Klimatskydd
Enligt stadsstrategin för 2017–2021 ska Helsingfors bli koldioxidneutralt senast år 2035 och minska sina utsläpp av växthusgaser med 60 procent före slutet av 2030. I december 2018 godkände stadsstyrelsen åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, och verkställandet och uppföljningen av programmet inleddes i full skala år 2019. Såväl inom staden som med andra viktiga intressenter byggde man upp ett ännu intensivare samarbete i klimatfrågor, och man satsade också på öppenhet och transparens.
I slutet av året lanserades tjänsten Helsingin ilmastovahti, där vem som helst kan se hur stadens klimatmål och -åtgärder framskrider. För var och en av de 147 åtgärderna i programmet Kolneutralt Helsingfors finns en kontaktperson som regelbundet sammanställer information om åtgärden och hur den framskrider i Ilmastovahti. Även alla de bakgrundsantaganden och beräkningar utsläppen beräknas utifrån kommer i framtiden att publiceras. I Ilmastovahti visas varje åtgärds storleksordning och påverkan på kolneutraliteten. I tjänsten kan man söka och granska Helsingfors klimatgärningar även enligt tema eller ansvarig instans. De politiska beslutsfattarna kan använda sig av Ilmastovahti för att bedöma om åtgärderna framskrider som avtalat. Tack vare tillgången till öppna data kan forskare bedöma åtgärdernas effekter samt bakomliggande antaganden och beräkningar. Ilmastovahti har väckt stort intresse även i andra städer, både i Finland och internationellt. Kring tjänsten har det också uppstått en aktivistgrupp som kallar sig ”Ilmastovahtikoirat” (klimatvakthundarna). Ilmastovahti har öppen källkod och får användas fritt även av andra städer. Den har fått finansiering från både Helsingfors stad och programmet EIT Climate-KIC.
Helsingfors utsläppssituation, kt CO₂e
Situationen för Kolneutralt Helsingfors 2035-åtgärderna den 30 april 2020
Under 2019 förberedde Helsingfors en central Kolneutralt Helsingfors-åtgärd, nämligen programmet Energirenässans, vars syfte är att påskynda energirenoveringar i privatägda byggnader. Målet är att minska mängden värmeenergi med tiotals procent i hela Helsingfors byggnadsbestånd före år 2035. Helsingfors utvecklar bland annat rådgivning för invånare och företag gällande genomförande av energirenoveringar och ökad användning av förnybar energi samt planerar i allt högre grad stadsdelar i enlighet med målen för koldioxidneutralitet.
Helsingfors testar områdesvisa nätverk av husbolag i området Kvarnbäcken. Försöket ska sedan gradvis utvidgas till hela staden. Helsingfors har också deltagit i omfattande energisyner i byggnader som är typiska för sin tid. Utifrån den information man får på detta sätt kan energieffektivitetsrenoveringar rekommenderas för liknande husbolag. Programmet Energirenässans slutförs under 2020.
Enligt åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 ska man märkbart minska energiförbrukningen för nya byggnader i Helsingforsområdet, öka den lokala produktionen av förnybar energi samt minska utsläppen från den centraliserade energiproduktionen betydligt. Staden har gjort en omfattande utredning av utsläpps- och kostnadseffekterna av det nya områdets energilösningar på flygplatsområdet i Malm. Som grund för planeringen av områdets energisystem och för att uppnå målen för koldioxidneutralitet utarbetades en energiutredning för ett koldioxidneutralt flygplatsområde i Malm. Utredningen omfattar olika scenarier, utifrån vilka planerings- och energilösningarna kan styras och utvecklas. Utredningen fokuserade särskilt på energiförbrukningen i de byggnader som ska byggas i området, utsläppsfrihet i områdets energiproduktion och lösningsalternativens livscykelkostnader. Utredningen gjordes med fokus på de områden som detaljplaneras först (Nallebranten och Flygplatskvarteren), men de föreslagna lösningarna kan skalas upp för att täcka hela planeringsområdet, som byggs stegvis. Målet är att på flygplatsområdet i Malm förverkliga ett koldioxidneutralt energisystem, som erbjuder energi med så låga utsläpp som möjligt ända från början av byggandet. Enligt utredningen skulle det löna sig att i stället för en traditionell fjärrvärmelösning bygga ett system som bättre utnyttjar förnybar energi och spillvärme, i syfte att minska utsläppen från energiförbrukningen. Det alternativ som lyftes fram som det bästa utifrån utredningens resultat var uppvärmning med hjälp av jordvärme, som kopplas till områdets värmenät. I detta alternativ var utsläppen och livscykelkostnaderna lägst. Enligt utredningen har även tillvaratagande av värme från avloppsvatten en betydande roll för minskning av utsläppen. Till de teman som utreds i den fortsatta planeringen hör ett värmedistributionsnätverk med låg värme, möjligheter för placering av jordvärmeproduktion exempelvis i parker och utvärderingar av genomförbarheten. Helsingfors stad och Helen samarbetar kring utvecklingen av områdets energisystem under år 2020.
