Byggande
Byggsektorn har genom markanvändning och förbrukning av råvaror betydande inverkan på naturens mångfald och klimatförändringen; byggandet förbrukar cirka 50 procent av jordklotets naturtillgångar och cirka 40 procent av den oförädlade energin. Därtill producerar byggsektorn globalt cirka 35 procent av utsläppen av växthusgaser och 30 procent av avfallet (källa: Miljöministeriet).
Helsingfors är en växande stad med ett ständigt behov av nya bostäder, skolor, daghem, parker och gator. Staden river och reparerar dessutom befintliga byggnader och infrastruktur. Byggandets miljökonsekvenser har identifierats i Helsingfors, och byggande är även ett viktigt tema i stadens centrala åtgärdsprogram för miljöskyddet: i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors framhålls aspekter som rör byggandets och byggnadernas koldioxidavtryck. Principerna och åtgärdsprogrammet för jordmassor, stenmaterial och rivningsmaterial syftar till att främja användningen av jordmassor och rivningsmaterial vid markbyggande.
Syftet med åtgärderna i åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi och delningsekonomi är att för sin del i övrigt främja den cirkulära ekonomin inom byggande. Sektorernas och affärsverkens miljöprogram kan innehålla ytterligare prioriteringar och stöd för uppfyllandet av målen
Mål för den cirkulära ekonomin
| 2020-2025 | 2026-2030 | 2031-2035 |
| Vid planering av markanvändning och byggande råder en gemensam förståelse för cirkulär ekonomi och en föresats att förbinda sig till den. | Kriterierna gällande cirkulär ekonomi inom byggande och de nya rutinerna har blivit en etablerad del av stadens eget byggande, planeringstävlingarna och villkoren för tomtöverlåtelser. | Stadens markanvändning och byggande baserar sig på koldioxidneutral cirkulär ekonomi, där naturtillgångarna används sparsamt och koldioxidavtrycket under livscykeln är litet. |
Åtgärder
Planläggning och tomtöverlåtelse
| Åtgärd | Ansvarig aktör | Tidtabell |
| 1. Främjande av cirkulär ekonomi fastställs som en central utgångspunkt för markanvändningen och stadsplaneringen. • fallspecifik påverkan utövas för att bevara befintliga byggnadsstommar och byggnadsdelar genom noteringar i detaljplanen, bestämmelser och incitament • aspekter som anknyter till cirkulär ekonomi beaktas vid ändringar i byggnaders användningsändamål • i detaljplaneringen görs en styrning till koldioxidsnålt byggande • en stadsstruktur som stöder cirkulär ekonomi planeras • möjligheter att främja delningsekonomi skapas i planläggningen | Markanvändning och stadsstruktur (Maka), Byggnader och allmänna områden (Rya), Tjänster och tillstånd/Miljötjänster (Palu/Ympa), Kansliet/Områdesbyggande | 2020-> |
| 2. Kriterier gällande cirkulär ekonomi införs på försök i villkoren för tomtöverlåtelser. Fungerande lösningar tas i bruk. | Markanvändning och stadsstruktur, Kansliet/ Områdesbyggande | 2020-2025 |
Byggande av infrastruktur och anläggande av grönområden
| Åtgärd | Ansvarig aktör | Tidtabell |
| 3. Staden deltar i ett projekt som genomför den nationella färdplanen för plast, där Helsingfors har som mål att förbättra den cirkulära ekonomin gällande plast när infrastruktur byggs och grönområden anläggs. Detta görs genom att för det första avstå från onödig användning av plast och för det andra utreda möjligheterna att ersätta jungfrulig plast med återvunnen plast eller andra material. • de viktigaste plastflödena som uppstår när staden bygger infrastruktur och anlägger grönområden kartläggs med tanke på volym, miljökonsekvenser och cirkulär ekonomi • projektplaneringen och byggupphandlingsprocesserna analyseras och de faser i beslutsfattandet som är centrala för materialanvändningen identifieras • lösningar testas för att minska användningen av plast och utnyttja återvunnen plast eller andra material inom byggande • direktiven gällande byggplanering och byggupphandlingar redigeras utifrån de föregående faserna • information ges om resultaten, och personalen utbildas | Tjänster och tillstånd/Miljötjänster, Byggnader och allmänna områden/Allmänna områden, Markanvändning och stadsstruktur, Klusterprogrammet för cirkulär ekonomi | 2023–2026 |
