7. Tryggande av hållbar tillväxt stadens mest centrala uppgift

När det gäller att trygga hållbar tillväxt har man gjort framsteg inom många tjänster. Deltagandet i småbarnspedagogiken har ökat, allt fler förstaklassare har valt en närliggande skola och utbildningsgarantin har förverkligats. Inom boende har målen för detaljplaner för bostäder uppnåtts. Bostadsproduktionen har ökat och överskred målet för 2020. Förtätningen av stadsstrukturen har framskridit i takt med kompletteringsbyggande. I trafiken har promenerande som färdsätt ökat, spårvagnsnätet i centrum har byggts ut och planeringen av boulevarder har fortskridit. I tjänsterna öppnades Ode och ett nätverk av närbibliotek har utvecklats vid sidan av det. De största utmaningarna gäller problemen med välbefinnande, regionernas fortsatta segregation och utvecklingen av stadskärnan. På grund av coronakrisen kräver barns och ungdomars sociala och psykiska välbefinnande, hobbyer och stödjande servicekedjor mer uppmärksamhet. Att trygga en attraktiv stadskärna och återställa livskraften i stadskärnan efter coronakrisen är en stor utmaning för att öka både stadens livsduglighet och ekonomiska aktivitet. Arbetskraftsinvandringen har minskat till följd av coronakrisen. Under coronakrisen har utvecklingen av kollektivtrafiken, bilismen och cykling som färdsätt inte utvecklats i linje med målen.

Att säkra en helhetsbetonad ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet hör till de viktigaste målen för den växande staden. Helheten följs upp och rapporteras med hjälp av mätare och med koppling till planeringsrytmen för stadens verksamhet och ekonomi.

I indexet för utsatta, vilket mäter skillnader i välfärd mellan befolkningsgrupper och regioner, har resultatet för Helsingfors förbättrats med nästan 30 indexpoäng mellan jämförelseåren 2015 och 2019. (100 -> 70,2) Indexet för utsatta bildas på basis av andelen bostadslösa ensamma personer, andelen som berusningsdricker, andelen som känner sig ensamma och andelen som har fått grundläggande utkomststöd under en lång tid.

När man jämför Helsingfors index för utsatta med situationen i hela Finland kan man skönja en minskning av utsattheten mellan 2015 och 2019. (Finland=100; Helsingfors 236,2 –> 170,4).

Stadsstyrelsen beslutade om stadsstrategins indikatorer för 2028 och 2019. Indikatorerna har rapporterats i verksamhetens och ekonomins övervakningsrapporter.

Helsingfors strävar efter att öka deltagandet inom småbarnspedagogiken. Finansieringen för den bevisligen resultatrika positiva särbehandlingen ökas måttligt och riktas dessutom till den yrkesinriktade utbildningen och gymnasieutbildningen. Varje skola i Helsingfors måste vara så bra att föräldrar gärna väljer en närliggande skola.

Staden erbjuder attraktiva närliggande tjänster för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning, vilka utgör en enhetlig inlärningsväg. Andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken har ökat från 90,4 procent 2017 till 93 procent år 2020.

Under 2017-2020 har man fått nya daghemsutrymmen för 4 040 barn. För 2021 planeras över 700 nya platser.

Under samma period har andelen förstaklassare som har valt en närliggande skola ökat från 86 procent till 92,2 procent. Elever som behöver särskilt stöd studerar oftare än tidigare i en närliggande skola; andelen har ökat från 66 procent till 75 procent under strategiperioden.

I ungdomsarbetet används en kunskapsbaserad modell för positiv särbehandling för områdena.

Helsingfors vill också i fortsättningen vara ett europeiskt toppexempel på förebyggande av segregation och möjliggöra stadsdelarnas jämlikhet och välfärd.