Utöver energisystemen i olika områden hör planläggningen, villkor för tomtöverlåtelser och markanvändningsavtal till stadens centrala metoder för att styra planeringen av en koldioxidneutral stad. Stadens villkor för tomtreserveringar skärptes år 2019 till Finlands striktaste, energieffektivitetsnivån A2018 blev obligatorisk i kvalitets- och pristävlingar och koldioxidneutralitet är en positiv faktor även vid reservering av andra tomter.
I december 2019 anslöt sig Helsingfors till samarbetsnätverket World Green Building Councils förbindelse om koldioxidfria byggnader. Staden har förbundit sig till att energiförbrukningen i alla fastigheter som förvaltas av staden själv ska vara koldioxidneutral senast år 2030 och att staden ska utveckla sin styrning av byggandet mot koldioxidneutrala byggnader fram till år 2030.
Till projektet Kehittyvä kerrostalo (Höghus i utveckling) godkändes år 2019 sex nya projekt, som alla har utvecklingstemat hållbart byggande. Projekten genomförs på stadens mark. Åggelby får tre objekt i samma kvarter: Ett Hållbart höghus, ett Levande hus och Framtidens höghus i trä. Det hållbara höghusets spetsteman är byggande i massivt tegel och med självdragsventilation. I det levande huset är målet ett byggnadsbestånd som håller för tidens tand och betjänar invånarnas föränderliga behov. Framtidens höghus i trä är ett jämförelseprojekt i form av ett höghus i trä som byggs med tre olika byggnadstekniker. I Fiskehamnen inleds byggandet av plusenergihöghuset EXCESS, och Busholmen får ett kvarter för cirkulär ekonomi, som planeras och byggs och där man lever i enlighet med tio principer för hållbart stadsboende (CO-10). På Busholmen förverkligas också projektet Village Co-Living + LiM, där utvecklingstemat bland annat är mätning av hållbarheten som helhet. När projekten har slutförts kommer slut- och uppföljningsrapporter att avfattas.
Byggherrar i Helsingfors har redan i flera år uppmuntrats till energieffektivt byggande genom en möjlighet till en 30-procentig rabatt på bygglovsavgiften för bostadsbyggnadsprojekt, om objektet planeras enligt en låg energinivå. År 2019 gavs också riktlinjer om att tillstånds avgiften för mindre jordvärmesystem på under 300 meter skulle slopas.
Stadsmiljösektorn och Stara lät år 2019 göra en gemensam utredning gällande övergång till en koldioxidneutral verksamhet. Målet är att utreda kostnader och åtgärder genom vilka koldioxidneutralitet skulle kunna uppnås tidigare än 2035. Resultaten av utredningen fungerar som stöd för beslutsfattandet genom att beskriva åtgärdernas effektivitet och kostnader.
I utvärderingen av effekterna av metoder för att bromsa klimatförändringen är det utöver utsläppsminskningar viktigt att även utvärdera hälso-, natur- och sociala effekter samt direkta och indirekta ekonomiska effekter.Dessa perspektiv är viktiga med tanke på beslutsfattandet. Inom ramen för det gemensamma projektet KILTOVA lät Finlands sex största städer, HRM, miljöministeriet och Finlands miljöcentral genomföra en utredning om hur effektivitetsutvärderingar skulle kunna göras för städernas klimatprogram även för andra faktorer än utsläpp av växthusgaser, samt hur man samtidigt skulle kunna precisera utvärderingen av växthusgasutsläppen. Inom projektet utreddes hurdana metoder och verktyg det finns för konsekvensbedömningar av olika viktiga perspektiv, och hur dessa eventuellt skulle kunna kombineras till ett verktyg för mångsidig konsekvensbedömning. En slutrapport över projektet publicerades i Finlands miljöcentrals publikationsserie. Därtill planeras en fortsatt utredning genom vilka en komplett konsekvensbedömning skulle göras för mindre men representativa exempelåtgärder inom staden.
