6. Världens bäst fungerande stad
Helsingfors vision är att vara världens bäst fungerande stad. Så skapar den de bästa förutsättningarna för ett urbant liv för sina invånare och besökare. Stadens strategiska mål är att hela tiden göra allting en aning bättre så att helsingforsarnas liv skulle vara trivsammare och enklare. Helsingfors vill vara bättre varje dag.
Världens best fungerande stad-visionen i spetsen av stadsstrategin är ambitiös och omfattande. Den täcker hela stadsstrategin och alla delområden i stadens verksamhet.
Utvärderingen av visionens implementering kan göras på grundval av den här sammanfattningshelheten samt genom att reflektera samverkan av olika indikatorer. Men om man ser på enskilda indikatorer blir förståelsen för genomförandet av visionen ofullständig. Visionens framgång bör reflekteras i stadens omfattande utveckling, moderniseringen, utvecklingen av verksamhetskulturen, förmågan att uppfylla viktiga mål och stadens kärnuppgift. I slutändan mäts visionens framgång i stadsbornas bild av stadens funktionalitet och Helsingfors framgång i konkurrensen mellan städer.
Som en internationellt orienterad metropol betjänar Helsingfors också de som kommer någon annanstans ifrån.
Antalet internationella skol- och småbarnspedagogikplatser har ökats i staden. Språkundervisningen har ökat. Engelskspråkiga tjänster har utvecklats. International House Helsinki-verksamheten har fortsatt. Evenemang på internationell nivå har utvecklats.
En levande stad med fascinerande originalitet
Den levande och originella staden har förverkligats genom att bland annat förbättra evenemangens helhet. Man har skapat samordning för stora projekt och större evenemang, en färdplan för evenemang, effektiviserat processerna kring tillstånd och grundat en Evenemangsstiftelse som ansvarar för att utveckla stadens egna evenemang. Ekosystemet för tillväxtföretag har utvecklats som en helhet där Slush-samarbetet och Startup-verksamheten har genomförts, International House Helsinki, Maria 01, det kommande Maria Campus och Mejlans campus. Ökningen av arbetsplatserna inom den privata sektorn överträffade målet för fullmäktigeperiodens närmaste år och detta har i sin tur gett staden mer styrka att ta emot coronakrisen. Bestående problem som förvärras av coronakrisen är långtidsarbetslöshet och ungdomsarbetslöshet samt segregation och uteslutning.
En levande tvåspråkighet är Helsingfors rikedom.
Tvåspråkighetskommittén som stadsstyrelsen utsett har arbetat för att främja tvåspråkigheten. Stadsstyrelsen behandlade kommitténs rapport 24.2.2020 och gav alla branscher i uppdrag att utarbeta språkplaner för utvecklingen av språktjänster och språkkunskaper hos tillräckligt med personal.
Helsingfors påskyndar förverkligandet av genomförbara storprojekt och satsar på att locka och skapa konferenser och storevenemang inom kultur och idrott. Helsingfors satsar på främjande av turism och uppmuntrar alla till att ta fram idéer som gagnar stadens attraktivitet. För att säkerställa samordningen av större projekt och större evenemang på stadsnivå och för att påskynda beslutsfattande inrättades samordningsgrupper 2018. Målet att effektivisera beslutsfattandet och ett bättre informationsflöde inom staden har i huvudsak förverkligats.
Dessutom inrättade staden en ny Evenemangsstiftelse 2018. Stiftelsen kombinerades med den tidigare stiftelsen för Helsingfors festspel samt Helsingfors Marketings evenemangsverksamhet, och stiftelsen producerar nu Helsingfors festspel, Lux Helsinki, Helsingforsdagen, Helsingfors nyår, Strömmingsmarknaden och Tomasmarknaden. Stiftelsen utvecklar Helsingfors till en allt bättre fungerande och attraktiv evenemangsstad.
En färdplan för evenemang under 2019 har godkänts för staden, genom vilken prioriterade utvecklingsåtgärder för evenemang kontinuerligt främjas. En av åtgärderna har varit att utarbeta gemensamma kriterier för sökandet efter och deltagandet i större evenemang. Dessutom har processen med tillstånd för evenemang effektiviserats och den allmänna kommunikationen och samarbetet med evenemangsarrangörer intensifierats.
