8. Tjänsterna förnyas

Driven av coronakrisen har förnyelsen av tjänster och bemötandet av situationsbilden och snabbt föränderliga behov tagit betydande steg framåt i alla stadens sektorer, ämbetsverk och företag. Under fullmäktigeperioden har verksamhetsmodellerna förnyats inom social- och hälsovårdstjänsterna och lågtröskeltjänster, servicesedlar, externa tjänster och digitala tjänster ökats. Digitalisering och kontinuitet i utbildningsvägar har främjats i undervisningen. Gratis småbarnspedagogik genomfördes för femåringar 4 h/dag. Kulturstigen som skapades för skolorna och gratis kollektivtrafik för skolbarn har gjort det möjligt att ha hela staden som lärmiljö. Campusområdet i Kvarnbäcken och Urhea-campus genomförs och det havsnära Helsingfors har främjats. Luftkvalitetens utvecklingen har varit god och naturskyddsområden har upprättats. Energieffektivitetskrav har lagts till för byggande. När det gäller välfärdsförvaltningen har man genomfört vägledningsstrukturen för välmående och hälsa (Hyte), beslutat om en välfärdsplan och definierat stads-gemensamma mål för välmående och hälsa i 2021 års budget.

Det finns också fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller tjänster. När det gäller lärande är utmaningen att yrkesutbildningen och vuxenutbildningen avbryts, samt inlärnings- och kompetensklyftan på grund av coronaviruset. Säkerheten och hälsan i utbildningens lokaler kräver fortfarande arbete, även om reparationer och förnyelse av utrymmena har ökats under perioden. Tillgången till hälsocentralstjänster och mentalvårdstjänster är fortfarande ett problem. Genomförandet, automatiseringen och proaktiva tjänster för digitalisering av tjänster kräver utveckling. För att säkerställa välbefinnande bör mängden motion och fysisk prestation förbättras (barn, ungdomar, vuxna, åldringar). Företagens vilja att rekommendera Helsingfors minskade i slutet av perioden efter bättre resultat i början av perioden. När det gäller att minska utsläppen av växthusgaser är staden på rätt väg, men med de nuvarande åtgärderna är det inte säkert att målen uppnås.

De elektroniska tjänsterna ges prioritet och de kan användas oberoende av veckodag eller klockslag.  Förnyandet av tjänsterna fortsätter och dessutom ses det till att nåbarheten, de branschövergripande kunskaperna och samserviceprincipen stärks och att olika slags arbetsformer nära invånaren utvecklas.

I Helsingfors tas e-tjänster i bruk i så stor omfattning som möjligt och elektronisk respons samlas in systematiskt.

De nya verksamhetsmodellerna inom social- och hälsovårdstjänsterna har implementerats i hela staden. Utvecklingen av tre verksamhetsmodeller (hälso- och välfärdscentral, familjecentral och seniortjänster) har fortsatt genom att stärka integrationen av tjänster. Integrationen gynnar kunder som i synnerhet behöver många tjänster. Mellan familjecentralen, hälso- och välfärdscentralen och verksamhetsmodellerna för seniortjänster utvecklas kundvägledning och konsultationspraxis. En fenomenbaserad utveckling av flera service- och vårdkedjor har inletts. Produktionssättet för tjänster har diversifierats och till exempel användningen av servicesedlar har utvidgats och ett nytt servicesedelsystem har införts.

För att minska hemlösheten har en handlingsplan utarbetats.

Coronapandemin och den ekonomiska situationen gör det svårare att gå vidare och genomföra flera utvecklingsprocesser. På grund av hanteringen av pandemin finns det till exempel förståeliga utmaningar när det gäller att förbättra tillgången till hälsocentraltjänster. Förändringarna i verksamhetskulturen och anpassningen av nya verksamhetsmodeller kräver långsiktigt arbete.

I Helsingfors ökar antalet kunder och kundbehoven inom områden som funktionshinder och barnskydd – delvis oavsett utvecklingsåtgärder.

Under coronasituationen har en djärv förnyelse av tjänsterna genomförts, bland annat fjärrtjänster, patrullerande arbete, Helsingfors-hjälpen och samarbete i huvudstadsregionen.

