Kostnadseffekter av genomförandet av åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi och delningsekonomi innehåller nu totalt 23 åtgärder. Varje åtgärds preliminära kostnadseffekter, resursbehov och miljöfördelar har bedömts på den tregradiga skalan liten, medelstor, stor. En liten kostnad är 0–50 000 euro, en medelstor 50 000–500 000 och en stor kostnad över 500 000 euro. Uppskattningarna är riktgivande.
 

Fem åtgärder har uppskattats medföra stora kostnader. Dessa åtgärder anknyter framför allt till pilotförsöken med de nya tillvägagångssätt och lösningar som ska utvecklas inom byggande och rivning samt till främjandet av smidigare invånaranvändning av stadens lokaler. En smidig samanvändning av stadens lokaler förutsätter fungerande digitala lösningar. Utvecklingen av dem och pilotförsöken medför kostnader. Den cirkulära ekonomin inom byggande är bara i startfasen. Att beakta aspekter som hänför sig till cirkulär ekonomi och i samband med planeringen bedöma konsekvenserna under livscykeln kräver därför mer tid och resurser än vanlig planering. Lösningar som är förenliga med cirkulär ekonomi är för närvarande även dyra. Det kan dock antas att situationen förändras när kompetensen ökar och tillvägagångssätt som är förenliga med cirkulär ekonomi blir etablerade. Många lösningar som bygger på cirkulär ekonomi kan även visa sig vara förmånligare ur livscykelperspektiv. Att satsa på återanvändning av byggnadsdelar och byggmaterial stärker dessutom stadens resiliens beträffande prisfluktuationer på byggmaterial.

När det gäller planeringen av markanvändningen och byggandet har sex åtgärder bedömts medföra stora resursbehov, medan det uppskattade resursbehovet i resten av åtgärderna är medelstort. Det behövs även mycket resurser för upphandlingsåtgärderna samt för att främja återanvändningen av stadens lösöre och smidigare invånaranvändning av lokalerna. Alla dessa åtgärder har dock bedömts vara till stor eller medelstor nytta med tanke på förbrukningen av naturtillgångar och utsläppen. Andra åtgärder som är till stor nytta är åtgärder som anknyter till utbildning av personalen och minskning av matsvinnet.

Fyra av åtgärderna har bedömts ha potential för stora ekonomiska besparingar. Den första av dem är åtgärd 4, som gäller främjande av cirkulär ekonomi i projekt som rör byggande av infrastruktur och anläggande av grönområden. Betydande besparingar kan framför allt uppnås genom att återanvända och återvinna byggmaterial. Ett bevis på detta är bland annat stadens samordningsarbete gällande jordmassor samt banprojekten från Fiskehamnen till Böle och Spårjokern. Betydande ekonomiska besparingar kan även uppnås med åtgärd 16, som gäller återanvändning av stadens lösöre. Helsingfors stad gör årligen möbelupphandlingar för flera miljoner euro. I ett lärdomsprov som gjordes för fostrans- och utbildningssektorns räkning (Saara Ahtaanluoma, Kalusteiden uudelleenkäyttö Helsingin kaupungilla: kasvatuksen ja koulutuksen toimiala (Återanvändning av möbler inom Helsingfors stad: fostrans- och utbildningssektorn)) gjordes en beräkning som visade att man genom återanvändning av stadens egna möbler i bästa fall skulle kunna uppnå kostnads- och utsläppsbesparingar på över 95 procent jämfört med en situation där man gör upphandlingar av nya möbler. Den tredje är åtgärd 17, som gäller minskning av matsvinnet. Ett av målen i Servicecentralen Helsingfors produktivitetsprogram är att under 2023 uppnå en besparing på 300 000 euro i måltidstjänsterna genom att satsa på optimering av tillredningsmängderna och produktionsmetoderna. Den fjärde åtgärden är åtgärd 19, som anknyter till främjande av smidigare möjligheter för invånarna att använda stadens lokaler. Den förnyade tjänsten Varaamo gör att de överlappande lokalbokningssystemen kan slopas. En smidigare bokningstjänst möjliggör en betydande försäljningsökning, och dessutom effektiviseras användningen av stadens befintliga lokaler. Att det manuella arbetet minskar för stadens personal medför också indirekta ekonomiska effekter.

Det är svårt att på förhand noggrant bedöma alla ekologiska och ekonomiska konsekvenser av åtgärderna i åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, eftersom de slutliga konsekvenserna i stor utsträckning beror på vilka lösningar som väljs och lösningarnas omfattning. I många fall visar sig konsekvenserna även med fördröjning: att satsa på hållbara, reparerbara och återanvändbara lösningar kan vara dyrare i investeringsskedet, men ändå visa sig vara det förmånligare alternativet under livscykeln. För att skapa klarhet i dessa konsekvenser är det även viktigt att i fråga om upphandlingar och investeringar utveckla en kostnads- och miljökonsekvensbedömning som omfattar hela livscykeln.