Coronakrisen hade en betydande inverkan på turismens utveckling i Helsingfors. Antalet övernattningar för turister i Helsingfors minskade med 64 procent under 2020 jämfört med 2019 då nästan 4,5 miljoner övernattningar registrerades. Under 2019 hölls totalt 395 kongresser, vilket var 66 fler än 2018. Antalet kongressgäster ökade från knappt 47 000 till drygt 84 000. Statistiken för 2020 blir klar under våren 2021.
I Stockholm och Köpenhamn, vilka används som internationella referenspunkter för turistvolymen, var utvecklingen för 2020 mycket lik den i Helsingfors, dvs. den sjönk med över 60 procent från föregående år.
År 2021 förenade Helsingfors verksamheterna vid Helsinki Business Hub och Helsinki Marketing med det nya stadsmarknadsförings- och investeringsföretaget Helsinki Partners som har som uppgift att främja hållbar tillväxt i staden, locka investeringar, företag, talanger och besökare, sköta internationell försäljning och marknadsföring av staden samt att bygga internationell medvetenhet och varumärket. Samtidigt inrättades en ny turistenhet vid stadskansliets näringslivsavdelning, den ska utveckla destinationshanteringen inom turismen.
Helsingfors mål är att vara bland Europas mest fascinerande lokaliseringsplatser för nyskapande uppstartsverksamhet och det mest lockande kunskapsklustret för företag och individer som vill göra världen till en bättre plats.
Helsingfors intensifierade ytterligare samarbetet med Slush-tillväxtföretagskonceptet. Helsingfors fortsatte samarbetet med tillväxtföretagets ekosystem inom följande teman: XR, spel, hälsa och välbefinnande, utbildningsteknik och hållbara lösningar.
Slush och NewCo Helsinki har också samarbetat med forskning relaterad till startup-ekosystem. Med Slush genomfördes också en gemensam kampanj kallad "4 Reasons", vilken lyfte fram tillväxtföretagande som ett sätt att lösa världens stora problem. Det egna kampanjtemat "Ett arbetsliv värt att leva" användes för att kommunicera den högklassiga livskvalitet som staden erbjuder samt balansen mellan arbetsliv och fritid genom funktionalitet.
År 2020 publicerades en databas över startup-företag i huvudstadsregionen tillsammans med det holländska företaget Dealroom. Databasen baserar sig på öppna data.
Målet stöds av den allmänna internationaliseringen och tillgången på engelskspråkiga skol- och daghemsplatser.
Målet för näringspolitiken är att arbetstillfällena inom den privata sektorn på lång sikt ökar minst lika snabbt som invånarantalet. Arbetet för att utveckla Maria 01 till norra Europas största campus för tillväxtföretag fortsätter och Mejlans campus ställning som en internationellt betydande innovations- och affärsverksamhetsmiljö i hälsobranschen stärks.
År 2017 ökade antalet heltidsjobb inom den privata sektorn med +2,43 procent i proportion till befolkningstillväxten, år 2018 var motsvarande siffra +3,48 procent och 2019 +1,13 procent (preliminära uppgifter).
Enligt preliminära uppgifter försvann omkring en procent arbetsplatser under coronaåret 2020 jämfört med föregående år. Utsikterna för ökningen av antalet företag var dock positiva. Långtidsarbetslösheten har varit ett svårt problem som har hanterats till exempel genom att använda kunddata. I slutet av januari 2021 var andelen arbetslösa av arbetskraften i Helsingfors 14,1 procent. Arbetslöshetsgraden var 5,0 procentenheter högre än i januari i fjol. Antalet långtidsarbetslösa ökade i Helsingfors med 51 procent från året innan. I slutet av januari fanns det 15 922 långtidsarbetslösa i Helsingfors, vilket är 5 361 personer fler än året innan. Antalet arbetslösa under 25 år ökade med 101 procent i Helsingfors från året innan och med 88 procent bland personer i åldern 25–29 år. Antalet arbetslösa ungdomar har ökat mer än i andra åldersgrupper.