Användarnas nöjdhet med stadens digitala tjänster har mätts i enkäter. 74 procent av de 2 623 tillfrågade upplevde att den elektroniska tjänsten är lätt att använda. NPS-rekommendationsindexet för Helsingfors stads elektroniska tjänst var 33. Bland helsingforsarna i åldern 16–89 år ansåg 12,2 procent att public service-webbplatserna var svåra att använda (8,2 procent) eller använde dem inte alls (4,0 procent).

Nytt i Helsingfors-evenemangskonceptet har utvecklats och satts online. Antalet deltagare har varit mångfaldigt jämfört med närevenemang. I utvecklingen av stadsmiljön har interaktionen systematiskt tagits online och sätten att delta online har utökats.

Totalt 26 öppna gränssnitt har öppnats i stadens närmare 900 informationssystem. Genom applikationer som använder gränssnitt har stadsborna till exempel kunnat följa utvecklingen av Staras snöplogning i realtid (Aurat på kartan) eller se kundfeedback som staden fått per tema eller region.

Helsingfors är världens mest verkningsfulla läroplats

I Helsingfors utnyttjas hela staden som ett rum för inlärning i alla åldrar. Den digitala teknologin berikar inlärningen och möjliggör inlärning som är oberoende av tid och plats.

Målet att tänka på hela staden som en miljö för lärande och arbete har förändrat tänkandet om lärande och aktiviteter. Möjligheterna att nå detta mål har ökats med gratis kollektivtrafik för skolbarn, som trädde i kraft i början av 2019. För att uppnå framgång har användningen av digitala lösningar också varit central. Under 2020 infördes Kulturstigen i nära samarbete med kultur- och fritidssektorn och andra aktörer.

I Helsingfors har man arbetat för att säkerställa undervisningens kvalitet och utveckla läranderesultaten. De matematiska och språkliga färdigheterna hos elever i årskurs 1 ligger i genomsnitt 6 procent över den nationella nivån. I A-engelskan i årskurs 7 nådde 82 procent av flickorna och pojkarna i Helsingfors minst en god kompetensnivå. Med en högklassig fostran och utbildning skapas välbefinnande och förebyggs utslagning.

I Helsingfors byggs en verksamhetsmodell för en smartskola för innovation och förverkligande av framtidens pedagogiska lösningar.

Digitaliseringen av undervisningen har varit framgångsrik på många sätt. Digitala lösningar är starkt kopplade till förnyelsen av pedagogik och verksamhet. Övergången till distansundervisning under coronaåret var en bekräftelse på att målet har uppnåtts. Inom fostran och utbildning har den nödvändiga reformen av IT-utrustning, maskiner och infrastruktur genomförts på ett omfattande sätt, samtidigt som man har investerat i personalutbildning. Staden har infört molnbaserade lärmiljöer. Många administrativa informationssystem har dock fortsättningsvis varit föråldrade och tröga att använda (t.ex. personal-, elev- och studerandehanteringssystemen).

I anslutning till yrkeshögskolan Metropolia i Kvarnbäcken bildas ett internationellt intressant campus i byggbranschen, där det utbildas proffs på yrkeshögskolenivån och på andra stadiet. Byggandet av Backasbrinkens Urhea-campus som kombinerar studier, idrott och boende främjas.

I det nya kompetenscentrumet för byggbranschen vid campuset i Kvarnbäcken samarbetar yrkes- och vuxeninstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto med yrkeshögskolan Metropolia, samt företag inom branschen och det omgivande samhället. Utrymmeskonceptet för det nya campuset bygger på det samarbete som överenskommits med Metropolia och en gemensam användning av utrymmena. Byggnaden, som ska stå klar 2023, kommer att genomföras som ett livscykelprojekt.

Urhea-campuset görs till ett centrum för idrottsexpertis. Urhea-campuset består av utbyggnaden av Backasbrinkens gymnasium, idrottshallen samt och studentbostadshusen. I det gemensamma projektet verkställs gemensamma lokaler för gymnasiet, idrottshallen och HOAS. Byggnadsarbetet som påbörjades 2019 slutförs i april 2021.

Småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen på finska och svenska är attraktiv närservice. I Helsingfors bevaras den subjektiva rätten till dagvård och personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken hålls på den nuvarande nivån. Avgiftsfriheten inom småbarnspedagogiken främjas så att den gäller dem som fyllt fem år i minst fyra timmar per dag. Under fullmäktigeperioden bereds beslut om utvidgande av avgiftsfriheten också till yngre åldersgrupper.

Gratis småbarnspedagogik för 5-åriga helsingforsare (4 timmar/dag) har genomförts sedan augusti 2018.

I Helsingfors förverkligas utbildningsgarantin: efter den grundläggande utbildningen får alla en studieplats inom gymnasie- eller yrkesutbildningen. Helsingfors mål är att fullföljandegraden inom utbildningen på andra stadiet förbättras avsevärt.

Helsingfors förverkligar utbildningsgarantin, alla som fullföljer den grundläggande utbildningen erbjuds en studieplats för fortsatta studier. Engagemanget inom yrkesutbildningen försämrades kraftigt under 2020. De avbrutna studierna ökade från 8,4 procent 2019 till 12,7 procent 2020.

Ökningen av negativt avbrutna studier vid Stadin ammatti- ja aikuisopisto har särskilt påverkats av antalet personer i åldern 18–20 år som avbröt studierna. Många faktorer, inklusive sådana som ligger utanför läroanstalten, påverkar de unga vuxnas engagemang i studierna, som till exempel livssituationen och utmaningar förknippade med den, t.ex. uppehället.

Coronaviruset har också inverkat på att studeranden har avbrutit studierna, trots de stödåtgärder som läroanstalterna erbjuder. Den snabba övergången till distansundervisning utmanade förverkligandet av yrkesmässigt innehåll och lärarnas digitala pedagogiska färdigheter, trots det stöd som gavs. Studerandena fick tillgång till verktygen för distansundervisning med en fördröjning. Den snabba försämringen av sysselsättningssituationen och indragningen av utbildningsplatser på arbetsmarknaden har påverkat motivationen att studera.

I Helsingfors har barn och unga trygga och sunda inlärningsmiljöer.

Det är skäl att fortfarande fästa uppmärksamheten på säkerhet och hälsa i utrymmena inom fostran och utbildning. Man har ständigt uppmärksammat byggkvaliteten och ett brett spektrum av byggproblem och resurser har krävts för att reparera dem. Dessutom är behovet av tjänster och faciliteter inte i regional balans.

Staden tar fram en fastighetsstrategi med riktlinjer för planering, byggherreverksamhet, byggande, underhåll och ägande av stadens fastigheter.  I strategin ingår en plan för ombyggnad eller ersättande av skol-, daghems- och lekparksbyggnader som lider av problem med inomhusluften.

Lokalstrategin fastställdes av stadsstyrelsen 22.6.2020 och dessförinnan hade ett fastighetspolitiskt program och ett inomhusluftsprogram tagits fram. Lokalstrategins mål är att de värden som definieras i strategin vägleder skötseln av lokalerna på ett ekonomiskt hållbart sätt i framtiden. Verksamheten i anknytning till lokalerna styrs av stadens övergripande intresse, övergripande ekonomi och livscykelekonomi, framsynthet, koldioxidneutralitet, säkerhet och hälsa, och särskilt livslängd. Livslängden inkluderar att förbättra kvaliteten och framsyntheten både gällande byggande och underhåll, men också lokalernas anpassningsförmåga. I sig främjar strategin koldioxidsnåla byggnader och livscykelekonomi, samt förutsätter flexibilitet i till exempel planeringen och myndighetsverksamheten när det gäller användningen av byggnader.

I linje med lokalstrategins mål förnyades organisationen av byggnader och allmänna områden inom stadsmiljösektorn till kundorienterad, vilket förbättrar samarbetet med användarsektorerna. Investeringsnivån har ökat och genomförandegraden har förbättrats. I linje med strategin och besluten har projekten också gjort framsteg med hjälp av nya former av genomföranden, till exempel genom livscykelprojekt. Under strategiperioden har över 4 000 nya förskoleplatser färdigställts.

Under 2019 färdigställdes nya utrymmen i Sophie Mannerheim skola i enlighet med strategiregistreringen.

