Tryggande av den biologiska mångfalden
Enligt stadsstrategin ska Helsingfors värna om sin värdefulla natur och agera för att öka mångfalden i stadsmiljön. Grönområdenas ekologiska kvalitet, tillgänglighet och hälsoeffekter ska tryggas, naturskyddsprogrammet genomföras och skogsnätverket stärkas. Det mest centrala målet med vården är att systematiskt öka mångfalden i skogarna och skogsområdena. För att främja en kostnadseffektiv dagvattenhantering ska grönytan utökas i stadsstrukturen och mångfalden ökas i stadens parker.
Helsingfors program för tryggande av biologisk mångfald har utarbetats av stadsmiljösektorn i samarbete med experter och invånare. En utmaning i arbetet är hur den biologiska mångfalden ska kunna bevaras när stadens tillväxt och klimatförändringen förändrar miljön. Målet är att värna om den biologiska mångfalden genom att förbättra nätverken av grön- och vattenområden samt förhållandena för arter och naturtyper.
Den biologiska mångfalden har beaktats i flera betydande detaljplaneprojekt, såsom detaljplanerna för Björnjägaren, Degerö spårvagnskvarter, Nallebranten, Flygplatskvarteren, Hoplaxporten, Väverivägen 1 och 9 i Sockenbacka, Hagnässtranden, Maria tillväxtföretagscampus och Ärtholmen samt planeringsprinciperna för Botbyviken.
Genom en kartläggning av hotade naturtyper åren 2017–2019 har man fått information om förekomsten av akut hotade, starkt hotade, sårbara och nära hotade naturtyper i Helsingfors. Med hjälp av materialet kan man identifiera de mest värdefulla och representativa naturtypsobjekten i Helsingfors.
Beståndet av den hotade flygekorren, som är en viktig djurart enligt EU:s naturdirektiv, har fortsatt öka snabbt i Helsingfors enligt en utredning som gjordes 2019. Man hittade 35 nya skogsdungar som bebos av flygekorrar. Under de senaste åren har man hittat 124 sådana. Informationen finns i stadens naturdatasystem. Staden utarbetar också en utredning av flygekorrarnas livsmiljöer och förbindelserna mellan dem i förhållande till den nuvarande och planerade markanvändningen.
Våren 2019 inleddes en uppföljning av pollinerande insekter i stadens grönområden. Humlor, honungsbin och dagfjärilar räknades med hjälp av en linjeräkningsmetod. Sammanlagt 21 arter av humlor observerades. Antalen dagfjärilsarter och -individer var låga, antagligen på grund av torkan. Genom att upprepa räkningarna får man information om bestånden av pollinerare i Helsingfors.
Som ett resultat av en inventering av värdefulla områden med rosenskinnsvamp avgränsades ett nytt värdefullt rosenskinnsområde i en hassellund i Hallonbergets södra del.
År 2019 planerades uppföljning av naturen, i synnerhet skogarna, och naturindikatorer genom ett samarbete mellan staden och Naturresursinstitutet. Uppföljning av antalet besökare i naturskyddsområdena inleddes också. De första resultaten fick man in från Gammelstadsvikens område. År 2019 hade Fårholmen över 138 000 besökare.
Uppföljning av skärgårdsturismens miljöeffekter inleddes inom ramen för ett samarbetsprojekt med Finlands miljöcentrals centrum för biodiversitet. Inom projektet utreds hur personer som rör sig i naturen sliter på växtligheten och påverkar artbeståndet.
Verkställandet av naturskyddsprogrammet framskred i snabb takt. År 2019 fattade NTM-centralen i Nyland ett beslut om grundande och godkände skötsel- och användningsplaner för tre objekt. Dessa är Kallviksgrundet, utvidgningen av Magnuskärr och Högholmsklobben. Kallviksgrundet är Helsingfors enda naturskyddsområde under vatten, och består av Kallviksåsens undervattensängar med olika arter. Området har en areal på 228 hektar. I slutet av 2019 omfattade naturskyddsområdena 2,2 procent av den totala markarealen i Helsingfors och 0,95 procent av vattenarealen.