Sysselsättningsfrämjande tjänster har riktats särskilt till grupper med lägst deltagande på arbetsmarknaden. Verksamheten inom ungdomarnas Ohjaamo-verksamhet fördubblades från 2016 till 2019. Andra nya servicevägar utvecklades bland annat inom ungdomarnas karriärtjänster och TYP-tjänsterna inom studiehandledningen . Under strategiperioden förbereddes och lanserades ett kommunalt sysselsättningsexperiment 1.3.2021 som avsevärt ökar stadens ansvar för sysselsättningsförvaltningen.
Maria 01, som grundades i den gamla sjukhusbyggnaden 2016, expanderar för närvarande till Europas största startup-campus – Maria Campus.
Maria 01 baserar sig på Startup-stiftelsen som äger Slush-evenemanget, Helsingfors Nyföretagarcentral samt Helsingfors stad. Helsingfors lanserar och stödjer inkubatorverksamhet särskilt inom tillväxtsektorer samt sektorer som har en betydande inverkan på stadens verksamhet.
Ändringen i Maria Campus detaljplan godkändes av stadsfullmäktige 9.9.2020.
Helsingfors första inkubator inom hälsovården Health Incubator Helsinki inledde verksamheten framgångsrikt på Mejlans campus våren 2020. Health Incubator är en kombination av förinkubator- och inkubatortjänster som ger långsiktigt stöd till tidiga team och skräddarsydd service till längre hunna startupföretag. Dessutom erbjuds team och företag expertråd om utvärdering och skalning av affärsidén samt kontors- och samarbetslokaler. Utvecklingen av Mejlans campus har gått vidare till godkännande av detaljplansförslaget för Dals samsjukhus i stadsmiljönämnden 24.11.2020.
En kontrollerad rytmväxling för en snabbare och smidigare verksamhetskultur
I stadens verksamhetskultur har ledningen, kulturen att arbeta tillsammans och även serviceprocesserna förbättrats. Resultaten av invånarnas tillfredsställelse är bland annat att invånarna är mer villiga att rekommendera Helsingfors som bostadsort och mera nöjda över underhållet av områdena. Möjligheterna till invånarnas delaktighet har ökat. Personalundersökningar visar att ledarskapet har förbättrats. Digitaliseringens utveckling har gått framåt, men elektroniska tjänster och effektivisering av processer med hjälp av digitalisering bör ännu förbättras. Flexibiliteten gentemot näringslivet och företagsvänligheten bör ännu utvecklas. I personalhelheten bör employer branding och välbefinnandet på arbetet vidareutvecklas. Inom staden är horisontellt samarbete mellan enheterna ett viktigt förbättringsområde.
Stadens kontinuerliga utveckling och smidiga förnyelse av de egna verksamhetsmodellerna är den starkaste garantin för att uppfylla stadens servicelöften, upprätthålla ett aktivt stadsliv och stärka stadens internationella attraktion.
I början av fullmäktigeperioden bildades en ny ledningsgrupp för staden, som har gått vidare med förnyelsen av verksamhetsmodeller och utvecklingsområden i enlighet med stadens strategi på stadsnivå. Egna samordningsgrupper har inrättats för storprojekt och större evenemang. Dessutom har gemensamma samordningsgrupper för städer inrättats för flera viktiga projekt.
Konkreta åtgärder för att förbättra den stadsgemensamma samordningen har till exempel varit tillstånds- och statusprocessen för daghem.
För att säkerställa att stadens verksamhet och verksamhetsmetoder löper smidigt och för att säkerställa kundorienteringen under fullmäktigeperioden har lean-metoden använts inom tre delområden: att använda lean-metoden i serviceprocesser på stadsnivå, att utveckla kompetensen och bygga in lean-metoden i arbetssätt. På stadsnivå har staden använt lean-metoden i 11 processer och utvecklat kompetensen genom e-lärande riktat till hela staden, samt genom coachning för olika målgrupper. Lean-implementeringen har fått stöd av ett ramavtal om lean-konsulttjänster på stadsnivå och lean-metoden har kombinerats med stadens utvecklingsmetoder (Kehmet). Man har haft vissa utmaningar i implementeringen av en övervaknings- och mätkultur.
