Energianvändning
Som en åtgärd för förverkligandet av en ansvarsfull energipolitik har Helsingfors stad ställt upp ett bindande energisparmål för sin egen verksamhet. För år 2020 är det sektorspecifika bindande energisparmålet fem procent av energiförbrukningen år 2015.
Helsingfors stads energispararbete samordnas av Energispararbetsgruppen, som utnämndes 2018. Verksamheten är en fortsättning på Energisparkommissionen, som var verksam åren 1974–2017. Sektorchefen för stadsmiljösektorn fungerar som ordförande för Energispararbetsgruppen, och medlemmar har utnämnts från alla sektorer samt från Helen, Palmia, Stara, Hamnen, Helsingfors stads bostäder Ab, HST och HRM.
Energiproduktionen och -användningen har en central roll i arbetet för att minska utsläppen. Av hela stadens CO2-utsläpp står uppvärmningen för 52 procent och elförbrukningen för 16 procent. Stadskoncernens utsläpp utgör 12 procent av hela stadens utsläpp, och omkring 94 procent av denna andel kan kopplas till byggnadernas energiförbrukning.
Direktivet om byggnaders energiprestanda förutsätter att offentliga byggnader från och med 2018 ska uppnå nära noll-energistatus. Energiplaneringsansvisningarna som styr mot nära noll-energibyggande har integrerats i stadens allmänna VVSA-planeringsanvisningar för servicebyggnader.
Målen för energiklass i Helsingfors stads egna nya byggnader har skärpt i projekt som inletts hösten 2019 och senare till en minst 20 procent bättre nivå än den föreskrivna nivån. Samtidigt har kraven för produktion av förnybar energi förtydligats. Målet för både nya byggnader och renoveringsprojekt är att en mängd som motsvarar omkring tio procent av den köpta elen ska produceras med hjälp av solenergi, om systemet är ekonomiskt lönsamt. För nya objekt har man som standardform för värmeproduktionen valt jordvärme, vars genomförbarhet och ekonomiska lönsamhet ska utredas i varje projekt som en del av projektplaneringen. Vid renoveringsprojekt ska en övergång från fjärrvärme till exempelvis jordvärme fortfarande övervägas från fall till fall.
Stadens andel av hela stadsområdets elförbrukning var 13 procent, av värmeförbrukningen 16 procent och av förbrukningen av fjärrkyla tre procent. De fastigheter som ägs av staden har sällan separat uppvärmning, utan de värms huvudsakligen upp med fjärrvärme. Utsläppen från stadens fastigheters energiförbrukning uppstår därför i centraliserad energiproduktion.
I tabellen på sidan här intill presenteras stadens energiförbrukning och CO2-utsläpp åren 2018 och 2019. Stadens CO2-utsläpp ökade med 10 procent jämfört med året innan, på grund av ändrade principer för beräkning av utsläppsfaktorn för fjärrvärme. År 2019 kom största delen av utsläppen (95 %) från fastigheternas energiförbrukning.
Helsingfors stadskoncerns totala energiförbrukning 2019 var omkring 1 638 GWh, vilket var fem procent mindre än 2018. På grund av uppdateringar av rapporteringsrutinerna och systemen för förbrukningsuppföljning är uppgifterna om fastigheternas energiförbrukning från 2019 inte helt jämförbara med tidigare år.
Förbrukningen av fjärrvärme i allmänna områden minskade med 65 procent jämfört med 2018 på grund av den relativt varma vintern. Förbrukningen av fjärrkyla minskade med fem procent jämfört med 2018, på grund av förbrukningstoppen under värmeböljan sommaren 2018.
