Trafik

Enligt stadsstrategin ska andelen resor med hållbara fortskaffningsmedel ökas i Helsingfors. Minskade utsläpp från trafiken uppnås bland annat genom att cykling och gång görs mer attraktiva och genom att andelen elbilar, elbussar och spårvagnstrafik ökar. I Helsingfors skapas förutsättningar för en kraftig ökning av antalet elbilar genom att möjliggöra byggande av offentlig laddningsinfrastruktur för elbilar på marknadens villkor. Helsingfors är en pionjär inom kompletta intelligenta trafiksystem och fungerar som en testplattform för kommersialisering av nya intelligenta trafiktjänster och främjande av framtidens teknik.

Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 innehåller 30 åtgärder som berör minskning av utsläppen från trafiken. Helsingfors mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 69 procent jämfört med nivån år 2005, före slutet av 2035. Åtgärderna gäller bland annat en ökning av antalet laddningspunkter för elbilar, främjande av hållbara transportformer såsom gång, cykling och kollektivtrafik, minskning av utsläppen från den tunga trafiken och hamnverksamheten, fortsatta utredningar av prissättningssystemet för fordonstrafik, skärpning av prissättningen för parkering, nya tjänster för persontransport och förtätande av stadsstrukturen.

I slutet av 2019 hade Helsingfors sammanlagt 97 offentliga laddningspunkter för elbilar, varav 59 installerats under 2019. I staden finns också halvoffentliga laddningspunkter, som finns exempelvis i privata parkeringsanläggningar, samt privata laddningspunkter som ägs av exempelvis fastigheter.

Kriterierna för fordon med låga utsläpp uppdaterades år 2019, och utredningsarbete för vidareutveckling av kriterierna görs under 2020. Fordon med låga utsläpp får bland annat rabatt på parkeringsavgifterna.

Helsingfors stads program för främjande av cykling och gång bereddes år 2019 och går vidare till stadsmiljönämnden våren 2020.

År 2019 antogs Helsingfors till ett EU-projekt vid namn Handshake. Det är fråga om ett best practice-projekt för utveckling av cykeltrafiken, där Helsingfors och nio andra europeiska städer deltar. Helsingfors mentorstad är Köpenhamn, som har långa traditioner av att utveckla en cykel- och människovänlig stadsmiljö. Utöver Köpenhamn fungerar Amsterdam och München som mentorstäder i projektet.

Helsingforsregionens trafik (HRT) har som mål att minska kollektivtrafikens närutsläpp som påverkar luftkvaliteten samt koldioxidutsläpp med över 90 procent, jämfört med nivån år 2010, före slutet av 2025. Ett annat mål är att minst 30 procent (ca 400 st.) av HRT:s bussar ska drivas med el senast 2025. I slutet av 2019 var 50 av HRT:s bussar elbussar, och en fjärdedel av dessa kör inom Helsingfors område.

Helsingforsregionen placerad sig på andra plats i den internationella BEST-jämförelsen för femte året i rad. I BEST-undersökningen jämfördes hur nöjda passagerarna är med kollektivtrafiken i åtta europeiska städer. År 2019 var 76 procent av HRT-områdets invånare nöjda med områdets kollektivtrafik.

HRT:s biljetter och zoner förnyades i april 2019. Förnyelsen av zonerna ledde till fler passagerare i kollektivtrafiken och ökade biljettförsäljningen. Passagerarantalet ökade under hela 2019, men ökningen var klart kraftigare efter förnyelsen av zonerna. Innan de nya zonerna introducerades var tillväxten 1,9 procent, men under perioden maj–oktober efter förnyelsen var antalet passagerare 3,4 procent större än under samma period 2018.

Räknat per fortskaffningsmedel ökade antalet passagerare inom HRT:s område år 2019 (läget i mitten av december) med 4,5 procent i metron, 4,7 procent i bussarna och 5,4 procent i närtågen. Passagerarantalen på spårvagnarna minskade, men de omfattande specialarrangemangen i Sörnäs på grund av renoveringen av Tavastvägen bidrog till detta. Bussarna har haft fler passagerare i synnerhet på hållplatserna i zon A och B.I och med förändringen har man i högre grad övergått från enkelbiljetter till säsongs- och dygnsbiljetter. I samband med förnyelsen av zonerna sjönk biljettpriserna i många områden. Den genomsnittliga prissänkningen var 1,3 procent.