Det nya programmet som styr boendet och markanvändningen (BM-programmet) 2020 godkändes av stadsfullmäktige 11.11.2020. Målet är att bygga minst 7 000 bostäder årligen som nyproduktion och förändringar i användningssyfte och minst 8 000 från och med 2023. Årligen upprättas minst 700 000 kvadratmeter bostadsvåningsyta för bostadsproduktion. Detaljplanerna ska möjliggöra en fördelning av förvaltnings- och finansieringsmetoder i enlighet med målen och stödja förutsättningarna för bostadsproduktion till överkomliga priser. Under 2021-2022 överlåter staden årligen tomter för bostadsproduktion för minst 4 900 bostäder och från och med 2023 för byggandet av 5 600 bostäder. Cirka 50 procent av det årliga bostadsbyggandet genomförs som kompletteringsbyggande i förorterna (inklusive områdena för stadsförnyelse).

En fungerande bostadsmarknad spelar en viktig roll i mötandet av utmaningen som den växande staden ställer. Målet är att årligen bygga 6 000 bostäder i början av fullmäktigeperioden (2017–2018) och 7 000 bostäder under den senare halvan av fullmäktigeperioden (2019–2021). Helsingfors satsar i enlighet med BM-programmet på rimligt prissatt hyresbostadsproduktion och utreder aktivt åtgärder för att hålla tillbaka ökningen av priset på boende.

Helsingfors värnar om bostadsproduktionens förutsättningar genom att årligen planlägga 600 000–700 000 kvadratmeter bostadsvåningsyta och överlåta ett tillräckligt antal tomter. Staden stävjar kostnaderna för byggandet och förtätar stadsstrukturen, utan att äventyra sin konkurrenskraft och tillgänglighet, genom att stegvis övergå till ett lokalt och marknadsbaserat parkeringssystem med början i nya bostadsområden.

Bostadsproduktionen har framgångsrikt ökat utöver målnivån i slutet av strategiperioden. Under 2019 och 2020 var bostadsproduktionsmålet mer än 7 000 bostäder. Under 2019 färdigställdes 6 736 bostäder och 2020 7 280 bostäder.

Under 2017-2020 har de mål som satts upp för detaljplaneringen överskridits, under totalt fyra år har mer än 3 miljoner bostadsvåningsyta planlagts. Sedan 2013 har planeringsreserven varit större än byggandet.

Under 2019-2021 var målet för produktionsfördelningen för bostadsproduktionen: 45 procent oreglerade ägar- och hyresbostäder, 30 procent mellanform av bostäder och 25 procent ARA hyresbostäder. Under alla år har andelen oreglerad produktion överskridit målnivån. Under 2019 låg ARA-hyresproduktionen på målnivå och har sedan dess legat under den. Produktionen av mellanformsbostäder har inte heller nått målnivån.

En av prioriteringarna är en balanserad utveckling och förnyelse av staden så att både nya och gamla stadsdelar behåller sin vitalitet och attraktionskraft som livsmiljöer. Målet är också energieffektivt byggande, en tätare stad och smidig trafik. Det är också viktigt att det finns lämpliga bostäder för olika livsskeden. Det måste även finnas tillräckligt med bostäder samt bostäder till överkomliga priser.

Effektiviseringen av tillståndspraxis har stött uppnåendet av stadens sammanlagda kvantitativa mål för bostadsproduktionen.

9.4.2019 beslutade stadsmiljönämnden om principerna för ett marknadsbaserat parkeringsexperiment som upplysningsvis ska följas i bostadsbyggandet i Knektens, Ärtholmens och Hagnässtrands detaljplansområden eller deras delområden.

Färdsättsandelen för hållbara trafikformer ökas. Samtidigt sköts utvecklingen av alla trafikformer och säkerställs den konkurrenskraft inom trafiken som näringslivet kräver. Planeringen av förverkligandet av generalplanen inleds med Vichtisvägens boulevard som första mål. Planeringen av snabbspårvägen i området avancerar till beslutsfattandet under fullmäktigeperioden. Planeringen av Tusbyledens boulevard förs vidare. Förutsättningarna för att bygga en snabbspårväg i Malm utreds. Förverkligandet av spårvägsnätet i centrum och spårvägsplanen för Fiskehamnen avancerar. Utöver de nya områdeshelheterna som byggs i Helsingfors effektiviseras också kompletteringsbyggandet.

År 2020 ökade promenerandet som färdsätt kraftigt: att promenera var det huvudsakliga färdsättet i 52 procent av resorna inom Helsingfors (36 procent 2018).

