Miljöledning och samarbeten

Miljöfrågor är en del av stadens strategi, som kompletteras av stadens miljöpolitik. Genom de miljöpolitiska indikatorer som följs upp i miljörapporten följer man delvis även upp förverkligandet av stadsstrategin. Miljörapportens och miljöstatistikens data är öppna.

Auditeringar enligt miljösystemet Ekokompassen gjordes år 2019 på Helsingfors stadsbibliotek och Kinaborgs seniorcenter. Byggande av Ekokompassen-system pågick inom idrotts- och ungdomstjänsterna samt stadsmiljösektorn. Tre av Helsingfors stads dottersammanslutningar började bygga upp Ekokompassen-system år 2019.

Helsingfors evenemangsstiftelse fattade beslutet att ta Ekokompassen i bruk i hela sin verksamhet. Det målmedvetna miljöarbetet kommer alltså snart att omfatta många av de evenemang som är välbekanta för helsingforsarna, från Helsingfors festspel och LUX Helsingfors till Strömmingsmarknaden och borgmästarens självständighetsfest för fjärdeklassarna. Denna verksamhetsmodell är ny, och dess mål är att införa ett systematiskt miljöprogram och ett Ekokompassen-certifikat för hela evenemangsstiftelsens evenemangsproduktion, i stället för att bara certifiera enskilda evenemang.

Helsingfors stadsteater tog Ekokompassen i bruk i slutet av året. Stadsteaterns Ekokompassen-program byggs upp för att omfatta stora och lilla scenen, studio Pasila, Arena-scenen och LillaTeatern. Stadsteaterns styrka är den medvetna personalen, och genom systematiskt miljöarbete kan man på ett positivt sätt påverka scenmaterialen, husets anskaffningar, människors sätt att ta sig fram och miljömedvetenheten.

Fastighet Ab Kabelhuset erbjuder lokaler för många evenemang och aktörer inom kultur på Kabelfabriken och i Södervik. Kabelhuset beslöt att ta Ekokompassen i bruk i slutet av året. Minskning av gamla och värdefulla byggnaders miljöeffekter samt stödjande av miljöansvaret hos evenemangsarrangörer, hyresgäster och andra samarbetspartner har nyckelroller i Kabelhusets Ekokompassen-program.

Staden beviljade en 30-procentig rabatt på hyran för områdesanvändningen för sex evenemang som uppfyllde Ekokompassen-miljösystemets krav. Dessa var Helsinki City Running Day, Naisten Kymppi, Flow Festival, Världen i byn, Suuret Oluet – Pienet Panimot och Slush The Borough.

I slutet av 2019 verkade 765 utbildade ekostödpersoner och 220 utnämnda ekostödpersoner inom stadens moderorganisation. Också flera dottersammanslutningar har utbildade ekostödpersoner. I slutet av 2019 hade verksamheten spridit sig från Helsingfors till 22 kommuner i Finland. Verksamhetsmodellen används också av NTM-centralen i Nyland, HRM, Nylands förbund, USA:s ambassad i Finland, samkommunen Eteva och Utbildningsstyrelsen.

År 2019 fortsatte man med understödet för ekostödverksamhet, en stödform för utveckling av miljöfrågor på arbetsplatser som utvecklades året innan. Understöd delades ut utifrån ekostödpersonernas ansökningar för bland annat miljöfostran, städning av närliggande natur, utveckling av sopsorteringen och främjande av hållbar trafik.

Helsingfors vill också få företag att förbinda sig till att agera ansvarsfullt med tanke på miljön och minska sina utsläpp. Under året ordnades sammanlagt fyra evenemang på temat Kolneutralt Helsingfors 2035 för de företag som anslutit sig till nätverket Klimatpartnerna samt andra intresserade. I början av året diskuterades åtgärdsprogrammets inverkan på näringslivet tillsammans med Klimatpartnerna. Under hösten fokuserade man på att leta efter lösningar bland annat vd Klimatpartnernas årsseminarium och Helsingfors näringslivsdag. Man ordnade för första gången bland annat ett evenemang med marknadsdialog om cirkulär ekonomi vid byggande som blev mycket populärt.

I juli 2019 överlämnade Helsingfors sin första frivilliga rapport till FN gällande verkställandet av Agenda 2030-målen för hållbar utveckling. I samband med rapporten över verkställandet utvärderades stadsstrategin och dess spetsprojekt samt åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 i förhållande till FN:s globala mål för hållbar utveckling. I fråga om dessa kunde man identifiera flera mål, genom vilka Helsingfors delar i främjandet av FN:s hållbarhetsmål. I själva verket sker en stor del av verkställandet av FN:s hållbarhetsmål på lokal nivå. Helsingfors har tillsammans med New York inspirerat andra städer att ge ut frivilliga rapporter om verkställandet.

Helsingfors arbete för hållbar utveckling stöds också av stadens etiska principer, som godkändes av stadsstyrelsen i oktober 2019 och kompletterar och förklarar stadens värderingar. Enligt de etiska principerna ska staden bland annat fokusera på hållbar utveckling i sin verksamhet och bekämpa klimatförändringen.

I september 2019 godkände Helsingfors stadsfullmäktige målet att halvera konsumtionen av kött- och mjölkprodukter i staden före år 2025. Beslutet kompletterar åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, som huvudsakligen strävar efter att minska de direkta utsläpp som produceras inom stadens gränser. Staden måste dock även kunna minska utsläppen från sin konsumtion.

Även utsläppen från mathjälpen kommer att minska i Helsingfors, då stadsfullmäktige beviljade finansiering för en terminal för överbliven mat. Till terminalen kan man koncentrera logistiken kring distributionen av överbliven mat, och på så sätt minska utsläppen från förvaring och transport av överbliven mat. Samtidigt utvecklas och utökas socialarbetet för mathjälpens klienter.

Turismen är en av världens snabbast växande branscher, och tillväxten berör även Helsingfors. År 2019 inledde staden utarbetandet av ett program för hållbar turism. Programmet definierar en långsiktig vision för år 2030 och mer detaljerade åtgärder fram till år 2025. Programmet blir klart under 2020.

En blick framåt:

Stadens miljöpolitik uppdateras år 2020 och miljösamarbetet mellan olika aktörer inom staden stärks. Det långsiktiga målet för arbetet med miljösystem är att skapa sektorspecifika miljösystem, och Ekokompassen har konstaterats vara ett fungerande system, även om ISO 14001-systemet också uppfyller kraven för stadens miljöledning.