Stadens energiförbrukning och CO2-utsläpp åren 2018 och 2019
| Fastigheter | 2019 GWh | 2019 CO₂, kt | 2018 GWh | 2018 CO₂, kt | Förändring % 2018–19 GWh | Förändring %2018–19 2019 CO₂, kt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El | 414 | 79,1 | 445 | 85,1 | –8 % | –7 % |
| Kylning | 5,00 | 0,09 | 5,24 | 0,32 | –5 % | –72 % |
| Fjärrvärme | 1 043 | 207 | 1 081 | 174 | –4 % | 19 % |
| Fastigheter totalt | 1 462 | 286 | 1 531 | 259 | –5 % | 10 % |
| Utebelysning, trafikljus | 2019 GWh | 2019 CO₂, kt | 2018 GWh | 2018 CO₂, kt | Förändring % 2018–19 GWh | Förändring %2018–19 2019 CO₂, kt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utebelysning | 43,9 | 8,39 | 45,6 | 8,70 | –4 % | –4 % |
| Trafikljus | 1,24 | 0,24 | 1,31 | 0,25 | –5 % | –5 % |
| Utebelysning totalt | 45,2 | 8,63 | 46,9 | 8,95 | –4 % | –4 % |
| Allmänna områden | 2019 GWh | 2019 CO₂, kt | 2018 GWh | 2018 CO₂, kt | Förändring % 2018–19 GWh | Förändring %2018–19 2019 CO₂, kt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El | 3,15 | 0,60 | 3,84 | 0,73 | –22 % | –18 % |
| Värme | 2,40 | 0,48 | 3,97 | 0,64 | –65 % | –26 % |
| Allmänna områden totalt | 5,55 | 1,08 | 7,81 | 1,37 | –41 % | –21 % |
| Trafik | 2019 GWh | 2019 CO₂, kt | 2018 GWh | 2018 CO₂, kt | Förändring % 2018–19 GWh | Förändring %2018–19 2019 CO₂, kt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Metrotrafik | 69,6 | 0,0 | 68,7 | 0,0 | 1 % | 0 % |
| Spårvägstrafik | 29,1 | 0,0 | 32,8 | 0,0 | –13 % | 0 % |
| Färjetrafik | 6,73 | 1,74 | 6,54 | 1,65 | 3 % | 5 % |
| Trafik totalt | 105 | 1,74 | 108 | 1,65 | –3 % | 5 % |
| Bilar och arbetsmaskiner | 2019 GWh | 2019 CO₂, kt | 2018 GWh | 2018 CO₂, kt | Förändring % 2018–19 GWh | Förändring %2018–19 2019 CO₂, kt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bilar och arbetsmaskiner | 20,2 | 5,20 | 17,80 | 4,59 | 12 % | 13 % |
| 2019 GWh | 2019 CO₂, kt | 2018 GWh | 2018 CO₂, kt | Förändring % 2018–19 GWh | Förändring %2018–19 2019 CO₂, kt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alla totalt | 1 638 | 302 | 1 712 | 276 | –5 % | 10 % |
CO₂-utsläppen för 2019 har beräknats enligt Helen Ab:s utsläppskoefficienter:
- För fjärrvärme 198 g/kWh
- För el 191 g/kWh koefficienten för 2019 är inte tillgänglig
- För kylning 18 g/kWh
Den el som HST använder för trafik är till 100 % förnybar. Beräkningen av de specifika utsläppen från fjärrvärme och -kyla grundade sig på ett primärenergisystem(SFS-EN-15316-4-5) åren 2015–2018. Från och med 2019 har man använt en nyttofördelningsmetod.
CO₂-utsläppen för 2018 har beräknats enligt Helen Ab:s utsläppskoefficienter:
- För fjärrvärme 161 g/kWh
- För el 191 g/kWh
- För kylning 61 g/kWh
Fjärrvärmen stod för 64 procent (1 045 GWh) av hela stadens förbrukning, elen för 34 procent (561 GWh), kylningen för 0,3 procent (5,0 GWh) och bränslen för 1,6 procent (26,9 GWh).
Energiförbrukningen per invånare inom stadens egen verksamhet har minskat med 4,3 procent jämfört med 2018. CO2-utsläppen per invånare har däremot ökat med åtta procent på grund av ändrade beräkningsprinciper för utsläppsfaktorn för Helens fjärrvärme. Under samma tidsperiod ökade antalet invånare med 0,9 procent.
Genom energieffektivitetsavtal (avtalet om energiprestanda, KETS) mellan kommunerna och arbets- och näringsministeriet förverkligar man de åtgärder som målen i Finlands energi- och klimatstrategi förutsätter på kommunnivån. Helsingfors stads riktgivande energisparmål för KETS-avtalsperioden 2017–2025 är minst 7,5 procent jämfört med nivån år 2015.