I 17 procent av resorna användes kollektivtrafik (33 procent år 2018), i 20 procent personbil (20 procent år 2018) och 11 procent cyklade (11 procent år 2018).

Fullmäktige fattade beslut om planeringen av snabbspårvägen vid Vichtisvägens boulevard 20.1.2021. Planeringsprinciperna för boulevardstaden Vichtisvägen och Hoplaxvägen godkändes av nämnden 5.6.2018. Dispositionsplanen för boulevardstaden Vichtisvägen och Hoplaxvägen fastställdes av nämnden 11.6.2019, den allmänna planen för spårvägarna i västra Helsingfors fastställdes i fullmäktige 20.1.2021.

Planeringen av Tusbyledens stadsboulevard och tillhörande kollektivtrafik har fortskridit under fullmäktigeperioden. Planeringsprinciperna godkändes 18.12.2018 av stadsmiljönämnden. Utarbetande av dispositionsplanen och transportsystemet pågår.

Förberedelserna för den allmänna planen för snabbspårvägen Vik-Malm inleddes under fullmäktigeperioden.

Stadsstyrelsen beslutade 19.3.2018 om spårvagnstrafikens utvecklingsprogram. Spårvägsnätet i centrum och genomförandet av spårvägsplanen i Fiskehamnen fortskrider. Genomförandet av spårvägen i Fiskehamnen fastställdes av fullmäktige 13.6.2018. Genomförandet av spårvägsprojektet i Fiskehamnen har inletts i två allianser vars utvecklingsfaser pågår. Den första etappen av spårvägen från Ärtholmen till Eirastranden öppnas för trafik 4/2021. Målläget för Busholmens spårväg till en helhet av tre linjer fortskred bland annat genom att byggandet av Atlantbron inleddes. Spårvägen på Medelhavsgatan i Busholmen byggdes 2018 och Atlantgatans spårväg öppnas för trafik 5/2021.

Förtätningen av stadsstrukturen har mätts genom tillgänglighetsgranskningar. Dessa mäter den befolkningsförändring som rör sig med olika färdmedel till eller från närmaste affärs- och servicecenter, mot befolkningsförändringen i hela staden. Den årliga förtätningen har på detta sätt mätt varit ungefär 0,9–1,7 procent under strategiperioden.

Kompletteringsbyggande har genomförts och stationsområden har utvecklats. Bostadsbyggandet har inriktats på järnvägstrafiken i områden som ligger högst 800 meter från tåg-, metro- och spårvagnshållplatser eller stationer. I slutet av september 2020 bodde 64,2 procent av helsingforsarna i dessa områden.

Vi tar hand om varje ungdom och förebygger utslagning

Helsingfors inleder ett omfattande och helhetsbetonat projekt tillsammans med sina partner för att finna lösningar på utslagningsutmaningen bland unga.

I slutet av 2018 var antalet ungdomar som inte arbetar och får utbildning 5,5 procent (6,6 procent år 2016).

Barns och ungdomars sociala välbefinnande mätt i olika läroanstalter och årskurser försämrades från 2017 till 2019. Mellan 13 och 17 procent av ungdomarna hade psykiska problem och ökningen var 2,0 – 2,8 procentenheter, med undantag för elever i yrkesskolor. Ensamhetsupplevelserna var lägst, 3,8 procent bland elever i årskurs 4-5, men bland eleverna i årskurserna 8-9, gymnasieeleverna och yrkesstuderandena varierade andelen mellan 12–13,6 procent. Ökningen av ensamhetsupplevelsen var 0,6–2,6 procentenheter. En nationell ungdomsundersökning har visat att ungdomars nöjdhet med livet sjönk rekordlågt under 2020. Även om skolbetyget som ungdomarna gett för livskvaliteten fortfarande är 8, är minskningen den värsta sedan början av 1997 då mätningen inleddes. Fenomenet bör också beaktas i Helsingfors.

Det uppsökande och patrullerande ungdomsarbetet har utökats. På grund av coronaviruset omdefinierades prioriteringarna för ungdomsarbetet snabbt i mars 2020 och arbetet riktades mot patrullerande och digitalt ungdomsarbete samt individuellt stöd för ungdomarna.