En hälsosam stad i rörelse för alla

Helsingfors skapar samarbetsstrukturer för främjande av hälsa och välfärd i staden och framhäver ökandet av rörligheten till ett pilotprojekt inom hälsa och välfärd. Rörligheten främjas allt mångsidigare med hjälp av tjänster som staden producerar. Rörelse görs allt mera till en fast del av vardagen för barn och unga inom småbarnspedagogiken och i skolorna.

Stadsstyrelsen beslöt att starta en lednings- och samordningsstruktur för främjande av välfärd och hälsa 14.5.2018. Samtidigt beslutades att stadsstyrelsen är den institution som ansvarar för arbetet med förebyggande av drogmissbruk och uppgifterna utförs av styrgruppen för främjande av välbefinnande och hälsa. Stadsfullmäktige godkände välfärdsplanen 19.6.2019 och dess innehåll har väglett och stärkt arbetet med att främja välfärd och hälsa under fullmäktigeperioden. Lagstadgad rapporteringspraxis för främjandet av välfärd och hälsa har skapats för stadsfullmäktige genom att en gång om året utarbeta stadens HYTE-barometer och en omfattande välfärdsrapport en gång per fullmäktigeperioden.

Stadsstyrelsen godkände motions- och rörlighetsprogrammet 3.12.2018.

Inom motion och rörlighet har man utfört forskningsdrivet utvecklingsarbete utöver sektorgränserna som involverar intressenter och stadsbor. Med ett 60-tal konkreta åtgärder har man systemiskt påverkat människors medvetenhet, fysiska miljö samt vardagspraxis inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, arbetsplatserna och äldreomsorgen.

Rörligheten har uppfattats som en bredare fråga än motion under fritiden som delvis är inriktad på att främja välbefinnande och hälsa, hållbar stadsutveckling och förebyggande av segregation. Helsingfors utsågs till Finlands mest rörliga kommun 2019 och Finlands mest aktiva arbetsplats 2020.

Motions- och rörlighetsprogrammets strategiska mål är att stadsbor och stadens anställda ska röra sig mer och sitta mindre till och med år 2023. Bedömningen av den verkliga förändringen i stadsbornas rörlighet har krävt att nya uppföljningsstudier som genomförs med hjälp av rörlighetsindikatorer har inletts. Under de kommande åren finns uppföljningsdata från dessa tillgängliga. Undersökningarna visar på både en positiv och en negativ utveckling inom rörlighet.

Under 2017 och 2019 undersöktes rörligheten bland elever som studerar i olika årskurser i grundskolan, gymnasier och yrkesskolan. 38,7 procent av eleverna i årskurs 4-5 rörde sig minst en timme per dag; 22,7 procent av eleverna i årskurs 8-9; 15,6 procent av eleverna i klass 1 och 2 i gymnasiet och 23,0 procent av studerandena inom yrkesutbildningen. Rörligheten i den yngsta åldersgruppen hade minskat med 6,3 procentenheter, medan rörligheten för andra ökade med 1,7, 1,6 och 6,4 procentenheter.

Vuxna som motionerar eller idrottar flera gånger i veckan har undersökts under 2015 och 2018. 34,3 procent (-0,4 procentenheter) av åldersgruppen 20–54 år motionerade mycket; 20,2 procent (+3,5 procentenheter) av åldersgruppen 55-74 och 12,7 procent av personerna över 75 år .

I mätningen av skolbarnens fysiska prestationer är målet att mätresultaten förbättras och ligger över de nationella medianresultaten. Mätningarna som utförs varje år som en del av den nationella grundutbildningsplanen når majoriteten av åldersgruppen i Helsingfors: 78,4 procent av eleverna i årskurs 5 (54 procent 2018) och 76,2 procent av eleverna i årskurs 8 (61,0 procent 2018). Uthållighetskonditionen för både flickor och pojkar har försämrats både nationellt och i Helsingfors. Helsingforsarnas resultat i förhållande till hela landet förbättras i den äldre åldersgruppen.

Helsingfors lockar aktivt de äldre att röra på sig, både till motion och till kultur.

Staden genomförde ett invånarorienterat utvecklingsprojekt för att öka rörligheten bland äldre i samarbete med den amerikanska Bloomberg stiftelsen och genomförde ett praktiskt internationellt samarbete.