Social- och hälsovårdsförvaltningen anser att strategins stadsgemensamma projekt har främjat samarbetet, förändringen i verksamhetskulturen och införandet av nya verksamhetsmodeller.
Coronakrisen har trots allvaret främjat implementeringen av nya verksamhetsmodeller. Stadens krishanteringsmodell inleddes snabbt och tillämpades på den nya situationen. Digitaliseringen har framskridit under krisen och gett möjlighet att påskynda utvecklingen i enlighet med digitaliseringsprogrammet. Tillståndsprocesser har utvecklats. Krishanteringen har påskyndat den strategiska planeringen och samtidigt en snabbare och smidigare verksamhetskultur och att ta itu med saker tillsammans.
Invånar- och brukarnöjdheten är en av de viktigaste mätarna för stadens resultat.
Helsingforsarnas vilja att rekommendera Helsingfors som bostadsort, det s.k. nettorekommendationsindexet, ökade år 2020 med tre indexpunkter jämfört med föregående år.
Stadens funktionalitet har förbättrats. Enligt den nationella undersökningen om tekniska tjänster är helsingforsarna mer nöjda än tidigare med underhållet av trafikområden, renligheten och prydligheten på gatorna, gatornas, gång- och cykelvägarnas skick samt förvaltningen av parker och närliggande skogar.
Utmaningarna har varit stora när det gäller att minska olägenheterna med gatuarbete. Kommunikationen om gatuarbeten har förbättrats.
Inom fostran och utbildning har kundupplevelsedata systematiskt samlats in i alla kundgrupper inom fostran och utbildningssektorn. Den totala kundnöjdheten fick resultatet 5,6 på skalan 1-7.
Invånarnas och kundernas delaktighet i utvecklingen har stärkts och man har övergått från en organisationsorienterad till en kundorienterad utveckling. Man i stor utsträckning tagit i bruk metoder för deltagande inom branscherna. Kundfeedback har systematiskt samlats in och utnyttjats. Erfarenhetsexpertverksamheten har etablerats. Delaktigheten har stärkts i service- och lokalplaneringen, såsom Ode, Hertsi och Sporthallen. Nya metoder för kundorientering har införts (NPS rekommendationsindex, Kaupunkilaisprofiili).
Helsingfors strävar att bättre gestalta de globala omvälvningarna.
Under strategiperioden har staden märkbart ökat sin aktivitet i flera internationella nätverk, vilket spelar en nyckelroll i städernas svar på globala omvandlingar. Sådana nätverk inkluderar bland annat Bloomberg Philanthropies stiftelsen, World Economic Forum (WEF), FN-institutioner såsom UN-HABITAT och C40.
Dessutom förtjänar Urban20-nätverket ett särskilt erkännande till vilket Helsingfors inbjöds som fullvärdig medlem 2021, trots att medlemskapet tidigare var begränsat till G20-ländernas största städer. Vid stadskansliet har en strategiavdelning inrättats för att öka förändringskapaciteten.
Helsingfors har som mål att vara världens bästa stad på att utnyttja digitaliseringen.
Satsningarna på digitalisering har stöttat förändringen i stadens verksamhetskultur och lagt grunden för en nödvändig hållbar förnyelse av verksamheter och tjänster.
Godkännandet av digitaliseringsprogrammet och digitaliseringsledningens arbete har intensifierat de gemensamma arbetsmetoderna. En digitaliseringsdirektör rekryterades till staden. Organisationen av tjänster under coronapandemin har i många avseenden förlitat sig på digitaliserade lösningar.
Den digitala grunden startade som en stadsfunktion 1.1.2021. Det är det viktigaste resultatet av digitaliseringsprogrammet under strategiperioden. Det centraliserade tillhandahållandet av digital infrastruktur och IT-tjänster möjliggör betydande synergier och kostnadsbesparingar. Under 2021 införs en gemensam tjänste- och ekonomimodell. Men den digitala grunden innebär också utmaningar relaterade till nätverkets hanterbarhet och säkerhet. Dessa behandlas genom införandet av verktyg för nät- och tjänstehantering och bland annat genom konkurrensutsätta anbudsförfaranden för cybersäkerhetstjänsten 2021.