Kompetensen inom patrullerande ungdomsarbete ökade märkbart och volymen av digitalt ungdomsarbete ökade. Även nya verktyg togs i bruk. Dessa förändringar och stärkandet av kompetensen kommer även i fortsättningen att förändra ungdomsarbetets praxis.

I stadsstrategins huvudprojekt, programmet Mukana, har man i det sektorövergripande samarbetet koncentrerat sig på att förhindra ungdomar utslagning. En strukturell förändring har fåtts till stånd genom att man har gått på djupet med de bakomliggande orsakerna till utslagning och betydelsen av förebyggande åtgärder känns igen bättre än tidigare. I samarbetet mellan sektorerna har man systematiserat identifieringen av oro och servicevägledning till exempel med hjälp av Mitä kuuluu-modellen och Perheen mukana (SIB)-tjänsten. Nya möjligheter till fritidsaktiviteter för barn och ungdomar har införts, och särskild uppmärksamhet har ägnats dem som inte har meningsfulla fritidsaktiviteter. Skolor och läroanstalter har systematiskt tagit itu med frånvaro och mobbning. Andra åtgärder har omfattat flexibla undervisningsarrangemang, stöd till barn med neuropsykologiska symtom, hantering av rasism och utrotning av extremism.

Åtgärdernas framsteg och effekter övervakas med hjälp av åtgärds-, effekt- och konsekvensindikatorer. För vissa av åtgärderna har man gjort en bredare konsekvensbedömning. I stadens verksamhet är begreppet utslagningsmekanismer inte enhetligt och det har inte varit möjligt att visa effekterna på kort sikt. Effekterna av en förebyggande verksamhet blir synliga först efter flera år. Man har gjort en startutredning av riskerna för utslagning på individuell nivå och skapat en modell för att mäta effektiviteten i framtiden.

För att förhindra utslagning krävs en förändring av verksamheten och tankesätten i alla stadens tjänster. På grund av coronaviruset har ojämlikheten blivit ännu mer uttalad till följd av stängningen av tjänster för barn och ungdomar och övergången till distansundervisning. Efter coronapandemin bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att förebygga utslagning.

I Helsingfors stärks servicekedjan för barn och unga på basnivån, såsom inom närrådgivningen, daghemmet, familjerådgivningen, skolhälsovården, skolan, ungdomsarbetet, hälsovårdstjänsterna och barnskyddet.

Modelleringen av servicekedjan för psykisk ohälsa bland barn och unga har genomförts i brett samarbete med social- och hälsovårdssektorn, inom fostran och utbildning, kultur- och fritidssektorn och HUS. Hösten 2020 genomfördes sex workshoppar där servicekedjan beskrivs och servicekedjan för att observera psykisk ohälsa konseptualiseras. I samutvecklingen deltog totalt cirka 70 professionella från funktioner som är centrala för servicekedjan. I service- och processkedjorna ingår att bedöma servicebehov, stödja barnets tillväxt och utveckling eller familjens vardagliga utmaningar, samt att säkerställa stöd till de kunder som blir lidande. Man har fastställt de viktigaste åtgärderna och ansvarspersonerna för 2020-2021.

Antalet anställda i elevvården har ökats med hjälp av bland annat PD-pengar. Under 2019 inledde åtta psykologer och kuratorer arbetet inom förskoleutbildningen. Med hjälp av samarbetet inom elevhälsan i för- och grundskolan identifieras och kan man i ett tidigare skede ta itu med barns psykiska ohälsa.

Ett mobilt team för psykisk hälsa har startat och möjliggjort en snabb vägledning till vård/service. Den psykiska hälsovården för barn och unga har vidareutvecklats i projektet Framtidens social- och hälsocentral.

Helsingfors har som mål att varje barn och ungdom har en hobby, att de unga litar på Helsingfors som boplats i framtiden och att de kan påverka dess verksamhet.

År 2019 hade 90,9 procent av eleverna i årskurserna 4-5 minst en hobby. Detta var en ökning med 4,9 procentenheter från året innan. På motsvarande sätt hade 90,7 procent av eleverna i årskurs 8-9 en hobby år 2019, vilket var en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med 2017.

Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har inletts med specialunderstöd från undervisnings- och kulturministeriet. Syftet med modellen är att öka en högklassig hobbyverksamhet och fritid i enlighet med barnens önskemål i samband med skoldagar. Modellens specialunderstöd förväntas fortsätta under nästa fullmäktigeperiod.

För att skapa likvärdiga möjligheter säkerställs att stadens lokaler är enkla och trygga att använda för utbildnings-, medborgar- och kulturverksamhet.

Man har öppnat lokalerna för stadsbornas användning genom utvecklingen av Varaamo-tjänsten. För att hantera helheten har en förvaltningsmodell etablerats under 2020 och en styrgrupp utsetts av kanslichefen. Cirka 130 utrymmen kan för närvarande bokas i Varaamo-tjänsten. Endast en liten del av den nuvarande lokal- och resurskapaciteten som lämpar sig för invånaranvändning är dock tillgänglig via den aktuella Varaamo-tjänsten. Antalet lokaler i Varaamo ökas ständigt och överlappande system ska överges i framtiden. Systemet utvecklas också för användning vid reserveringen av stående bokningar.

Centrumbiblioteket Ode och Busholmens idrottslokal Bunkern byggs på ett sätt som inte äventyrar närservicen.

Ode slutfördes utan att äventyra närbiblioteken och ökade antalet användare av stadsbiblioteket med mer än tre miljoner nya besökare. Under sina första verksamhetsår fick Ode många internationella utmärkelser och prisnomineringar.

Trots överklagandeprocessen har staden främjat genomförandet av Bunkern-projektpaketet. Förvaltningsdomstolen har avslagit överklagandet som anknyter till fastighetsaffärerna, men ärendet prövas ännu av Högsta förvaltningsdomstolen. Projektets genomförande kan inledas först när det slutliga beslutsfattandet vinner laga kraft. Investeringsprogrammet har förberett genomförandet av projektet som ett hyresprojekt.

Ett internationellt, levande och fascinerande evenemangens Helsingfors

Förstärkandet av Helsingfors attraktivitet förutsätter att staden internationaliseras på ett målmedvetet sätt. Avsikten är att öka arbetskraftsinvandringen och dess andel av den totala invandringen.

Arbetskraftsinvandringen främjades bland annat genom kampanjer för att locka till sig experter samt genom särskilda åtgärder för att stödja integrationen av experterna och deras makar, samt genom att engagera dem i arbetsmarknaden (t.ex. International House Helsinki-tjänsterna, programmet för makar).

En stad för alla - Helsingfors integrationsprogram 2017–2021 blev klart våren 2018. Som en del av att underlätta etableringen har Helsingfors skapat ett program för utvecklingen av engelskspråkiga tjänster, som omfattar åtgärder för att förbättra den engelskspråkiga kommunikationen och engelskspråkiga tjänster i staden.

Antalet platser inom den engelskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken fördubblas. Helsingforsarnas språkkunskaper görs mångsidigare genom en ökning av språkbad och språkberikad utbildning och fostran. Undervisningen i det första främmande språket eller det andra inhemska språket inleds i staden redan från och med första årskursen. Undervisningen i kinesiska utvidgas. I samverkan med Nordiska nätverk skapas det gemensamma konceptet "Nordiska skolan" i Helsingfors.

Språkundervisningen har utökats i Helsingfors. Varje år börjar 6 000 förstaklassare studera A1-språket i förtid. Antalet platser i undervisningen på engelska har fördubblats. Det kinesiska språkutbudet har ökats inom grund- och gymnasieutbildningen. Undervisningen i A2-språket har tidigarelagts och börjar i årskurs 3. Yrkes- och vuxeninstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto erbjuder undervisning i engelska språket. Språkmedvetenheten hos personalen inom fostran och utbildningssektorn har ökats genom utbildning i alla utbildningsformer.

Området kring Banan och Tölöviken görs till ett högklassigt och internationellt känt centrum för kultur och fritid. Utvecklandet av Södervik till ett internationellt framstående, permanent evenemangsområde utreds. Museinätverket utvecklas och stärks fortsättningsvis. Helsingfors lättar på sina tillstånds- och arrangemangsförfaranden så att det är enkelt att ordna olika slags evenemang i staden.