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion vidarebefordrade förslag till grundande samt skötsel- och användningsplaner för fem nya naturskyddsområden till stadsstyrelsen och NTM-centralen i Nyland för behandling. Områdena är Tomtbackaskogen och fyra fågelskär: Lakören, Borgmästargrunden, Kajutörarna och Brudhällen. Den stora Tomtbackaskogen på 137 hektar är det skyddade områdets kärna och hänger intimt samman med de övriga skyddade objekten i Tomtbacka. Alla skyddsområden bildar tillsammans en mångsidig helhet av skogar och kärr. Enligt skötsel- och användningsplanen ska naturtyperna i Tomtbackaskogen restaureras samtidigt som möjligheterna till rekreationsanvändning tryggas. Fredandet av värdefulla fågelskär tryggar fåglarnas häckningsfred när trafiken på vattnet ökar.
Utarbetandet av skötsel- och användningsplaner fortsätter för Rataudden i Nybondas, de kommande naturskyddsområdena Rudträsk, Nybondas skog och Skataudden samt Hallonberget. Rekreationsanvändningen av alla dessa områden är omfattande. Man strävar efter att bevara naturvärdena samtidigt som man beaktar trycket från den ökade rekreationsanvändningen.
Naturutredningar gjordes för de kommande naturskyddsområdena vid Stansviksåsen och Kornobergstjärnen i Degerö och Jollas. De befintliga naturskyddsområdenas tillstånd kartlades i Stansviks lund- och gruvområde, Jollas tallmyr och Österängsdalen samt Kronobergets lindskog. Naturutredningar gjordes också i de kommande naturskyddsområdena i ädelträlundarna i Grindbacka och Åggelby strandpark.
År 2019 bereddes också en preliminär utredning av en nationalstadspark. Utredningen omfattar tre olika stora områden för en nationalstadspark och ett alternativ som omfattar hela staden, där stadens egna åtgärder för att uppnå målen enligt kriterierna för en nationalstadspark presenteras i fråga om bland annat förverkligandet av rekreations- och naturnätverk. Processen för beslutsfattande om ärendet pågår ännu.
År 2019 fyllde Högholmen 130 år, och för att uppmärksamma detta fick ön 13 nya djurarter. De nya arterna var Anthonys pilgiftsgroda, turkos dvärggecko, Dumerils boa, fransgecko, leopardkatt, mormaki, margay, pipagroda, tofshöna, Tliltocatl vagans-tarantel, babiantarantel, präriehund och tornfalk. På Högholmen finns sammanlagt 155 arter. Däggdjuren utgör den största gruppen. 28 procent av arterna klassas som hotade.
I djurparken föddes sammanlagt över 90 djurungar år 2019. Till Högholmens skyddsarbete hör också att återintroducera djur i naturen. De fyra år gamla mongoliska vildhästarna Hanna och Helmi, som fötts på Högholmen, fick ansluta sig till sina vilda artfränder i Mongoliet sommaren 2019. Hästarnas resa till friheten via anpassningshägn tog ett och ett halvt år. Även inom projektet MetsäpeuraLIFE, vars mål är att återbörda skogsrenen till dess tidigare utbredningsområde, uppnådde man framgångar. Under året släpptes sammanlagt 21 skogsrenar ut i naturen från anpassningshägn. Två av de skogsrenar som släpptes ut var födda på Högholmen.
På vilddjurssjukhuset vårdades över tusen vilda djur, varav en tredjedel rehabiliterades och återvände till naturen. Högholmens djurgård och Korkeasaaren ystävät ry samlade tillsammans in rekordbeloppet 140 000 euro till olika skyddsprojekt.