Inom projektet Ilmastoviisaat taloyhtiöt (klimatsmarta husbolag), som samordnas av Helsingfors, letar man efter lösningar för att förbättra energieffektiviteten med hjälp av digitala tjänster och lösningar som grundar sig på information om husbolagen. Man har gjort mätningar av temperaturen, luftfuktigheten och koldioxidhalten i sammanlagt sju husbolag i Helsingfors och Vanda sedan våren 2019. Våren 2020 testas delning och användning av uppmätta data och annan information från husbolag med hjälp av en datahub som utvecklats inom projektet.
Som en del av projektet lanserade HRM en nätkurs på temat energi för husbolagen i februari 2020. Kursens mål är att öka invånarnas och styrelsemedlemmarnas medvetenhet om det egna husbolagets energiförbrukning.
Våren 2020 publiceras en digitaliseringsguide för husbolagen, som bygger på lärdomarna från projektet och där man bland annat berättar om digitaliseringens fördelar och krav samt ger praktiska anvisningar för förverkligandet av olika digitala lösningar i husbolaget. Projektet pågår under perioden 9/2018–12/2020.
Tillsammans med andra städer i Norden och Finland har Helsingfors inlett arbete för att utveckla ett koncept för en utsläppsfri byggarbetsplats. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser från arbetsmaskiner på byggarbetsplatser samt trivsel- och hälsoolägenheterna för invånarna i närområdet, förbipasserade och personer som arbetar på området. Den viktigaste metoden för att minska utsläppen är att övergå till elektriska maskiner och nya bränslen. Konceptet utsläppsfri byggarbetsplats pilottestas på stadens infrastrukturarbetsplatser och i konkurrensutsättningen av dessa inom ramen för projektet Koldioxidneutrala och resurssmarta företagsområden (Hiilineutraalit ja Resurssiviisaat yritysalueet, HNRY), som samordnas av Helsingfors stad. Inom projektet utreds också nuläget i fråga om klimatarbetet bland företagen i hamnområdet i Helsingfors samt möjligheterna att minska utsläppen från bland annat tunga arbetsmaskiner. Projektet pågår under perioden 5/2019–2/2021.
Inom projektet mySMARTLife, som tar sig an klimatskydd genom teman kring smart stadsutveckling, fortsatte utvecklingsarbetet kring smarta och energieffektiva fastigheter, utspridd energiproduktion och elektrifierad trafik. Övervakningen av värmestyrningssystemet med hjälp av smarta termostat som inleddes 2018 fortsatte i en bostadsfastighet på Aspnäsgatan i Havshagen. Utifrån de energieffektivitetsutredningar som gjorts för två husbolag i området och för hela området år 2018 fortsatte informationsutbytet med husbolagen i området och en utredning av ibruktagande av havsvärme i enlighet med rekommendationer i energieffektivitetsutredningen för området. Möjligheter att bygga havsvärmesystem i Havshagen öppnar sig när infrastrukturarbetet i området är klart om 5–7 år.
Projektet MySMARTLife är en del av programmet Horisont 2020, där man testar nya innovativa och smarta lösningar för stadsenergin och främjar deras marknadstillträde. Åtgärderna handlar om att förbättra energieffektiviteten och boendetrivseln både i det befintliga och i det nya bostadsbeståndet, öka andelen förnybar energi som produceras, utveckla Helsingfors stads elnät och ellager för förnybar energi samt förbättra de eldrivna formerna av transport och kollektivtrafik. Det genomgående temat är åtgärder för att integrera öppna data och smart informations- och kommunikationsteknik. Målet är att minska energiförbrukningen med 10–20 procent i målområdena.
