet Urban Food, där man strävade efter att sammanföra efterfrågan på och utbudet av överbliven mat med hjälp av digitala plattformar och tjänster. Ett pilotprojektgenomfördes i Etu-Töölön lukio, där mat som blivit över efter lunchen såldes förmånligt till på förhand avtalade målgrupper genom en app.

År 2019 satsade man också på utveckling av avfallshanteringen, då avfallskartläggningar i stadens servicefastigheter inleddes med ekostödpersonernas hjälp. Under 2018 och 2019 fick Helsingfors stads bostäder Ab insamlingskärl för plastförpackningar till nästan alla bostadsfastigheter. Till följd av det ökade intresset för sortering bland invånarna minskade den beräknade mängden blandavfall med över 1 500 ton från 2018 till 2019. 

En blick framåt:

I Helsingfors finns de största möjligheterna för cirkulär ekonomi inom byggande, delningsekonomi, upphandlingar samt hållbara biologiska kretslopp. Den cirkulära ekonomin bör beaktas redan i planeringen och planläggningen av områden. Dessa teman tas bland annat upp i färdplanen för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, som kan väntas kunna börja tillämpa våren 2020. Genom den vill man i större utsträckning etablera principerna för cirkulär ekonomi i stadens centrala verksamhet.

Förtydligande av de gemensamma målen och ökning av kunskapen om cirkulär ekonomi förutsätter aktiv utbildning av och kommunikation med stadens personal. Globalt sker mycket inom den cirkulära ekonomin. Därför bör man också satsa på nätverkande och spridning av information – på såväl lokal som regional och internationell nivå.