Digitaliseringsprogrammet och den digitala grunden har tagit staden i riktning mot sina mål, men utvecklingsområdet är fortfarande att påskynda digitala tjänster och ärenden samt att stärka stadsplattformarnas kapacitet.
Helsingfors snabbar upp sin egen förmåga att fatta beslut, förutse och reagera och strävar efter en kontrollerad rytmväxling i sin egen verksamhet. Modellerna för beslutsfattandet och serviceprocesserna effektiviseras och byråkratin lättas upp.
I enlighet med digitaliseringsprogrammets mål inleddes utvecklingen av proaktiva och personliga tjänster. En stor framgång var till exempel Kasko proaktiva förskoleplats, som i januari 2021 erbjöds nästan 5 600 familjer, varav 89 procent accepterade den föreslagna platsen via sms.
Piloteringen av social- och hälsovårdens bedömning av hälsofördelar utökades i syfte att möjliggöra och skapa nya förebyggande social- och hälsovårdstjänster. Helsingfors stad inledde också implementeringen av MyData-operatörskapaciteten, vilket möjliggör användning av människodrivna data.
Inom social- och hälsovården fungerade verksamhetsmodellerna för familjecentraler, hälso- och välfärdscentraler och seniortjänster i hela staden. Förmansnätverkens verksamhet i familjecentralerna och hälso- och välfärdscentralerna stabiliserades och stödde anpassningen och integrationen av verksamhetsmodeller på alla områden. Seniortjänsterna samarbetade med förmansnätverken i hälso- och välfärdscentraler. Inom de digitala tjänsterna har man bland annat utökat innehållet i chatboten på hälsocentraler samt utvidgat öppettiderna i sociala rådgivnings- och bostadsrådgivningschattar. En elektronisk tjänst skapades för helheten av bedömning, provtagning och resultatmottagning av coronasymtom.
Stadsmiljösektorn har beskrivit huvudprocesserna med hjälp av vilka verksamheten effektiviseras. Bland annat facilitetsprocesserna har effektiviserats i samarbetet mellan användarbranscherna och stadsmiljösektorn. Under arbetets gång har kundmål satts upp för huvudprocesserna och indikatorer för deras övervakning. I de centrala processgrupperna har man identifierat utvecklingsmål och gjort färdplaner för utvecklingen av verksamheten, och deras genomförande övervakas.
Helsingfors utvecklar digitala lösningar som gör det lätt att följa och delta i ärenden som intresserar och gäller en själv, oberoende om de har tagits fram av staden eller av andra.
Användarnas nöjdhet med stadens digitala tjänster har mätts i enkäter. 74 procent av de 2 623 tillfrågade upplevde att den elektroniska tjänsten är lätt att använda. NPS-rekommendationsindexet för Helsingfors stads elektroniska tjänst var 33. Av helsingforsarna i åldern 16–89 år ansåg 12,2 procent att public service-webbplatserna var svåra att använda (8,2 procent) eller använde dem inte alls (4,0 procent).
Evenemangskonceptet Nytt i Helsingfors har utvecklats och satts på nätet. Antalet deltagare har mångdubblats jämfört med närevenemang. I utvecklingen av stadsmiljön har interaktionen systematiskt tagits online och sätten att delta online har utökats.
I augusti 2020 lanserades Harrastuspassi-mobilappen för grundskolans elever i årskurs 7-9, som syftar till att öka ungdomars möjligheter att testa hobbyer och hitta en hobby som passar dem. På Tapahtumat.hel.fi-sidan kommer stadens eget evenemangserbjudande och även andra arrangörers evenemang att finnas tillgängliga.
Helsingfors stärker sin ställning som en internationell föregångare inom delaktighet och öppenhet.
Delaktighets- och partnerskapspraxis har utvecklats inom alla branscher. Strategi-indikatorn för Antal metoder för invånardelaktighet visar att delaktighetsmetoder har använts i stor utsträckning i utvecklingen av tjänster inom alla branscher.
En betydande del av deltagarbudgeteringens OmaStadi-projekt har krävt byggnation och fysisk planering. Genomförandet av dessa projekt har framskridit smidigt genom nya antagna tillvägagångssätt.