Transportmedelfördelning

Stadscykeltjänsten utvidgades år 2019. Utöver de tidigare 150 stationerna och 1 500 stadscyklarna fick Helsingfors 88 nya stationer och 880 nya cyklar som täcker ett större område än tidigare. Stadscykelsäsongen började i april och slutade i slutet av oktober. Stadscyklarna användes flitigare än tidigare år. I Helsingfors gjordes sammanlagt omkring tre miljoner resor.

Helsingfors stad erbjöd år 2019 sina anställda möjlighet att använda stadscyklarna under arbetstid och på fritiden. Den nya personalförmånen gällde för alla som var anställda inom staden i minst en månad. Den var alltså även tillgänglig för stadens tusentals sommararbetare och sommarvikarier.

År 2019 etablerade sig nya transporttjänster på Helsingfors gator, då många elsparkcykelföretag började erbjuda elsparkcyklar för stadsbornas bruk. Även HRT pilottestade ett eget system för elsparkcyklar i Nordsjö i Helsingfors inom ramen för projektet IdeaLab.

MAL 2019-planen godkändes i mars 2019. Planen har utarbetats som ett samarbete inom hela Helsingforsregionen och omfattar markanvändningen, boendet och trafiken i området. I planen listas många konkreta åtgärder för att göra regionen till en lockande, livskraftig och välmående region med låga utsläpp före år 2030. Utifrån MAL-planen bereds ett nytt MAL-avtal mellan kommunerna i Helsingforsregionen och staten för perioden 2020–2023.

Våren 2019 godkända EU en uppdatering om CVD-direktivet gällande främjandet av rena och energieffektiva motorfordon i vägtrafiken. Det reviderade direktivet ställer upp bindande förpliktelser för medlemsstaterna gällande andelen rena fordon i nya offentliga upphandlingar.

En renovering av Tavastvägen inleddes i mars 2019. Tavastvägen mellan Broholmsgatan och Helsingegatan byggs om till en gata för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Renoveringen ökar trivsamheten längs Tavastvägen, eftersom minskad biltrafik innebär mindre buller och gatudamm samt bättre luftkvalitet. Renoveringen förbättrar också säkerheten för fotgängare och cyklister samt snabbar upp kollektivtrafiken.

I juni 2019 inleddes byggandet av Spårjokern, som är en snabbspårvägslinje som ska gå mellan Östra centrum i Helsingfors och Kägeludden i Esbo. Tack vare Spårjokern kommer stadsstrukturen att förtätas, behovet av egen bil att minska och utsläppen från trafiken att minska märkbart.

Helsingfors utvecklingsprogram för intelligent trafik godkändes av stadsmiljönämnden i september 2019. Programmet är ett fungerande och säkert trafiksystem med låga utsläpp och en livskraftig stad.

Helsingfors paraplyprojekt för smart transport, Jätkäsaari Mobility Lab, inleddes 2019. Projektet är en innovationsplattform för nya tjänster och tekniska lösningar för trafik, som genomförs på Busholmen.

Robotbusstrafiken fortsatte för andra året i Helsingfors, då en självkörande robotbuss trafikerade i Fiskehamnen från maj till slutet av november. Helsinki RobobusLine-försöken är en del av projektet mySMARTLife, som omfattar hela EU.

Motorfordonstrafiken (person-, paket- och lastbilar, långtradare, bussar och spårvagnar) i Helsingfors ökade med en procent vid uddens gräns år 2019 jämfört med föregående år. Vid gränsen till stadskärnan minskade den med en procent. På tvärlinjen förblev mängden motorfordonstrafik nästan densamma år 2019 jämfört med 2018.

Ett genomsnittligt vardagsdygn i juni överskreds uddens gräns av 34 900 cyklister, vilket är fyra procent fler än 2018.

Antalet personbilar ägda av Helsingforsbor ökade med 0,5 procent jämfört med föregående år (personbilstäthet = 415 bilar/1 000 inv.) och mängden personbilar i användning minskade med 0,3 procent (328 bilar/1 000 inv.) jämfört med föregående år. Personbilstätheten har ökat med 3,5 procent under de fem senaste åren och tätheten av personbilar i användning har minskat med 0,3 procent under samma tid.

En blick framåt:

Invånarantalet i Helsingfors ökar och markanvändningen förtätas, vilket gör det ännu viktigare att stävja trafikens negativa effekter. Bland annat planeringen av markanvändningen, främjande av kollektivtrafiksystemet och hållbara trafikformer samt förverkligande och ibruktagande av ett prissättningssystem för fordonstrafik har nyckelroller. Därtill bör man skapa förutsättningar för fler fordon med låga utsläpp och förbättra citylogistikens funktion. Digitaliseringen utnyttjas bland annat för utveckling av intelligentare metoder för trafikinformation och trafikledning.