Inom projektet Kansalaiskide utvecklade man i samarbete med Open Knowledge Finland ry metoder för att strukturera diskussioner om svåra teman till så kallade kunskapskristaller. Inom projektet testades olika metoder genom vilka deltagarna bättre kunde uppfatta de fakta och värderingar som anknyter till en fråga samt deras relevans och sanningsenlighet. Som ett objekt användes åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors, där man särskilt fokuserade på frågor gällande hållbar transport. Vid flera arbetsseminarier fick deltagarna testa det nyutvecklade webbverktyget för strukturering av diskussioner. Projektet Kansalaiskide gick till final i Helsingin Sanomain Säätiös medieinnovationstävling Uutisraivaaja.
Genom servicecentralens distansvårdstjänst och reseförmedlingstjänsten främjar man smartare och klimatvänligare transporter. Helsingfors Resetjänsts reseförmedlingstjänst för äldre och personer med funktionsnedsättningar har rationaliserats så att klienter som vill resa i samma riktning vid samma tidpunkt i mån av möjlighet åker tillsammans. Genom att slå samman resor och erbjuda vård på distans lyckades man år 2019 eliminera över 2 100 000 körda kilometer.
Växthusgasutsläpp
År 2019 uppgick de totala växthusgasutsläppen orsakade av invånare, tjänster och industri i Helsingfors till 2 611 000 CO2-ekvivalenter. De ökade med två procent jämfört med föregående år. Ökningen av utsläppen förklaras huvudsakligen av den femprocentiga ökningen av utsläppen från fjärrvärmen, eftersom stenkolets relativa andel ökade och naturgasens andel minskade. Utsläppen från industrin, bränsle till arbetsmaskiner och avfallshanteringen ökade också något. Inom övriga sektorer minskade utsläppen. Särskilt utsläppen från elförbrukningen (-6 %) och eluppvärmningen (-7 %) minskade till följd av att den inhemska elen blivit renare. Även utsläppen från trafiken minskade till följd av minskad bränsleförbrukning (-2 %). De totala utsläppen i Helsingfors var omkring 26 procent lägre än år 1990. Räknat per invånare ökade utsläppen med en procent till fyra ton och var 44 procent lägre än 1990.
Andelen energi som producerades med Helens förnybara energi var 12 procent år 2019. Energi producerades med vattenkraft, träpellets, vindkraft och solenergi samt med värmepumpar från olika spillenergiströmmar.
År 2019 ökade den totala energiförbrukningen inom hela Helsingfors stads område med en halv procent, vilket främst förklaras av en ökad befolkning, eftersom energiförbrukningen per invånare minskade med 0,6 procent. När man ser på den sektorspecifika utvecklingen ökade elförbrukningen (+2 %), liksom industrins och arbetsmaskinernas energiförbrukning (+51 %). I industrins och arbetsmaskinernas bränsleförbrukningen förekommer stora statistiska variationer från år till år, men den stora mängden byggande ökade sannolikt arbetsmaskinernas bränsleförbrukning. Varma vintrar och förbättrad energieffektivitet har minskat förbrukningen av oljeuppvärmning (-3 %) och eluppvärmning (-5 %). Det är mycket positivt att trafikens energiförbrukning har fortsatt minska (-2 %) trots att stadens befolkning har ökat. Detta visar att hållbara färdsätt blir populärare och att fordonens energieffektivitet förbättras.
År 2019 var det näst varmaste året under den tid som mätningar gjorts, och juni var varmast på 140 år (källa: NOAA). De fem senaste åren har varit varmast och 2010–2019 var det varmaste årtiondet. I Kajsaniemi i Helsingfors var årets medeltemperatur 7,4 grader, vilket är 1,5 grader högre än under referensperioden 1981–2010. Även på Kajsaniemis mätstation slogs värmerekordet, då temperaturen den 28 juli steg till 33,2 grader.
En blick framåt:
Den internationella tävlingen Helsinki Energy Challenge, som förberetts under 2019, avgörs i mars 2021. Tävlingens mål är att hitta nya innovationer, tekniker och lösningar genom vilka det stenkol som används för uppvärmning i Helsingfors kan ersättas på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Vinnaren utses av en oberoende internationell expertjury och priset är en miljon euro. Helsinki Energy Challenge söker inte lösningar endast på uppvärmningsutmaningen i Helsingfors utan även på energifrågor i ett bredare perspektiv och globalt. Helsingfors har också förbundit sig till att öppet dela med sig av tävlingens resultat.