Den genomförda bedömningen av delaktighetsmodellen visar att delaktigheten och interaktion med boende och tjänsteanvändare som helhet har gått framåt. I deltagarbudgeteringen på stadsnivå som genomfördes för första gången 2019 uppnåddes ett internationellt bra valdeltagande på 8,6 procent, valdeltagandet varierade kraftigt per region. Under det första året lämnades 1 273 förslag in.
Jämställdheten mellan könen är en genomgående princip i all stadens verksamhet. För att främja den inleds ett forskningsbaserat projekt inom vilket man genomför en könskonsekvensanalys för ett antal utvalda tjänster.
13.1.2020 avslutade Helsingfors stad Könskonsekvensanalys i Helsingfors stads tjänster-undersökningsrapporten och Pilotprojektet om könsmedveten budgetering i Helsingfors stad-undersökningsrapporten. Både analysens och pilotprojektets resultat bör beaktas i utvecklingen av verksamheten samt vid utarbetandet av budgetförslag och verksamhetsplaner för branscher i främjandet av könsmedveten budgetering. Stadsstyrelsen krävde att konkreta åtgärder ska utarbetas på grundval av rekommendationerna. Åtgärderna skulle omfatta bland annat vilka nya tjänster, verksamhetsmodeller eller sätt att inkludera som staden bör utveckla för att undanröja identifierade ojämlikheter och genomföra andra rekommendationer i rapporten.
Helsingfors stärker sin internationella profil som en storstad då det gäller formgivning.
Under 2020 anställde staden en ny designchef. Rollens första fas var en av de första i världen 2016-2018. Verksamheten i stadens interna designdrivna utvecklargemenskap Helsinki Lab är väletablerad. Helsingfors stad har tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet samt Arkitekturmuseet och Designmuseet undersökt förutsättningarna för att etablera ett nytt internationellt högklassigt arkitektur- och designmuseum i Helsingfors. Projektorganisationen inledde sin verksamhet i början av 2021.
Internationella kampanjer i media i samband med lanseringen av centrumbiblioteket Ode och konstmuseet Amos Rex 2018 stärkte Helsingfors profil som design- och arkitekturstad. Materialet med formgivningens huvudmeddelanden producerades 2020-2021 och den nya design.hel.fi-webbplatsen öppnas 2021.
Helsingfors arkitekturpolitiska program utarbetas som bäst och blir klart 2021. År 2022 blir det 10 år sedan Helsingfors var designhuvudstad. Förberedelserna inför jubileumsåret har inletts 2020.
Staden säkerställer målen för den färska organisationsreformen, särskilt förverkligandet av invånarorienteringen, delaktigheten och kostnadseffektiviteten samt förbättrandet av stadshelhetens styrbarhet. En prioritet för fullmäktigeperioden är att säkerställa nyttorna av sektorändringen och att reformera stadens ledarskapssätt. Förverkligandet av stadens ledarskap och personalpolitik sker på ett etiskt, ansvarsfullt och hållbart sätt.
Ledarskapet har tagits i beaktande på olika sätt och resultaten har förbättrats avsevärt i hela staden. Förändringen i indexet för coachande ledarskap: +4,2 procentenheter mellan 2018 och 2020. Tillgången på personal är fortfarande en utmaning, men personalen har också förbundit sig till Helsingfors inom sektorer där tillgången på arbetskraft är utmanande. Under fullmäktigeperioden har tillgången på personal varit en större utmaning än beräknat i början av perioden, under 2020 betonades det ökade personalbehovet särskilt inom social- och hälsovården. I början av 2020 inleddes den stadsgemensamma uppföljningen av titlar med arbetskraftsbrist och personalbristen per titel. Titlarna med arbetskraftsbrist uppdaterades senast i början av 2021 i enlighet med de prioriteringar som sektorerna och företagen rapporterade. På grund av coronavirussituationen finns närvårdar-, hälsovårdar- och sjukskötersketitlar högst upp på listan. De viktigaste områdena för arbetskraftsbrist är personalen inom småbarnspedagogik och social- och hälsovården.
