Upphandlingar
I sina strategier och riktlinjer strävar Helsingfors stad efter att främja ansvarsfulla upphandlingar. Stadens miljöpolitik förutsätter i regel en miljökonsekvensbedömning vid upphandlingar som överskrider det nationella tröskelvärdet. Under 2019 har man i högre grad än tidigare identifierat upphandlingarnas betydelse för främjandet av ansvars- och klimatmålen. Perspektivet har utvidgats från miljöansvaret till att bättre beakta även det sociala och ekonomiska ansvaret. Även i uppföljningen av upphandlingsavtalen beslöt man att främja en ännu mer omfattande uppföljning av kriterierna för såväl miljöansvar som socialt ansvar. År 2019 användes miljökriterier i genomsnitt i omkring 67 procent av stadens sektorers och affärsverks upphandlingar räknat i euro och i 45 procent räknat i antalet upphandlingar. Förbättringen jämfört med 2018 var några procent. De miljökriterier som oftast användes anknöt till utsläppsnivå eller till miljöprogram och -planer.
Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, som styr klimatmålen, innehåller ambitiösa mål för främjande av ansvarsfulla upphandlingar. I programmet ingår sammanlagt 23 åtgärder för förbättring av ledningen av upphandlingar och upphandlingarnas effektivitet samt utveckling av upphandlingarna för byggande, trafik och måltidsservice för att minska klimateffekterna. Åtgärderna har påskyndat utvecklingen mot ansvarsfullare upphandlingar, och flera mindre arbetsgrupper har bildats kring åtgärderna, bland annat för att utveckla måltidsservicen och områdesentreprenaderna. År 2019 inleddes också utvecklingen av en gemensam bank för ansvarskriterier.
Arbetet för utveckling av stadsmiljösektorns upphandlingar styrs av en ny upphandlingsstrategi, utifrån vilken man utarbetar en verksamhetsmodell för ansvarsfulla upphandlingar inom den egna åtgärdsgruppen. Detta arbete inleddes med en genomgång av de miljökriterier som används i sektorns upphandlingar enligt upphandlingsgrupp. Därefter listades de mål i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, sektorns miljöprogram, fastighetsstrategin och andra program som påverkar motsvarande kategorier. Efter dessa skeden utvärderades respektive upphandlingsgrupps betydelse i fråga om klimat-, miljö- och sociala kriterier. Verksamhetsmodellen ska framöver främjas genom en separat projektplan.
Helsingfors stads miljönätverk för upphandlingar utökades år 2019 med flera personer, och även samarbetet med affärsverk och dotterbolag har ökat. Nätverkets uppgift är att intensifiera samarbetet och informationsutbytet mellan dem som ansvarar för upphandlingar inom staden samt lyfta fram god praxis. Upphandlingarna utvecklas också inom flera EU-finansierade projekt, som har gett extra resurser för genomförande av hållbara och klimatvänliga upphandlingar.
Helsingfors stads nya anvisningar för resor trädde i kraft den 24 maj 2019. Enligt dem ska man vid planeringen av tjänste- eller tjänsteförrättningsresor beakta bland annat resans nödvändighet samt koldioxidneutralitets- och utsläppsperspektiven. Resan ska med andra ord genomföras så att den belastar miljön så lite som möjligt. Enligt anvisningarna ska man också som ett alternativ utreda möjligheten att ordna möten på distans, och arbetsresor inom Finland ska i regel göras på annat sätt än med flyg. Stadsstyrelsen vill ha årliga rapporter om antalet resor och de nya reseanvisningarnas effekter i synnerhet på antalet flygresor. Stadens resebyråtjänster konkurrensutsätts för närvarande, och en möjlighet är att klimatutsläppen för stadens anställdas tjänsteresor framöver automatiskt kommer att kompenseras av resebyrån i samband med bokningen. Antalet flygresor har ökat stadigt under de senaste åren, men effekten av den nya reseanvisningen syns inte ännu i antalet.
Flygresor som görs av stadens anställda
År 2019 inledde Helsingfors sitt arbete inom den sexåriga projekthelheten Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (projektet Canemure), som samordnas av Finlands miljöcentral. Inom detta nationella jätteprojekt genomför 22 samarbetspartner olika praktiska åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Inom Helsingfors stads delprojekt främjar man upphandlingar med låga koldioxidutsläpp samt utreder hur koldioxidavtrycket bättre kan beaktas i upphandlingar.
Helsingfors var den första staden i Finland vars koldioxidavtryck för upphandlingar beräknades av Finlands miljöcentral som en del av projektet Canemure. Det beräknade totala koldioxidavtrycket av Helsingfors upphandlingar år 2018 var 0,81 miljoner ton CO2e. De upphandlingsgrupper där klimateffekterna var mest betydande var byggnadsinvesteringar, byggnads- och underhållstjänster samt byggnaders och lägenheters uppvärmning och elförbrukning. Utöver dessa upphandlingsgrupper utreder staden möjligheterna att minska utsläppen även inom upphandlingar av tjänster, vars andel i euro torde öka ytterligare i framtiden.