För första gången innehöll budgeten för 2021 ett stadsgemensamt mål för att främja välbefinnande och hälsa, där äldre människors rörlighet och funktionsförmåga främjas genom ett gemensamt arbete inom alla branscher.

Användningen av rörlighetsavtal inom bland annat hemvården framskred. Användningen av statens arvsmedel inriktades på ett nytt sätt genom att ge bidrag till kulturverksamhet som stöder äldre människors välbefinnande och funktionsförmåga i Helsingfors.

I Helsingfors stärks hemvården och välbefinnandet hos dess kunder och anställda och finns en strävan att förebygga akuta situationer.

Åldringarnas hemtjänster som stöder boende i hemmet har i stor utsträckning utvecklats och tagits i bruk.

Helsingfors bygger social- och hälsovårdstjänster som helsingforsarna vill välja.

Förmansnätverkens verksamhet i familjecentralerna och hälso- och välfärdscentralerna stabiliserades och stödde anpassningen och integrationen av verksamhetsmodeller på alla områden. Även inom seniortjänsterna samarbetade förmansnätverken i hälso- och välfärdscentraler. Samarbete över tjänstepaket och sektorgränser främjades.

Tillgången till tjänster förbättrades bland annat genom att man utvidgade lågtröskeltjänster och ökade användningen av servicesedlar, samt genom att utnyttja externa tjänsteleverantörer och organisatoriskt samarbete. Dessutom erbjöds digitala tjänster och fjärrtjänster i större utsträckning än tidigare.

Kontakten underlättades genom att utöka kontaktkanalernas öppettider. Till exempel i början av coronapandemin utökades öppettiderna i Seniorinfon. Utbudet av digitala tjänster ökade.

Kundjuryns verksamhet fortsatte med onlinemöten och erfarenhetsexpertverksamheten med telefonkontakter. Flera enkäter genomfördes, vars resultat utnyttjades i utvecklingen av hälso- och välfärdscentraler och familjecentraler. I enkäterna användes mobilsamhället som en ny metod, genom vilket vi nådde framförallt unga familjer och tjänsteanvändare.

Helsingfors deltar aktivt i beredningen av landskaps- och vårdreformen och säkrar att den stora stadens angelägenheter beaktas i reformen.

Staden har deltagit i beredningen av de olika skedena i social- och hälsovårdsreformen. I stadens utlåtanden och i samarbetet med stora städer har reformens inverkan på Helsingfors förts fram. Till följd av Helsingfors och städernas gemensamma aktiva intressebevakning har Helsingfors stad blivit en av huvudparterna i diskussionen om reformen av social- och hälsovården. Helsingfors deltog också i utarbetandet av särlösningen för Nyland och Helsingfors.

Levande, särpräglade och trygga stadsdelar

Helsingfors är en stad där alla stadsdelar är levande, trivsamma och särpräglade och där invånarna känner sig hemma. Helsingfors stöder invånarnas och sammanslutningarnas lokala initiativrikedom och samverkan. Målet är att differentieringen mellan de olika områdena i Helsingfors minskar och välfärdsskillnaderna mellan stadsdelarna reduceras.

I en undersökning som genomfördes 2018 kände 80,9 procent av helsingforsarna sig trygga med att röra sig i sitt eget bostadsområde på kvällarna under helgerna. Resultatet är 3,5 procentenheter högre än 2015.

Skillnaderna i välbefinnande har beskrivits genom indexgranskningar av regional differentiering. Under 2016–2019 har differentieringen mätt enligt invånarnas utbildningsnivå i området minskat med 0,8 procentenheter. Mätt enligt inkomstnivå har differentieringen ökat med 0,7 procentenheter under samma tidsperiod. Områdena har differentierats enligt befolkningens etniska bakgrund med +1,3 procentenheter.

Coronapandemin och de åtgärder som krävts har ökat inlärningsklyftan och barn och unga mår sämre än tidigare. Klyftan mellan lärande och färdigheter har ackumulerats, särskilt bland elever som redan tidigare haft inlärningssvårigheter. Psykisk ohälsa bland unga har ökat och socialt illamående kan ses till exempel i det ökade antalet kunder inom elevhälsan.

