Anpassning
Med klimatanpassning avses metoder för att minska de nackdelar som det förändrade klimatet medför och dra nytta av dess fördelar. Enligt stadens strategi är Helsingfors ”en smidig, trygg och trivsam stad”. Delvis handlar tryggheten om beredskap inför effekter av klimatförändringen.
Helsingfors har utrett de väder- och klimatrisker som berör staden. Enligt utvärderingsrapporterna är de centrala klimatriskerna i staden dagvattenöversvämningar till följd av störtregn, översvämning av vattendrag, halka, extrema och avvikande vinterförhållanden, symtom orsakade av midvintermörkret, värmeböljor, torka och övergödning av Östersjön.
Ett centralt program i hanteringen av klimatrisker är Helsingfors riktlinjer för anpassning till klimatförändringen 2019–2025, som godkändes av stadsstyrelsen i maj 2019. De åtgärder som krävs för att uppnå anpassningsvisionen ”Klimathållbart Helsingfors år 2050” har i riktlinjerna delats in i fyra teman: beredskap, integration, utveckling samt totalekonomi och affärsmöjligheter. Åtgärderna integreras i stadens planering och styrning av bland annat planläggningen, förberedelser och beredskapsplaneringen, dagvattenprogrammet, översvämningsstrategin samt programmen för utveckling av grönområdena, naturskyddet och naturvården.
I december 2018 anslöt sig Helsingfors till klimatinitiativet Covenant of Mayors for Climate and Energy. Den som förbinder sig till initiativet måste utarbeta en verksamhetsplan för hållbar energianvändning och klimat (Sustainable Energy and Climate Action Plan, SECAP) inom två år efter anslutningen till initiativet. Helsingfors har alla program som krävs för förbindelsen, åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 och riktlinjer för anpassning till klimatförändringen 2019–20205, samt bedömningar av klimatriskerna och sårbarheten. SECAP-verksamhetsplanen planeras bli klar inom 2020.
I detaljplanläggningen förutsätts användningen av verktyget Grönfaktor alltid när det är möjligt. Med hjälp av grönfaktorn kan man säkerställa att det finns tillräckligt med grön infrastruktur på en tomt. Inom projektet Virtuaalivehreä testades en modell för områdesvis användning av grönfaktorn som utvecklats i Sverige i planeringen av området Byholmen. Anvisningarna och beräkningstabellen för den områdesvisa grönfaktorn har översatts till finska och kommer att publiceras på Helsingfors nya webbplats för klimatgärningar.
Ett klimatnätverk av de sex största städernas stadsdirektörer godkände år 2019 ett initiativ gällande beredskap för klimatförändringens risker i stadsområden. I initiativet föreslogs att städerna skulle kartlägga och skapa modeller för klimatrisker, för att förbereda sig för den ökade risken för översvämningar i städerna och för perioder av hetta. Städerna planerar också hur man utifrån dessa kan sammanställa en verktygslåda för planerare och olika planeringssituationer.
Helsingfors var år 2019 en partner i projektet AELCLIC (Adaptation of European Landscapes to Climate Change), som samordnades av Aalto-universitetet. Inom projektet utvecklades principer och innehåll för en lokal anpassningsplan för Malms centrum i samarbete med berörda parter i området. Resultaten av arbetet användes för planering av en centrumvision för Malm.
År 2019 utarbetades principer för klimatmässigt hållbart strandbyggande på Mjölö och vid Botbyviken. Målet har varit att utreda vilka faktorer och åtgärder som kan bidra till att planeringen och bebyggandet av strandområdet kan genomföras på ett så klimatmässigt hållbart sätt som möjligt och med beaktande av miljön.
Social- och hälsovårdssektorn fick solskydd till Dals sjukhus byggnader och dessas effekter på inomhustemperaturerna följdes upp. Dessutom skaffades mobila kylningsanläggningar till kritiska platser. Objekten och lösningarna valdes utifrån utredningen Anpassning till klimatförändringarna inom social- och hälsovårdssektorn, som gjordes 2019.
Med Helsingfors dagvattenprogram främjar man en systematisk och hållbar hantering av dagvattnet samt förbereder sig inför framtiden genom att beakta klimatförändringens effekter och förtätningen av staden samt förändringar i lagstiftningen. Dagvatten är regn- eller smältvatten som leds bort från markytan, tak eller liknande ytor.
Dagvattenprogrammet är ett integrerat program, vilket innebär att åtgärderna utförs och utvecklas som en del av planeringen och byggandet av staden samt olika relaterade processer. Dagvattenprogrammet innehåller 37 åtgärder, varav en del är kontinuerlig verksamhet såsom utrymmesreserveringar för dagvattenstrukturer i gatuplaneringen och planläggningen samt användning av grönfaktorn som verktyg för att fastställa gröneffektiviteten. En del av åtgärderna är uppgifter av projektnatur. Till de projekt som inleddes 2019 hörde bland annat HUTI-projektet, som utvecklar informationshanteringen och kunskapsunderlaget i fråga om dagvatten. HRM samordnar projektet, och representanter för Helsingfors deltar i dess styr- och projektgrupper. Utvecklingen av stadens verksamhetsmodell för hantering av dagvatten har inletts. Huvudstadsregionens dagvattengrupper ordnade år 2019 två gemensamma utbildningar gällande hanteringen av gatuområdens dagvatten och dagvattnets kvalitet. Arbetet för utveckling av ett verktyg för hantering av dagvattnet i detaljplanläggningen inleddes, och för detta syfte grundades en arbetsgrupp av sakkunniga från stadsmiljösektorn.
Vid Edesviken byggdes en filtreringskista för dagvatten, som filtrerar smutsigt dagvatten från gatorna. Filtreringskistan byggdes inom ramen för projektet Nya Smart & Clean-lösningar för hantering av dagvatten, som fick finansiering från Nylands förbund. Filtreringskistan kopplades till nätet i maj, och då inleddes också uppföljning av dagvattnets kvalitet med hjälp av mätare som gör kontinuerliga mätningar. Uppföljningen hann bara pågå en kort tid inom ramen för projekttiden, och resultaten kan därför inte betraktas som särskilt tillförlitliga. WSP Finland och Aalto-universitetet genomförde för stadens räkning en internationellt sett unik undersökning om mikroplaster i dagvatten och hur väl en filtreringskista filtrerar bort dem. Planeringen av fortsatt uppföljning av filtreringskistans funktion inleddes i slutet av året. År 2020 hoppas man kunna inleda en långvarigare uppföljning, som visar hur effektivt filtreringskistan har renat vattnet och på vilka andra platser metoden skulle kunna tillämpas.
En blick framåt:
Naturliga lösningar och bevarande av befintliga grönstrukturer och jordmån vid byggande främjar anpassningen till klimatförändringen och skapar andra ekosystemtjänster. De främjar också bromsandet av klimatförändringen genom att lagra kol och stärka kolsänkorna. Byggandet av den förtätade och växande staden kan förutom synergier även skapa konflikter mellan bekämpningen och anpassningen. Man bör utvärdera dessa och utveckla lösningar. Staden bör byggas för att motsvara de krav som klimatet, som redan nu är på väg att förändras, ställer.