2. Förändringarna i verksamhetsmiljön

I strategin år 2017 fastställdes att klimatförändringen, digitaliseringen, urbaniseringen, åldrandet och den växande segregeringen är viktiga globala förändringskrafter som påverkar stadens verksamhet. När det gäller förändringen i den lokala verksamhetsmiljön identifierades kontinuerliga förändringsfaktorer såsom befolkningstillväxt, särskilt bland barn, ungdomar och äldre, social- och hälsovårds- och landskapsreformen, samt bemötandet av förändringen i tjänstebehoven. I början av strategiperioden som nu håller på att avslutas var man också orolig för hälsoskillnaderna per befolkningsgrupp och område. Majoriteten av helsingforsarna mår bra, men problemen som anknyter till hälsa och levnadsvillkor har ackumulerats allt snabbare till följd av coronakrisen. År 2017 förutspåddes att miljöfrågornas roll och betydelse ökar, liksom i slutet av strategiperioden 2021. Strategin syftade till att svara på globala och lokala förändringskrafter i fem delområden. Målsättningen var en övergripande och omfattande utveckling av verksamheten och verksamhetskulturen, vilket skulle möjliggöra en hållbar tillväxt och konkurrenskraft för Helsingfors under påtryckningarna om förändringar och den växande internationella konkurrensen.

Under strategiperioden har förändringen i verksamhetsmiljön delvis utvecklats som förväntat, men den globala pandemin förde också med sig betydande, oförutsägbara förändringar i den. I och med coronakrisen har den sociala och hälsomässiga differentieringen fortsatt, och särskilt ungdomarnas ohälsa och den ekonomiska osäkerheten ökat. Till följd av coronakrisen är förutsägbarheten i ekonomin fortfarande svag. Sysselsättningsutsikterna är inte goda.

Helsingfors särdrag, t.ex. den relativt unga befolkningen, den internationella och mångkulturella, mångsidiga näringslivsstrukturen och servicedominansen har både skyddat och utsatt staden för coronaepidemins ekonomiska och sociala konsekvenser. På grund av krisen finns det tillfälliga störningar i Helsingfors attraktionskraft, men än så länge finns det inga tecken på en mer permanent förändring. Man uppskattar att coronaepidemin relativt sett har försvagat tillväxtutsikterna för stadens redan tidigare starka skattebas. Förutom de som insjuknat i coronaviruset kommer de viktigaste effekterna efter krisen att rikta sig till barnens och ungdomarnas inlärningsvägar och välbefinnande, dessutom bör de befolkningsgrupper som drabbats redan innan krisen tas i beaktande. På arbetsmarknaden är speciellt en del av servicesektorn (särskilt turism- och restaurangbranschen), samt kultursektorn och evenemang illa ute. Å andra sidan har sysselsättningen inom IKT, teknik och experttjänster ökat.

Återhämtningen i den globala världsekonomin efter coronakrisen har börjat, men det är fortfarande svårt att förutsäga dess förlopp. Coronakrisen påskyndade också utvecklingen av de globala förändringar som redan har påbörjats. Till exempel kommer accelerationen av digitaliseringen, ökningen av e-handel och distansarbete att fortsätta att utvecklas. Dessutom har kampen mot klimatkrisen inte framskridit som förväntat. Ojämlikheten i världen och de skenande målen för FN:s Agenda 2030 är centrala förändringskrafter i övergången till nästa strategiperiod.