Helsingfors ska vara Finlands bästa stad för företag.

Företagens vilja att rekommendera Helsingfors som etableringsort (nettorekommendationsindexet, NPS) låg på nivå 9 under 2020, vilket var 4 indexpunkter lägre än 2016.

Enkäterna som genomförts under olika år är inte helt jämförbara på grund av urvalsförfarandet. I enkäten som genomfördes 2020 rekommenderades Helsingfors mest av IKT/informations- och kommunikationsföretag, samt finans- och försäkringsbolag och minst av transport- och lagringsföretag och industrin. Placeringen mellan branscherna har hållits ganska stabil i enkäterna som genomförts under olika år.

I staden utvecklas förutsättningarna för näringslivets logistik aktivt. Trafiksystemets utveckling mot lägre utsläpp avancerar och de hälsovådliga utsläppen minskar betydligt. Helsingfors är en föregångare i fråga om ett helhetsbetonat, fungerande smart trafiksystem.

Programmet för det smarta trafiksystemet godkändes av stadsstyrelsen 1.3.2021 och det kommer att genomföras. Smarttrafiken är en del av transportsystemet som kopplar samman de som rör sig med systemet och dess tjänster. Fokusområdena är trafikinformation, trafikledning, mobilitetstjänster och automatisering av trafiken. Under 2030 kan användarna i trafikinformationens målsituation fatta sina beslut om en resa på grundval av högklassig situationsinformation som omfattar alla färdmedel med hjälp av många kommunikationskanaler. Företagen som tillhandahåller transport- och mobilitetstjänster kan planera sin verksamhet och fungera mer effektivt.

I samarbete med företag har man experimenterat med nya trafiktjänster som baserar sig på stadsbornas och företagens behov.

Naturskyddsprogrammet förverkligas och skogsnätverket stärks.

Att stärka diversiteten i stadsnaturen. I Helsingfors naturvård tas diversiteten allt mer i beaktande och stadens naturvårdsprogram har aktivt främjats: under strategiperioden 2017–2021 har 11 nya naturskyddsområden etablerats i Helsingfors. För närvarande förbereder NTM-centralen en ansökan.

Ett beslut om projektet Nationalstadsparken fattas under den pågående fullmäktigeperioden efter att den pågående utredningen färdigställts.

Förundersökningen om Nationalstadsparken färdigställdes. Stadsmiljönämnden godkände den 26.5.2020 och föreslog för stadsstyrelsen att alternativet Nyky+ skulle godkännas och att staden skulle börja förbereda etableringen av en nationalstadspark utifrån kärnan i de mest självklara områdena, centralparken och Tomtbacka.

Öppnandet av den närliggande skärgården för allmänheten fortsätter. För att främja helsingforsarnas rekreationsmöjligheter, utveckla turisttjänsterna och stärka stadens allmänna attraktivitet utarbetas en strategi för den havsnära staden. I den söks metoder bl.a. för att förbättra tillgängligheten till stadens havsnära mål, utveckla tjänsterna i skärgården och främja evenemang vid havet. I Helsingfors skapas en internationell biennal för offentlig konst som utnyttjar skärgården.

Av de 50 åtgärderna i havsstrategiprojektet inleddes 40 väl och 10 på ett tillfredsställande sätt. Rekreationsanvändningen av Vårdö och Kalvholmen aktiverades. Infrastrukturen på Skanslandet genomfördes samt andra åtgärder som Helsingforsbiennalen kräver.

Strandrutterna och strandens serviceutbud och dess förutsättningar har utvecklats och varje år har nya öar öppnats som rekreationsplatser. Vattentrafiken har utvecklats genom experiment och en innovativ upphandling av vattentransporter äger rum under våren 2021.

Den första Helsingforsbiennalen ordnas 12.6–26.9.2021, eftersom det ursprungliga genomförandet sköts upp på grund av coronapandemin. I biennalen deltar 40 konstnärer eller konstnärsgrupper. Under 2020 färdigställdes biennalens paviljong och två bryggor vid stranden vid Salutorget, och det mesta av grundarbetet på Skanslandet slutfördes också. Forststyrelsen, Jane och Aatos Erkko-stiftelsen samt flera andra stiftelser och affärspartners är involverade i genomförandet.