I slutet av 2025 har stadens kända nya energieffektivitetsavtalsåtgärder givit en sammanlagd energiinbesparing på uppskattningsvis 9,8 GWh, vilket är 16 procent av hela inbesparingsmålet för avtalsperioden. Utvärderingen av effekterna av energieffektivare byggande än den föreskrivna nivån vid byggande och renoveringar pågår ännu, och deras energispareffekter har därför inte ännu beaktats i de rapporterade åtgärderna.
Enligt delmålen för energieffektivitetsavtalen bör Helsingfors stad i slutet av 2020 ha uppnått energiinbesparingar på totalt 32,7 GWh. Detta mål uppnåddes till 30 procent före slutet av 2019. För att energisparmålen ska kunna uppnås krävs systematiska energisparåtgärder och -investeringar under de kommande åren.
Under 2019 främjande man koldioxidsnålt byggande genom att bekanta sig med de beräkningsprogram för koldioxidavtrycket under en byggnads livscykel som finns på marknaden. I början av 2020 inleddes utvecklingen av en metod för att beakta koldioxidavtrycket och kostnaderna redan i ett tidigt skede som en del av kartläggningen av nätet av servicelokaler. Beräkning av koldioxidavtrycket under livscykeln har redan inkluderats i livscykelplanerarens uppgifter i flera nya projekt.
En modell för livscykelstyrning, som samlar stadens målsättningar och anvisningar, pilottestades inom flera projekt i början av 2019. Utifrån erfarenheterna av pilotprojektet har modellen förenklats, och den förenklade modellen har pilottestats i alla nya projekt hösten 2019. Utvecklingen av modellen fortsätter i fråga om vidareutveckling av målen, och utarbetandet av motsvarande mål för renoveringsobjekt och för byggarbetsplatsskedet pågår.
Staden installerar solkraftverk i samband med nybyggen och renoveringar samt som separata investeringar på befintliga byggnader. Ett typiskt solkraftverk har en maximal effekt på 40–50 kWp. Solenergi minskar i typfallet en byggnads förbrukning av köpt el med 2–20 procent.
År 2019 installerades solenergisystem på följande servicebyggnader:
- Kasåkerns metrodepå 480 kWp
- Daghemmet Neulanen 23 kWp
- Vesalan peruskoulus tillbyggnad 43 kWp
- Puistopolun peruskoulu 44 kWp
- Arabias allaktivitetshus 143 kWp
År 2019 installerade Helsingfors stads bostäder Ab solenergisystem med en sammanlagd effekt på 50 kWp i fem bostadsbyggnader. En byggnad fick också en frånluftsvärmepump.
Utöver detta byggs kraftverk bland annat i Motionskvarnen (384 kWp). Yrkeshögskolan Metropolias nya campus i Kvarnbäcken får ett solkraftverk som byggs i flera steg. Nya solenergiobjekt utreds och förverkligas hela tiden. Med de objekt som nu är kända och blir klara inom den närmaste framtiden närmar man sig en elproduktionseffekt på 3,5 MW, vilket ger en beräknad årlig produktion i storleksklassen 3,2 GWh.
Tjänsten Kiinteistövahti, som år 2018 pilottestades av Helen och Helsingfors stads bostäder Ab, gjordes år 2019 tillgänglig över hela Finland. Kiinteistövahti ger i typfallet en inbesparing på 5–10 procent i uppvärmningskostnaderna. Med hjälp av Kiinteistövahti får Helsingfors stads bostäder Ab bättre information om förhållandena i bostäderna, och kan på så sätt förbättra boendeförhållandena och öka energieffektiviteten.
Under 2019 introducerades en modern realtidsplattform för fastighetsdata, systemet Nuuka. Under året anslöts de servicefastigheter som ägs direkt av staden, det vill säga sammanlagt 600 fastigheter, till systemets energiförbrukningsuppföljning på timnivå. I Nuuka-systemet integrerades också olika datakällor som anknyter till fastigheter, såsom sensorer som mäter förhållandena inomhus och en app som mäter användarnas nöjdhet. Byggnadsautomationssystemen för omkring 20 objekt integrerades i Nuuka-systemet, så att alla datapunkter kan avläsas i systemet. Målet är att integrera några hundra objekts byggnadsautomationssystem i Nuuka under de kommande åren.