Byggandet av huvudstadsregionens första snabbspårväg, Spårjokern, inleddes sommaren 2019. En omfattande utredning av projektets miljökonsekvenser har gjorts, och själva byggandet sker också i möjligaste mån med hänsyn till miljön. Träd fälls för att ge plats för byggandet endast om det är nödvändigt. De fällda träden har flyttats till de skogar som bevarats, där de lämnas kvar som lågor för att trygga förekomsten av rötträd. På Sockenbackavägen har träd flyttats till nya platser i stället för att fällas. Trädfällningarna har schemalagts så att fåglarnas häckningsfred tryggats. Spårjokern får också spår med gräs, som ökar grönytan i gaturummet och förbättrar trivseln. Projektet har flyttat de strikt skyddade tjockskalig målarmusslorna från NATURA-området i Vanda å till det övre loppet undan byggandet, och effekterna på flygekorrens kärnområde har minimerats. Spårjokern-projektet har också bekostat flygekorrsholkar till det kommande naturskyddsområdet i Hallonberget och planerat en tunnel för smådjur i Vik.
Helsingfors har utarbetat anvisningar för användning av återvunnen jord i växtunderlag, som följs vid anläggning av parker och grönområden. Effektiv användning av massor möjliggör utnyttjande av den lokala växtligheten och fröbanken, minskar kostnaderna och minskar transporterna och därigenom utsläppen. Exempel på förverkligade objekt är Nordsjö kulla och Understensparken.
Lagstiftningen gällande bekämpning av invasiva arter skärptes den 1 juni 2019. Det är nu förbjudet att odla sandlupin, hampstånds, hybrid-, park- och jätteslide samt vattenpest, blomsterlupin, vresros och apelsinbalsamin (statsrådets förordning om hantering av risker orsakade av invasiva främmande arter 704/2019, bilaga B). Jättelokan och jättebalsaminen har redan tidigare listats i EU:s förteckning över invasiva främmande arter, och det är förbjudet att släppa ut dem i miljön. Invasiva arter har huvudsakligen bekämpats i samband med andra skötselåtgärder samt genom talkon i samarbete med invånare, läroanstalter, företag och föreningar. För att bekämpa invasiva arter deltog man också i Allergi- hud- och astmaförbundets projekt Terve askel luontoon. I området där Spårjokern byggs har man bekämpat vresros, lupiner, jättebalsaminer och andra invasiva främmande arter. För ängsväxter och -insekter har man planerat solexponerade miljöer på många ställen i slänterna intill spårvägen. De solexponerade ängarna motverkar också spridningen av invasiva arter. Invasiva däggdjur, såsom bisamråttor och mårdhundar, har huvudsakligen bekämpats i naturskyddsområdena. I Gammelstadsvikens största bassäng har man avlägsnat ett stort antal silverrudor genom fiske, och beståndet av vattenfåglar verkar återhämta sig där. Man har dock inte ännu kunnat agera i enlighet med den nya lagstiftningen om invasiva arter i Helsingfors.
Det EU-finansierade projektet Urban Eco Islands inleddes 2019. På pilotobjektet Kalvholmen gjordes en enkät bland besökarna gällande rekreationsanvändningen av ön. Inom projektet testar man hur man med nya, innovativa och smarta lösningar kan utveckla den känsliga skärgårdsmiljön så att den lämpar sig för rekreation och turism. Slitaget på naturen följdes upp genom fotografering med drönare, en besökarräknare installerades på ön och besökarnas miljömedvetenhet ökades med hjälp av en livekamera på ön.
På Luks friluftsområde inledde Helsingfors stad, Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet ett forskningsprojekt, där hotade arter av tickor ympas in på granlågor. Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet följer upp mycelets spridning i stammarna och medföljande arter med hjälp av DNA-analyser samt förekomsten av fruktkroppar genom inventeringar i terrängen. Projektets mål är att främja mångfalden i skogarna och återbörda hotade svamparter till deras naturliga växtplatser.
En blick framåt
Tryggande av den biologiska mångfalden och hållbar användning av naturresurser måste i ännu högre grad inkluderas i all verksamhet inom staden. Utvecklingen av nätverken av grön- och vattenområden måste påskyndas, och slitaget på naturen och spridningen av invasiva arter måste förebyggas effektivt.