Modernt klimatansvar

Helsingfors ställer som mål att minska utsläppen med 60 procent före utgången av år 2030 och tidigarelägga kolneutralitetsmålet från år 2050 till år 2035.

År 2019 uppgick Helsingfors växthusgasutsläpp till 2 611 000 CO2-ekvivalenter. Detta var en ökning på 52 000 CO2-ekvivalenter jämfört med 2018. Utsläppsmängden per invånare på 4,0 ton (CO2-ekv./inv.) var oförändrad. De totala utsläppen har minskat med -26 procent i Helsingfors sedan 1990 och de totala utsläppen/invånare har minskat med -44 procent.

Byggnadernas energieffektivitet förbättras både i nybyggandet och i renoveringen av det gamla byggnadsbeståndet. Helsingfors energieffektivitetsnormer är ambitiösare än den nationella miniminivån. Trafikens utsläppsminskningar förverkligas i hela trafiksystemet i Helsingfors, både genom att öka gång- och cykeltrafikens popularitet och genom att höja andelen elbilar, elbussar och spårvägstrafik.

Programmet för det koldioxidneutrala Helsingfors 2035 har inletts och stora strategiska förändringar har gjorts särskilt när det gäller byggnadsbeståndet. Ambitiösa energieffektivitetskrav har ställts på stadens egen bostads- och servicebyggnadsbestånd, både för nybyggnation och renoveringar. Mängden lokalt producerad förnybar energi kommer att ökas med hjälp av både solceller och värmepumpar i nya projekt och renoveringar. Med hjälp av separat finansiering på 4,5 miljoner euro installerades solceller i det befintliga byggnadsbeståndet . I överlåtelsevillkoren för tomter för privata flervåningshus infördes ett krav på energiklass A. I början av 2021 lanserades Energirenässans-verksamhetsmodellen som gör det möjligt för staden att påskynda energirenoveringar av det privatägda bostadsbyggnadsbeståndet.

För närvarande orsakas mer än hälften av Helsingfors koldioxidutsläpp av uppvärmningen av byggnader och att hitta en hållbar uppvärmningsmetod har en avgörande inverkan på uppnåendet av målet för koldioxidneutralitet.

Helsingfors lanserade år 2020 Helsinki Energy Challenge-utmaningen, där man uppmanade hela världen att finna lösningen på hur Helsingfors modernt och rent kan värmas upp utan en värmeproduktion som baserar sig på förbränning.

Utmaningsformatet samt antalet och kvaliteten på de globala förslagen var betydande i tävlingen. Trots coronakrisen avslutades tävlingen nära den ursprungliga tidtabellen och i samarbete med internationella partner. 252 lag från 35 länder deltog i tävlingen och 10 lag valdes ut till finalen. Arbetet med de vinnande lagen fortsätter och leder sannolikt till betydande förändringar i Helsingfors planer på att hitta långsiktigt hållbara lösningar för att ersätta kol.

Utsläppsminskningar och projekt som gäller cirkulär ekonomi förverkligas i Helsingfors i samverkan med företagsvärlden och stadsborna.

I Helsingfors har hela stadens verksamhet främjats som utvecklings- och experimentmiljö. Staden har genomfört flera experiment tillsammans med företag gällande utsläppsminskningar och lösningar för cirkulär ekonomi bland annat som en del av verksamheten i Smart & Clean-stiftelsen samt i projekt som finansierats genom 6Aika-strategin. År 2021 inleddes förberedelserna för ett kluster för cirkulär ekonomi som stödjer återhämtningen från coronaviruset.

I programmet för utsläppsminskningar genomförs affärssamarbetet på behovsbasis. I Energirenässans-verksamhetsmodellen som främjar energieffektivitetsrenoveringar av det privata byggnadsbeståndet, är tjänsteleverantörerna en viktig intressent. I samma projekt har även stadsborna bjudits in att delta i klimatkampanjen med temat "Gör årets mest verkningsfulla klimatåtgärd".

Ett schemalagt åtgärdsprogram om genomförandet av utsläppsminskningarna tas fram före februari 2018.

Det koldioxidneutrala Helsingfors 2035-programmet godkändes av stadsstyrelsen i december 2018.