Rapporten om den nya organisationen i stadens konstmuseum HAM färdigställdes i oktober 2019. Som ett resultat av studien utreds Söderviks gasklockor som en central plats för museet när det flyttar från Tennispalatset. Under 2020 anordnades en arkitekttävling i samarbete mellan Suvilahti Event Hub Oy, Finlands Arkitektförbund SAFA och staden om planeringen av evenemangskvarteret som kommer till evenemangsområdet i Södervik. Arbetet med detaljplanen har inletts i samarbete med tävlingens vinnare. Planområdet omfattar också ett evenemangsområde som planeras genom ett konsultarbete. Dessutom har förutsättningarna för området att fungera som en plats för större evenemang förbättrats.

Utträdesplanen för utvecklingen av området i Hanaholmen blev klar i slutet av 2020. Planeringen av användningen efter kraftverksverksamheten (2024) har inletts och den preliminära tanken är att använda kraftverket för kultur- och fritidsbruk. Byggnadens utrymmesbehovsutredning pågår.

Ett attraktivt centrum är Helsingfors visitkort och livsvillkor. Helsingfors centrum är en livskraftig, attraktiv plats som samlar kommersiella tjänster, evenemang, trivsel och medborgarverksamhet.

På grund av coronakrisen minskade antalet personer som vistades i och besökte centrumområdet från 7,6 miljoner (2019) till 4,5 miljoner (2020), -40,8 procent.

Under coronakrisen genomfördes Senatstorgets sommarterrass och för sommaren 2021 kommer ett liknande projekt att genomföras på Kaserntorget. Dessutom har evenemangen stötts av bland annat Helsingfors evenemangsstiftelsen och Helsingfors festspel. Under sommaren 2020 och 2021 stöddes restaurangernas verksamhet genom att underlätta tillståndsförfarandena för terrasser.

Staden utreder förutsättningarna för en betydande utvidgning av promenadcentrum, som främjar trivseln och funktionaliteten i stadskärnan, samt en underjordisk matargata, som minskar genomfartstrafiken i centrum och den tunga trafiken till och från hamnarna i gaturummet.

Projektet att utreda förutsättningarna för utvidgandet av promenadcentrum och en underjordisk matargata framskred inte i enlighet med den godkända projektplanen, utan stadsstyrelsen beslutade om vidareplaneringen av ett promenadcentrum samt att planeringen av den underjordiska matargatan inte fortsätter.

3.2.2021 tog stadsfullmäktige ett principbeslut om omstruktureringen av hamnverksamheten och om utgångspunkterna för markanvändning i hamnområdena i Södra hamnen, Skatudden och Västra hamnen. Hamnverksamheten centraliseras till Skatudden och Västra hamnen, dessutom planeras en hamntunnel från Västra hamnen till Västerleden. Målet är att göra stadskärnan och Södra hamnens område till ett mångsidigt, trivsamt och attraktivt stadsområde vid havet.

I Södra hamnen är markanvändningens mål att utveckla en mer betydande del av området till en aktiv och levande fotgängarmiljö. Detta kräver att planeringen av markanvändningen kan genomföras utan begränsningar som orsakas av hamnområdesreservationer och utan inverkan från fordonstrafiken i hamnverksamheten. I den fortsatta planeringen ingår Esplanadernas område, för vilka en analys av de olika alternativen genomförs. Utifrån analysen fastställs lösningarna under hösten 2021. På basis av förberedelserna bestäms samtidigt promenadcentrumets följande steg. Stadsstyrelsens beslut om centrumvisionen 25.1.2021 främjar också möjligheterna för ett promenadcentrum.

Strandzonen från Olympiaterminalen till Salutorget utvecklas med målet att åstadkomma en funktionell helhet som stöder livskraften i centrum.

För att utveckla området anordnar staden en kvalitets- och koncepttävling för att hitta en mycket ambitiös men samtidigt genomförbar övergripande plan för den framtida planeringen och förverkligandet av området. Tävlingen inleds våren 2021 och torde vara klar under 2022. Byggandet i området kunde påbörjas under 2025. Området omfattar också ett område reserverat för det nya arkitektur- och designmuseet, för vilket en egen arkitekttävling ordnas senare.