Språkklimatet i Helsingfors (PDF)
Den första Språkbarometer-undersökningen genomfördes år 2004 och har sedan dess följt upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner i Finland. Undersökningen har gjorts vart fjärde år och görs nu för femte gången. En kommun betraktas som tvåspråkig då minst 8 procent av
kommuninvånarna eller sammanlagt 3000 kommuninvånare har minoritetsspråket (finska/svenska) som sitt modersmål. Det är därutöver möjligt för en kommun som inte uppfyller något av dessa krav att ansöka om status som tvåspråkig.
I Finland finns idag 33 tvåspråkiga kommuner och dessa finns i Nyland, Åboland och Österbotten. 15 av dessa kommuner har en finskspråkig minoritet medan 18 kommuner har en svenskspråkig minoritet och Helsingfors är en av dessa. Syftet med Språkbarometern 2020 är att undersöka hur servicen
på svenska och finska fungerar i Finlands samtliga tvåspråkiga kommuner. Därutöver ingår frågor om språkklimat, språkanvändning och språkliga rättigheter. Språkbarometern har ett brukarperspektiv, dvs. undersöker hur kommuninvånarna själva uppfattar den språkliga servicen i hemkommunen.
Målgruppen är den lokala språkminoriteten som bor i en tvåspråkig kommun.
För Helsingfors del är det den svenskspråkiga minoriteten som är målgrupp för undersökningen. Språkbarometerns syfte är unikt, eftersom få tidigare genomförda kommunundersökningar har utgått från ett minoritetsperspektiv. Med hjälp av Språkbarometern undersöks hur väl kommunala och statliga myndigheter uppfyller språklagen och hur kommuninvånarna upplever att språklagen fungerar i praktiken. Språkbarometern görs på uppdrag av justitieministeriet och genomförs av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi tillsammans med Kommunförbundet. Denna rapport har gjorts på
uppdrag av Helsingfors stad.