Coronaperioden har påverkat personalen på olika sätt. Positivt: samarbetet har ökat, personalen upplever att de har gjort ett meningsfullt arbete under krisen och för de som arbetar på distans har självständigheten i planeringen av arbetet ökat. Negativt: För en del av personalen har arbetsbelastningen ökat och serviceverksamheten går på tomgång i takt med att den stängts.
Reformen av ledarskapssystemet i början av fullmäktigeperioden utvärderades med ett omfattande utvärderingsstudiepaket som bestod av akademiska utvärderingsstudier av Hanken, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet, en konsultutvärdering och en bedömning av stadens inkluderingsarbete. I utvärderingen av reformen har man använt resultaten av personalundersökningar. Materialet och sammanfattningen av paketet presenterades vid ett fullmäktigeseminarium i februari 2021. På det hela taget har reformen framskridit enligt målen. Både den politiska reformen (borgmästarmodellen och nämndemodellen), operativa reformen (sektormodellen) och delaktighetsmodellen har framskridit i linje med målen för reformerna. Resultaten från utvärderingen av ledarskapssystemet har utnyttjats i utvecklingen av ledarskapet i stadens tjänsteorganisation.
Helsingfors är en bra arbetsplats, där målet är utmärkt människoledarskap. Staden satsar under fullmäktigeperioden på att förbättra ledarskapsarbetet och utveckla kommunikationen.
Framstegen i personalupplevelsen och reformen av verksamhetskulturen har mätts genom den återkommande Uudistumisen pulssi-enkäten riktad till personalen. Resultatet har förbättrats när det gäller de övergripande resultaten av enkäten. På grund av coronakrisen har man i HR-arbetet infört flexibla resursmetoder och genomfört kompetenskartläggningar. Det fanns utmaningar i tillgången på personal inom sektorerna med arbetskraftsbrist. Identifieringen av tydliga gränssnitt mellan branscherna har gått framåt.
För att minska rekryteringsutmaningarna infördes en löneutvecklingsplan och ökades ersättningen till personalen som en attraktionsfaktor för staden.
Uppgifterna som erhölls från Kommun10-undersökningen år 2020 på stadsnivå visar att personalen anser att arbetsledningen har varit oförändrad (jämfört med 2016) på nivån 3,65/5,0. 37,9 procent av de tillfrågade var positiva till förändringar i arbetet, vilket är 2,9 procentenheter fler än 2018. 37,8 procent (2016: 43,6 procent) upplevde att de inte hade något inflytande över förändringar på arbetet.
Beslutsfattandet i arbetsgemenskapen ansågs vara rättvist (3.3/5.0), vilket var en förbättring med 0,16/5,0 jämfört med 2016. Könsdiskrimineringen hade ökat bland de tillfrågade från 1,1 procent till 1,7 procent. Sexuella trakasserier hade minskat från 6,4 procent till 5,2 procent. Arbetsgemenskapens sociala kapital uppskattades vara något högre 2020 än vid baslinjen 2016. (3,84 vs. 3.73 på skalan 1-5)
I Kommun10-undersökningen 2020 har personalnöjdheten med ledarskaps-/förmansarbete förbättrats med 8 platser jämfört med 2016 i rankningen mellan kommuner. I den här jämförelsen ligger Helsingfors på nivå 58/100. (100=bäst)
Arbetsgivarbilden har utvecklats på lång sikt. Bland de anställda skulle 79,6 procent rekommendera arbetsgivaren till sin vän (företagshälsoundersökningen 2019), vilket är 1,5 procentenheter mindre än vid baslinjen 2016. Ledningen av välbefinnandet i arbetet är systematisk. Sjukfrånvaron har minskat.
Vid stadskansliet har man inrättat en ny kommunikationsavdelning som också sköter samordningen av evenemang. Genom inrättandet av kommunikationsavdelningen har kommunikationen upphöjts till en strategisk verksamhet i staden och särskild uppmärksamhet har fästs vid utvecklingen av kommunikation och samarbete på stadsnivå.
För att lösa resursbristen har man bland annat i biblioteken använt självledda team och regionalt samarbete.
Förmansarbetet belastas av tunga ekonomi- och personalsystem. Personalens välbefinnande och ork är relevanta i den långvariga coronasituationen och när det gäller att möta den dagligen föränderliga verksamhetsmiljön.