Under 2019 inleddes olika försök och utvecklingsprojekt gällande användningen av insamlade data för kontroll av förhållandena inne i fastigheter och de byggnadstekniska systemens funktion, samt anslutning till efterfrågeflexibilitetsmarknaden för el. Dessa försök kommer att fortsätta under 2020.
År 2019 utreddes de hot och möjligheter som är förknippade med öppnande av fastighetsdata, och utifrån utredningen inleddes utveckling av ett öppet gränssnitt för öppnande av data som klassas som trygga att öppna. Energiförbrukningsdata från servicebyggnader kommer under våren 2020 att öppnas upp i tjänsten HRI för öppna data.
Inom projektet Energiaviisaat kaupungit (Energismarta städer, EKAT) fortsatte det arbete med servicebyggnaders energieffektivitet och data som inleddes 2018. Möjligheterna att visualisera information om energi och förhållanden kartlades, behoven bland byggnadernas användare utreddes och två försök med visualisering av information inleddes. Befintliga modeller för energieffektivitetspartnerskap och deras utvecklingsbehov kartlades, varefter man skapade och lanserade nya modeller för pilottestning. Med tanke på utvecklingen av virtuella kraftverk gjordes en bakgrundsutredning gällande byggnadernas potential och tekniska beredskap, varefter pilottester inleddes i två servicebyggnader. Målen för livscykelstyrningsmodellen för byggprojekt förtydligades och sammanställdes till en visuell presentation. År 2020 står pilottestning och insamling av resultat samt kommunikation i centrum för projektarbetet. På adresserna energiaviisaat.fi och ilmastoteot.fi samt via projektets nyhetsbrev kan man följa hur projektet framskrider. Projektet pågår fram till slutet av 2020.
Helen strävar kontinuerligt efter att förbättra energieffektiviteten i sin energiproduktion och -distribution. Helens mål för 2025 är att andelen förnybar energi i den energi som produceras och köps in ska vara 25 procent, att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent och att användningen av stenkol ska halveras. Användningen av stenkol upphör helt år 2029 i enlighet med en ny lag som förbjuder användning av stenkol för energiproduktion. Helens långsiktiga mål är att ha en koldioxidneutral energiproduktion före slutet av 2035.
Bränsleförbrukningen i Helens kombinerade produktion av fjärrvärme och el var 11 525 GWh år 2019. Detta är 59 procent av den mängd bränsle som skulle ha krävts om elen hade producerats i kondenskraftverk och värmen i fastighetsspecifika anläggningar. Enligt beräkningar var inbesparingen förra året 7 900 GWh, vilket motsvarar omkring 700 ton tung brännolja.
År 2019 var effektiviteten i Helens energisystem 94,25 procent. Helen ökade år 2019 sin produktion av förnybar energi med hjälp av träpellets och värmepumpar. Andelen förnybar energi i Helsingfors var på samma nivå som förra året, det vill säga 12 procent. År 2019 fattades investeringsbeslut gällande en utvidgning av Katri Valas värmepumpsanläggning och en havsvattenvärmepump i Nordsjö.
En blick framåt:
I budgeten för 2020 har sammanlagt 4,5 miljoner euro reserverats för den ökning av mängden solenergi som ingår i programmet Kolneutralt Helsingfors. Solkraftverk byggs på verksamhets- och servicebyggnader som Helsingfors stad redan äger och i nya dylika byggnader.
Helsingfors stad utvecklar en energieffektivitetspartnerskapsmodell i samarbete med andra stora städer. I modellen ansvarar ett partnerföretag för planeringen och genomförande av energieffektivitetsåtgärder för byggnader samt för uppnåendet av den eftersträvande energiinbesparingen. Modellen ska pilottestas under 2020.
Coronavirusets effekter kommer att synas i stadens energiförbrukning. Under pandemibegränsningarna har Helsingfors hela energiförbrukning minskat med 15 procent jämfört med det normala. En del av den offentliga sektorns konsumtion har flyttats till hushållen då kontoren har tömts och användningen av tjänster avtagit till följd av att människor arbetar hemifrån.