| 4.Pilotprojekt gällande livscykeln genomförs på områden av fyra olika typer: 1) Bana, 2) Gata, 3) Park, 4) Grundberedning. • Mål som anknyter till cirkulär ekonomi och som stöder hållbarheten under livscykeln fastställs för de olika planeringsfaserna (strategisk planering, planering av markanvändningen, allmän planering och referensplanering av allmänna områden, genomförandeplanering) och beaktas i urvalsgrunderna för planeringsalternativen samt i konkurrensutsättningen av planeringen och entreprenaden. • Beräkningen av de olika planeringsalternativens livscykelkostnader, koldioxidavtryck och förbrukning av naturtillgångar utökas och stärks för att stödja behoven på olika planeringsnivåer. • Som stöd för projektplaneringen granskas de realiserade detaljplanerna och tidigare pilotprojekt med cirkulär ekonomi som utgångspunkt. Syftet med åtgärden är att identifiera de effektivaste metoderna för att beakta aspekter gällande cirkulär ekonomi i olika planeringsfaser. De erhållna resultaten används som underlag för en uppdatering av de planeringsdokument som styr stadens markanvändning och byggande. | Markanvändning och stadsstruktur, Byggnader och allmänna områden/Allmänna områden, Stadstrafik Ab | 2020–2025 |
| 5. Mängderna av de olika biomassor som uppstår i stadsregionen och de nuvarande hanteringsmetoderna för dem kartläggs i samarbete med andra aktörer i huvudstadsregionen. På basis av kartläggningen fastställs de optimala användningsmetoderna för olika material med tanke på helheten (till exempel biokol, återvunna växtunderlag, träpålar). Information ges om resultaten, och en enhetlig uppfattning och målsättningar utformas för staden. | Byggnader och allmänna områden/Allmänna områden, Markanvändning och stadsstruktur, Stara | 2022–2025 |
Husbyggande
| Åtgärd | Ansvarig aktör | Tidtabell |
| 6. Pilotförsök görs med nybyggnations- och grundrenoveringsprojekt som följer principerna för cirkulär ekonomi, där man i planeringen och genomförandet av projekten fokuserar på någon av följande aspekter på cirkulär ekonomi: behärskande av materialkunskap, resursklok användning av byggmaterialet, flexibilitet, modularitet, användning av återvinningsmaterial och återvunnet material, underhållbarhet och reparerbarhet, demonterbarhet och återanvändbarhet. I projekten beräknas vilken inverkan lösningarna som främjar cirkulär ekonomi har på livscykelkostnaderna och koldioxidavtrycket under livscykeln. Informationen används som underlag för beslutsfattandet i de byggprojekt som följer. | Byggnader och allmänna områden/Lokaler, Byggnader och allmänna områden/Bostadsproduktionen, Heka, Stadstrafik Ab, Klusterprogrammet för cirkulär ekonomi | 2020–2025 |
| 7. Krav som anknyter till cirkulär ekonomi läggs utifrån erfarenheterna av åtgärd 6 och den övriga utvecklingen inom branschen till i planeringen och genomförandet av servicebyggnader och bostadshus. | Byggnader och allmänna områden/Lokaler, Byggnader och allmänna områden/Bostadsproduktionen, Heka, Stadstrafik Ab | 2023 -> |
Rivning
| Åtgärd | Ansvarig aktör | Tidtabell |
| 8. Planeringen av rivningsprojekt styrs med anvisningar som beaktar den cirkulära ekonomin, och krav på cirkulär ekonomi ställs på rivningsentreprenader. Anvisningarna och kraven uppdateras vid behov på basis av erfarenheterna från pilotprojekten och den övriga utvecklingen inom branschen. | Byggnader och allmänna områden/Lokaler, Byggnader och allmänna områden/Bostadsproduktionen, Heka, Stadstrafik Ab | 2020 -> |
| 9. En verksamhetsmodell utarbetas för rivnings- och renoveringsprojekt i syfte att främja återanvändning av lösöre, utrustning och byggnadsdelar antingen inom staden eller utanför stadsorganisationen. | Byggnader och allmänna områden/ Lokaler, Byggnader och allmänna områden/Bostadsproduktionen, Stara, Heka, Klusterprogrammet för cirkulär ekonomi | 2020–2025 |
Affärsverksamhet inom cirkulär ekonomi
| Åtgärd | Ansvarig aktör | Tidtabell |
| Affärsverksamheten gällande cirkulär ekonomi inom byggande påskyndas, och återanvändningen av byggnadsdelar främjas. • Kompetens som är förenlig med cirkulär ekonomi utvecklas inom rivningsprojekt, nybyggnations- och grundrenoveringsprojekt samt påvisande av materialens lämplighet • Pilotprojekt genomförs tillsammans med staden och privata aktörer • Forskningssamarbete idkas gällande bland annat utveckling och testning av återvunnet material • Nationellt och internationellt samarbete idkas, och ett nätverk för aktörer inom cirkulär ekonomi skapas | Klusterprogrammet för cirkulär ekonomi, Kansliet/Näringslivsavdelningen | 2021–2024 |