4. Sammanfattning av viktiga lärdomar och utvecklingsområden

I Världens bäst fungerande stad-tänkandet står ett allt bättre Helsingfors i centrum.

Efter en betydande administrativ reform och med tanke på stadens modernisering har den viktigaste förändringen i verksamhetskulturen i utvecklingen av staden gått i en mer kundorienterad riktning. Behovet av att utveckla arbetskulturen som identifierades i halvtidsöversynen och de åtgärder som vidtagits i enlighet med detta återspeglas också positivt i resultaten. Enligt personalen har den strategiska förnyelsen och ledarskapet utvecklats och personalens välbefinnande i arbetet samt erfarenheterna av ledarskap och stadens förnyelse förbättrats i takt med att strategiperioden fortskrider. Utvecklingen av samarbetet inom stadsorganisationen kräver dock fortfarande åtgärder. Coronakrisen har påskyndat många utvecklingar som påbörjats tidigare och har samtidigt gjort stadens verksamhet snabbare, smidigare och mer strategisk. Detta har återspeglats i samarbetet mellan branscherna och centralförvaltningen i krishanteringen samt bl.a. i det snabba sätt på vilket nya tjänster som tillgodoser stadsbornas behov produceras (t.ex. situationsbilden om coronaviruset, Helsinki Apu, distributionen av masker, Senatstorgets sommarterrass osv.). Bland indikatorerna ökade invånarnas vilja att rekommendera Helsingfors från hösten 2019 till våren 2020 i Helsingforsbarometern.

I tryggandet av hållbar tillväxt har vi gått i rätt riktning när det gäller bostäder, trafiklösningar, stadsstruktur, energieffektivitet och utsläpp, detta stöds huvudsakligen också av mätarobservationerna. Enligt stadsstrukturindikatorerna 2020 har relativt fler nya invånare bosatt sig i närheten av järnvägstrafiken, vilket innebär att utvecklingen är förtätande enligt målsättningen. Coronakrisen har haft en betydande inverkan på rörlighetsbehoven, så det är t.ex. svårt att bedöma utvecklingen av pendling som färdsätt.

När det gäller hållbar tillväxt skapar den allmänna ekonomiska situationen och särskilt utmaningarna inom tjänstesektorn, arbetslösheten och livskraften i centrum betydande osäkerheter. Välfärdssegregationen, polariseringen mellan befolkningsgrupper och segregationen mellan stadsdelar utgör ett betydande hot. Som helhet visar indikatorerna för regional segregation att segregationen fortsätter. Trots stadens snabba insatser ökar coronakrisen åtminstone tillfälligt hälsoproblemen både bland barn och unga, åldringar och vuxna. Hobbyverksamheten har främjats, men det finns mycket kvar att göra när det gäller de stadsgemensamma målen och de mera omfattande effektiva åtgärderna för att säkerställa ungdomars välbefinnande, senast till följd av coronakrisen. Under strategiperioden har man klart förstått vikten av rörlighet som en folkhälsofråga mer brett. Rörlighetsindikatorerna visar på många olika trender i olika befolkningsgrupper. Enligt enkäterna tycks rörligheten ha ökat, men mätningar baserade på faktisk rörlighet stöder inte detta helt.

När det gäller strategiindikatorerna är utvecklingen av indikatorerna för det sociala och psykiska välbefinnandet för barn och ungdomar med särskilda behov oroväckande. I mätningen 2019 visade sju av åtta indikatorer på depression och ensamhet en negativ utveckling.

Utvecklingen av stadens serviceverksamhet har utvecklats i enlighet med målen i stadsstrategin och genom att lägga till kundorientering. Det finns goda framgångar i bland annat de enhetliga service- och vårdkedjorna inom social- och hälsovården samt inom fostran och utbildning.

Digitaliseringen har utvecklats i allt snabbare takt, vilket bland annat har möjliggjort en snabb ökning i prediktiv kundservice och kunskapsunderlag.