Inom projektet Canemure inleddes sammanlagt åtta pilotupphandlingar år 2019. Alla pilotupphandlingar har stora koldioxidavtryck, men även möjlighet att minska utsläppen. Beräkning av koldioxidavtrycket i anbudsskedet pilottestades i en totalansvarsentreprenad ordnad av stadens bostadsproduktion. Beredningen av upphandlingar av mjölk- och köttprodukter gjordes i samarbete med Servicecentralens upphandlingsexperter, och i samband med detta bjöd man in marknaden för att diskutera möjligheterna att i framtida upphandlingar beakta olika ansvarskriterier, i synnerhet för att minska klimatpåverkan och koldioxidavtrycket. Därtill infördes beräkning av koldioxidavtrycket för den nya avtalsperioden för stadsmiljösektorns restaurangtjänster.
Sommaren 2019 inleddes projektet Koldioxidneutrala och resurssmarta företagsområden (Hiilineutraalit ja Resurssiviisaat yritysalueet, HNRY), där ett av Helsingfors utvecklingsobjekt är utveckling och testning av upphandlingskriterier för en utsläppsfri byggarbetsplats. Utvecklingsarbetet började i slutet av 2019, och i december ordnades ett marknadsdialogtillfälle för infrastrukturentreprenörer.
Staden deltar i projektet UUMA3, där man bland annat främjar anvisningar för och ibruktagande av utsläppsberäkningar inom infrastrukturbyggande samt utveckling av servicekedjorna för återvunna material, exempelvis bindemedel för djupstabilisering, och testning av dessa kedjor i verkliga situationer. Djupstabilisering har en viktig roll vid byggande på lermark i Helsingfors och i kustområdet, och det har noterats att växthusgasutsläppen från de cement- och kalkbaserade bindemedel som används är mycket stora. Den provpelarstabilisering av lermarken som görs inom ramen för Kungsekens områdesbyggnadsprojekt våren 2020 är en viktig del av denna helhet. Genom massastabiliseringen av landskapsvallen i Kånala vintern 2019 fick man erfarenhet av användning av utsläppskriterier i upphandling av bindemedel. Målet är att växthusgasutsläppen från bindemedel för djupstabilisering i framtiden bara ska motsvara en liten del av utsläppen från den kalkcement som används allmänt i nuläget. Målet är också att andelen återvunnet material framöver ska vara betydligt större än i exempelvis kalkcementblandningar, där andelen återvunnet material är 0–25 procent beroende på förhållandena mellan beståndsdelarna och cementens kvalitet. Ett bindemedel där andelen återvunnet material är nästan 100 procent befinner sig för närvarande i produktutvecklingsskedet.
Helsingfors deltar aktivt i det nationella och internationella arbetet för utveckling av hållbara upphandlingar. År 2019 lade klimatnätverket bestående av stadsdirektörerna i Finlands sex största städer fram ett initiativ, enligt vilket städerna utvärderar vilka upphandlingsgrupper som har störst klimateffekter i respektive stad med beaktande av upphandlingsgruppernas volymer och upphandlingarnas klimateffekter under hela livscykeln. Helsingfors har också deltagit i beredningen av en Green Deal för utsläppsfria byggarbetsplatser i samarbete med staten och fyra andra städer samt deltagit i kompetenscentret Keinos olika utvecklingsgrupper och utvecklingsprogrammet Keino-akademin för ledning av upphandlingar. Det regionala samarbetet kring hållbara upphandlingar fortsatte också inom gruppen för hållbara upphandlingar i huvudstadsregionen.
År 2019 har Helsingfors deltagit i nätverket Big Buyers, som är underställt ICLEI och i vars tre grupper man utvecklar utsläppsfria byggarbetsplatser, eldrivna arbetsmaskiner och byggande enligt principerna för cirkulär ekonomi. Helsingfors har också fortsatt som aktiv medlem bland annat i nätverket Procura+. Den helhet av tjänster för transport av mat som servicecentralen konkurrensutsatte 2018 fick internationell synlighet då den lyftes fram av Europakommissionen som ett exempel på god praxis inom gröna offentliga upphandlingar.
Helsingfors har varit en stad för Rejäl handel i sex år. År 2019 använde Servicecentralen 1 120 kilo Rejäl handel-certifierat kaffe, medan Palmia Ab använde 9 730 kilo. Båda aktörerna använde 3 910 kilo Rejäl handel-certifierade bananer. Andra Rejäl handel-produkter som användes var te, tofu, honung och rörsocker.
En blick framåt:
Inom stadens miljöpolitik, som för närvarande uppdateras, har man utarbetat ännu mer omfattande mål för ansvarsfulla upphandlingar. Målet är att förbättra upphandlingarnas effektivitet och utvärderingen av dem samt utveckla uppföljningen av förverkligandet av de kriterier som används.
En uppdatering av Helsingfors stads upphandlingsstrategi inleds år 2020. Uppdateringen av strategin sker i samarbete med det nationella strategiarbetet för offentliga upphandlingar i Finland.
Kategorisering av upphandlingar, användning av enhetliga kriterier och utveckling av uppföljningen under avtalstiden är centrala teman i utvecklingen av upphandlingar. Framöver kommer utvecklingen av hållbara upphandlingar vid sidan av åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 även att styras av en färdplan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, där man kommer att betona resurssmarta upphandlingar som är förnuftiga i fråga om livscykeleffekterna. Vid upphandlingar med betydande miljökonsekvenser strävar man i fortsättningen efter att beakta koldioxidavtrycket, dock utan att glömma övriga miljökonsekvenser. Kompetensen utvecklas också genom olika projekt.