Biträdande borgmästarens hälsning
Till följd av coronaepidemin och de begränsningsåtgärder som den medfört har vi tydligare än på länge sett hur viktiga naturområdena är för oss helsingforsare. Under våren har våra stränder och skogar haft många besökare, kanske fler än någonsin.
För att vi inte ska gå rakt från en kris till en annan måste vi se förbi epidemin och hela tiden göra vår del för att bekämpa klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden. Vi har också fått till stånd många viktiga beslut och gärningar för att skydda vår unika natur i Helsingfors.
År 2019 skyddade vi naturen genom små och stora steg, från grundande av naturskyddsområden till att flytta och plantera om ekar i stället för att fälla dem vid byggandet av Spårjokern.
Naturskyddsprogrammet förverkligades i snabbare takt än på många år. Våra senaste skyddsområden är Kallviksgrundet, utvidgningen av Magnuskärr och Högholmsklobben. Kallviksgrundet är Helsingfors enda naturskyddsområde under vatten, och består av Kallviksåsens undervattensängar med olika arter. NTM-centralen behandlar fortfarande förslag om grundande av skyddsområden i Tomtbackaskogen och på fyra små viktiga fågelskär: Lakören, Borgmästargrunden, Kajutörarna och Brudhällen.
För att bekämpa klimatförändringen utförs i Helsingfors systematiskt och långsiktigt arbete på alla tänkbara fronter. Även om våra utsläpp minskar som önskat inom många sektorer, måste vi ta ett fastare grepp om utsläppen från fjärrvärmen. Vi måste säkerställa att våra utsläpp fortsätter minska varje år, även åren före stängningen av Hanaholmens stenkolskraftverk. År 2019 fattade vi dock viktiga beslut om satsningar på solenergi, och när det gäller energieffektiviteten ligger vi långt före de nationella kraven.
För att få nya perspektiv ordnar vi just nu en challenge-tävling, där vi letar efter hållbara alternativ till stenkol. Genom att hitta användbara lösningar på vår tids hetaste fråga kan vi förhoppningsvis hjälpa hela världen, och inte bara Helsingfors. År 2019 tog vi också i bruk Ilmastovahti, som är en internationellt unik uppföljningstjänst för klimatarbetet. Med hjälp av den kan vem som helst följa hur åtgärderna framskrider och påverkar koldioxidutsläppen i Helsingfors.
År 2019 inleddes också en restaurering av Gammelstadsviken. Området är ett skyddsområde av nationell betydelse för våtmarksfåglar, och genom att restaurera det kan vi bidra till att skydda hotade fågelarter. Enligt den uppföljning av antalet besökare i naturskyddsområdena som inleddes förra året besöktes Fårholmen i Gammelstadsviken av över 138 000 personer. Denna siffra kommer garanterat att överskridas klart under detta år. Särskilt glad och tacksam är jag över den nyinflyttade havsörnsfamiljen på ön Klobben – den visar på ett konkret sätt värdet av långsiktigt skyddsarbete.
Anni Sinnemäki
Biträdande borgmästare för stadsmiljön