Några viktiga punkter för strategiperioden 2017–2021 från centralförvaltningens och branschernas bedömningar av de förnyade tjänsterna:

• De lokala tjänsterna inom småbarnspedagogiken och grundutbildningen utgör en enhetlig inlärningsväg med mätning av kundupplevelsen som grund för en ständig förbättring. Enhetskostnaderna ligger nu nära genomsnittet i andra storstäder.
• Inom kultur och fritid blev Ode klart utan att äventyra närbiblioteken och har banat väg som en pionjär inom modern servicedesign. Det uppsökande och patrullerande ungdomsarbetet har utvidgats och ungdomsarbetet följer en kunskapsbaserad positiv diskrimineringsmodell. Man har fortsatt öppna lokaler för användning av stadsborna genom utvecklingen av Varaamo. I coronasituationen har tjänsterna på ett djärvt sätt förnyats, såsom fjärrtjänsterna och Helsingfors-hjälpen. Rörligheten har främjats i staden i ett storskaligt samarbete. Den havsnära stadsgemenskapen har förbättrats. Inom stadsmiljösektorn har man hållits inom bostadsproduktionsmålen.
• Det koldioxidneutrala Helsingfors har skapat en god grund för att uppnå stadens koldioxidneutralitetsmål för 2035. Det är viktigt att fokusera på stora utsläppsminskningsmål och att sträva efter att förändra stadens grundläggande verksamhet så att koldioxidneutraliteten står i centrum för de grundläggande aktiviteterna. Utvecklingen av trafiknätet och planeringen av hållbara färdsätt har framskridit i linje med målen. Levande, särpräglade och trygga stadsdelar har främjats, bland annat genom att utveckla kompletteringsbyggandet och stationsområden. Att minska olägenheterna från gatuarbete kräver fortfarande ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete.
• Inom social- och hälsovårdssektorn har invånarnas och kundernas delaktighet i utvecklingen stärkts och kundfeedback har systematiskt samlats in och utnyttjats även under coronatiden. En fenomenbaserad utveckling av flera service- och vårdkedjor har inletts. Elektroniska tjänster har införts och användningen har kraftigt ökats. Förändringarna i verksamhetskulturen och anpassningen av nya verksamhetsmodeller kräver långsiktigt arbete. Coronapandemin och den ekonomiska situationen gör det svårare att gå vidare och genomföra flera utvecklingsprocesser. Trots utvecklingsarbetet fortsätter kundantalet och behoven att öka inom servicen för personer med funktionsnedsättning och barnskyddet.
• Inom centralförvaltningen har samarbetet mellan stadens gemensamma funktioner och tjänsterna (t.ex. kommunikation, budgetering, digitalisering och HR) utvecklats i samarbete mellan kansliet och sektorerna. Kapitalförvaltningen och lokalstrategin har utvecklats, men det finns fortfarande utmaningar gällande lokalernas tillgänglighet, hälsa och säkerhet. Stadens digitaliseringsprogram har framskridit och sedan början av 2021 har stadens digitala grund organiserats till en helhet som en del av den nya strategiavdelningen och dess digitaliseringsenhet. Den regionala byggförvaltningen har möjliggjort en hög nivå på bostadsproduktionen och det nya programmet för boende och markanvändning, BM-programmet, har godkänts av fullmäktige. Tillgången på stadens arbetskraft är fortfarande ett problem, även om arbetskraftsutbudet har ökat i takt med att arbetslösheten har ökat.
• Inom industrin och sysselsättningen har stödjandet av tillväxtföretag utvecklats med bland annat Maria 01-konceptet och utvecklingen av inkubatorverksamheten. När det gäller sysselsättningsförvaltningen har servicevägar till utbildning och arbetsliv utvecklats. Under strategiperioden förbereddes och lanserades ett kommunalt sysselsättningsexperiment som avsevärt ökar stadens ansvar för sysselsättningsförvaltningen. Coronakrisen gjorde att arbetslösheten ökade särskilt bland ungdomar och personer med främmande språk.

När det gäller målet om en ansvarsfull ekonomi framskred början av fullmäktigeperioden som planerat, med undantag av produktivitetsmålet. Ökningen av driftskostnader har varit större än strategimålet och budgetarna har överskridit målnivån redan vid tidpunkten för beslutet. I och med coronakrisen är produktivitetsmålen allt viktigare för att stabilisera ekonomin. Stadens tidigare ansvarsfulla ekonomi gjorde det möjligt för staden att upprätthålla tjänsteproduktionen och att investera även mitt under coronakrisen.

I den effektivare intressebevakningen har Helsingfors synlighet och effektivitet ökat både nationellt och internationellt. Det starka varumärket och den ökade synligheten är både nationella och internationella framgångar.

Helsingfors har gjort en starkare nationell påverkan bland annat tack vare C21-nätverket. Internationellt samarbete har genomförts med både FN och den amerikanska stiftelsen Bloomberg Foundation. Målet att klara den globala konkurrensen har också förverkligats genom att öka deltagandet i internationell verksamhet i stadsorganisationen i större utsträckning.